Bestämmelser om föräldrars rätt till ledighet från arbetet och för- kortad arbetstid för vård av barn finns i föräldraledighetslagen (1995:584), förkortad FLL. Bestämmelser om föräldraledighet finns även i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare. Direktivet trädde i kraft den 2 augusti 2019 och medlemsstaterna har från den tidpunkten tre år på sig att anpassa de nationella regelverken till den nya EU-lagstiftningen.
Ledighetsrätten enligt föräldraledighetslagen gäller i huvudsak för arbetstagare som är föräldrar. Med förälder likställs förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern, förälders sam- bo, särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet, blivande adoptivförälder och familjehemsförälder. I vissa fall har även en annan arbetstagare rätt till ledighet. (1 § FLL) Det finns inte någon definition i lagen av vad som menas med begreppet arbets- tagare. Det finns däremot en omfattande rättspraxis där innebörden av begreppet utvecklas. Utgångspunkten för bedömningen är vad parterna har avtalat om och domstolarna gör en helhetsbedömning där flera olika faktorer vägs samman (jfr t.ex. NJA 1949 s. 768, AD 1979 nr 155 och AD 1994 nr 10).
Föräldraledighetslagen är med vissa undantag tvingande till arbetstagarens förmån (2 § FLL). Det är t.ex. möjligt att i kollektiv- avtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts på central nivå göra avvikelser från lagens bestämmelser om anmälan om ledig- het och tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (2 § andra stycket FLL).
Det finns sex olika former av rätt till föräldraledighet i föräldra- ledighetslagen: mammaledighet, hel ledighet med eller utan föräldra- penning, delledighet med föräldrapenning, delledighet utan föräldra- penning ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. och ledighet med omvårdnadsbidrag. I vissa fall kan även en person som inte är förälder få tillfällig föräldrapenning enligt bestämmelserna i 13 kap.
SFB. Även en sådan arbetstagare har rätt till ledighet när han eller hon får tillfällig föräldrapenning.
Ledighet enligt föräldraledighetslagen får som huvudregel delas upp på högst tre perioder under varje kalenderår. Om en ledig- hetsperiod löper över ett årsskifte ska den anses höra till det kalen- derår då ledigheten påbörjades. Begränsningen till tre ledighets- perioder gäller inte i fråga om ledighet med tillfällig föräldrapenning, ledighet för vård av barn som är yngre än 240 dagar när den ordinarie vårdaren är sjuk eller smittad, ledighet för mödravårdsbesök, ledig- het för föräldrautbildning, ledighet för besök i barnets förskola eller viss annan pedagogisk verksamhet som barnet medverkar i eller le- dighet för deltagande i inskolning av barnet i förskola eller skola m.m. (10 § FLL) Arbetstagaren får ta ut hel ledighet den eller de dagar som arbetstagaren begär (11 § FLL). Vid förkortning av arbetstid får ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas till viss eller vissa av arbetsveckans dagar (12 § FLL).
En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till mammaledighet, hel ledighet med eller utan föräldrapenning, delledighet med eller utan föräldrapenning eller ledighet med omvårdnadsbidrag ska anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början. Om det inte går, ska anmälan göras så snart som möjligt. Arbetsta- garen ska ange hur lång tid ledigheten planeras att pågå. En arbets- tagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig föräldra- penning m.m. ska anmäla detta minst en vecka före ledighetens början. Det finns dock ingen anmälningstid om ledigheten beror på sjukdom eller smitta. (13 § FLL)
Arbetstagaren ska samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. Hel ledighet ska, om det kan göras utan olägenhet för arbetstagaren, förläggas så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortsätta utan påtaglig störning. Om en överenskommelse inte kan träffas om hur ledig- heten ska tas ut vid förkortad arbetstid, ska delledighet förläggas enligt arbetstagarens önskemål om det inte innebär påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet. Arbetsgivaren får inte, utan att arbets- tagaren har samtyckt till det, förlägga ledigheten på något annat sätt än att sprida den över arbetsveckans samtliga dagar, dela upp ledig- heten under arbetsdagen eller förlägga den till någon annan tid än
Föräldraledighetslagen innehåller även bestämmelser om förbud mot missgynnande behandling. Reglerna innebär att en arbetsgivare i vissa angivna situationer inte får missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledigheten. Förbudet gäller bland annat när arbetsgivaren beslutar om befordran eller tar ut arbetstagare till utbildning för befordran, tillämpar löne- villkor eller andra anställningsvillkor eller säger upp, avskedar, per- mitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare. (16 § FLL) En uppsägning eller ett avskedande som görs enbart av skäl som har samband med föräldraledighet ska ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det (17 § FLL).
En arbetsgivare som bryter mot reglerna i föräldraledighetslagen ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat (22 § FLL).
I semesterlagen (1977:480) regleras arbetstagares rätt till semes- terförmåner, dvs. semesterledighet, semesterlön och semesterersätt- ning. Viss ledighet enligt föräldraledighetslagen är semesterlöne- grundande. Det gäller t.ex. ledighet med tillfällig föräldrapenning, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar, och tid för vilken föräldrapenning lämnas med anledning av barns födelse eller adoption enligt 12 kap. SFB, om frånvaron för varje barn eller vid flerbarnsbörd sammanlagt inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar. (17 a § semesterlagen).