Kortsiktiga konsekvenser för statens budget

De ekonomiska konsekvenserna för staten beror i hög grad på hur många vårdnadshavare som kommer använda familjedagspenning. Eftersom osäkerheten är stor kring nyttjandegraden redovisas ut- över ett huvudscenario även beräkningar baserade på det lägre re- spektive det högre scenariot (se bilagan för de alternativa scena- rierna).

Effekter på föräldraförsäkringsanslaget

Familjedagspenning föreslås vara en föräldrapenningförmån. Den kommer att ingå i anslaget föräldraförsäkring i utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Det kommer även att betalas en statlig ålderspensionsavgift för familjedagspenning som belastar nämnda anslag.

För 2022 beräknas utgifterna för en familjedagspenning med tre dagar per förälder och år bli 2,92 miljarder kronor i huvudscenariot. Inklusive statliga ålderspensionsavgifter blir utgifterna 3,21 miljar- der kronor. I det låga scenariot är motsvarande siffra 2,68 miljarder kronor och i det höga scenariot 3,75 miljarder kronor (se bilaga). Ersättningsnivån är densamma som för den tillfälliga föräldrapen- ningen och medelersättningen 2022 förväntas uppgå till 994 kronor per dag. Medelersättningen ökar över tid på grund av att lönerna ökar och för att prisbasbeloppet, som styr nivån på den högsta sjuk- penninggrundande inkomsten om 7,5 prisbasbelopp räknas upp i takt med den allmänna prisutvecklingen.

Tabell 6.5 Effekt av förslag om tre dagar med familjedagspenning per förälder och år på föräldraförsäkringsanslaget

Huvudscenario, år 2022–2024, miljarder kronor

År 2022 År 2023 År 2024 Familjedagspenning 2,92 3,52 3,64 Statlig ålderspensionsavgift 0,29 0,35 0,36 Summa 3,21 3,87 4,00

Källa: Egna beräkningar i FASIT-modellen.

Effekten på föräldraförsäkringsanslaget av att införa två dagar per vårdnadshavare och år respektive en dag per vårdnadshavare och år presenteras i kapitel 7.

Effekter för statliga myndigheter

Försäkringskassan

penning innebär att Försäkringskassan behöver utveckla bland annat system för ärendehantering, produktionsstyrning, telefoni-, beräk- nings- och självbetjäningstjänster. Dessutom sker utveckling av arbetsgivaretjänsten, utbetalningsfunktionalitet samt statistik och urvalsprofiler för kontroll. Utvecklingen av nya system kräver it- investeringar som lånefinansieras av myndigheten. Det innebär att myndighetens låneram påverkas. När systemet kommit i bruk belas- tar avskrivningar av investeringarna samt räntor förvaltningsanslaget under en femårsperiod. Vissa kostnader för it-utveckling lånefinan- sieras dock inte utan belastar förvaltningsanslaget direkt.

Även andra införandekostnader uppstår så som framtagande av styrande och stödjande material för handläggning, kommunikation och information samt kostnader för uppbyggnad av organisation, rekrytering och utbildning. För att få ett tillräckligt effektivt system för ärendehantering och ansökan, som möjliggör automatiserad handläggning, så bedömer Försäkringskassan att de behöver påbörja arbetet med införandet redan 2021. Om arbetet med införandet på- börjas under 2021 uppskattar Försäkringskassan införandekostna- derna till 70 miljoner kronor under perioden 2021–2027. Av dessa avser 38 miljoner avskrivningar och räntor som skrivs av under peri- oden 2022–2027.

Myndigheten kommer utöver kostnader förknippade med infö- randet även att ha kostnader för löpande administration av förmånen så som handläggning, utbetalning, kontroll och rådgivning och in- formation till föräldrar. Införandet av familjedagspenning innebär att antalet ärenden på myndigheten ökar. Hur föräldrarna fördelar dagarna under året och i vilken omfattning som halv respektive hel omfattning används har betydelse för uppskattningen av antalet ärenden. Antalet ärenden som tillkommer på myndigheten har upp- skattats till ca 2 miljoner första året och ligger sedan kring 2,5 mil- joner ärenden årligen. Det kan jämföras med att antalet inkomna ärenden med tillfällig föräldrapenning uppgick till 4,3 miljoner under 2019.

Effektiviteten i it-systemen avseende ärendehantering och ansö- kan har ett nära samband med kostnaderna för löpande administra- tion. Den löpande administrationen begränsas i omfattning med en hög nivå av automatiserad handläggning och ett tillgängligt och enkelt system för ansökan. Försäkringskassan uppskattar att auto- matiseringsgraden kommer att kunna vara ungefär densamma som

för tillfällig föräldrapenning på sikt, det vill säga runt 60 procent. Försäkringskassan beräknar inledningsvis att 50 procent av ärendena kan handläggas maskinellt. Det är under förutsättning att ett effek- tivt it-system hinner utvecklas.

Förutom ökad handläggningen av förmånen i sig, påverkas även tidsåtgången i andra ärendeslag eller processer på myndigheten. En av de mer resurskrävande angränsande processer som kan nämnas är fastställande av sjukpenninggrundande inkomst. Familjedagspen- ning omfattar föräldrar med barn upp till 16 år. Det innebär att för- äldrar som ofta inte i närtid har ansökt om föräldrapenning eller till- fällig föräldrapenning och därmed inte har en uppdaterad sjukpen- ninggrundande inkomst kan komma att ansöka om förmånen. Några av dem kan ha sökt andra sjukpenninggrundande ersättningar från Försäkringskassan men för andra så kommer en ny sjukpenning- grundande inkomst att behöver fastställas. Andra processer som på- verkas är omprövningar, statistikinsamling, bokföring och kontrol- ler m.m.

Kontrollarbetet för föräldrapenningsförmåner baserar sig i dag till stor del på slumpmässiga kontroller som sker innan beslut. För den tillfälliga föräldrapenningen används även riskbaserade modeller för kontroll, en metod som är under utveckling även för föräldra- penning. De riskbaserade kontrollerna har högre träffsäkerhet. För- säkringskassan kommer att behöva bygga upp en kontrollmodell även för familjedagspenning där slumpmässiga kontroller är ett första steg. Först efter att tillräcklig mängd data från de slumpmäss- iga kontrollerna har samlats in kan riskbaserade kontroller utvecklas.

Försäkringskassan beräknar att ca 213–219 nya årsarbetskrafter behövs för att handlägga och administrera förmånen. Det innebär att kostnaderna för löpande administration av förmånen beräknas upp- gå till ca 225 miljoner kronor årligen, med en högre kostnad infö- randeåret (228 miljoner kronor) då många nya SGI-ärenden måste handläggas under det året. År 2023 ligger kostnaden något lägre.

Tabellen nedan visar beräknade kostnader för införandet av familjedagspenning med ett högautomatiserat it-system. Försäk- ringskassan uppger att ett sådant system kräver en utvecklingstid på ca 14 månader. Om ett högautomatiserat it-system inte kan utveck- las uppger Försäkringskassan att de löpande administrativa kostna-

läggning av förmånen vilket innebär att Försäkringskassan införan- deåret behöver 524 årsarbetskrafter till en kostnad av 570 miljoner kronor.

Övriga kostnader avser årligt underhåll och drift av it-systemet.

Tabell 6.6 Kostnader för Försäkringskassan med ett högautomatiserat it- system År 2021–2024, miljoner kronor År 2021 År 2022 År 2023 År 2024 Införandekostnader 27,5 11 8 8 Löpande administration, handläggning - 228 221 225 Övriga kostnader 17 17 17 Summa 27,5 256 246 250

Anm. Av införandekostnaderna är en del it-kostnader som lånefinansieras och skrivs av under en femårsperiod från det att systemet börjar användas.

Källa: Försäkringskassan.

Kostnader för Försäkringskassans handläggning av familjedagspen- ning med två dagar per vårdnadshavare och år respektive en dag per vårdnadshavare och år presenteras i kapitel 7.

Allmänna förvaltningsdomstolarna

De allmänna förvaltningsdomstolarna påförs en ny målgrupp. I vilken utsträckning beslut om familjedagspenning kommer att över- klagas till de allmänna förvaltningsdomstolarna går inte att förutsäga med någon större säkerhet. Det ligger emellertid nära till hands att jämföra med mål om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Av de 7,6 miljoner beslut som fattas i både föräldrapenning och till- fällig föräldrapenning 2018 var det endast 287 som överklagades till förvaltningsrätten (Försäkringskassans årsredovisning 2019). Det går inte att redovisa statistiken uppdelad på kvinnor och män då Domstolsverket inte gör någon sådan uppdelning. Denna målkate- gori förekommer alltså endast i begränsad omfattning. Det saknas anledning att anta att beslut om familjedagspenning skulle överkla- gas i större utsträckning än vad som sker beträffande föräldrapen- ning och tillfällig föräldrapenning, som i sig omfattar betydligt fler ärenden per år. Ärenden om familjedagspenning torde således komma att medföra få mål hos domstolarna. Förslaget bedöms inte

i övrigt påverka antalet mål hos de allmänna förvaltningsdomsto- larna. Sammantaget bedöms förslaget inte ge upphov till annat än marginella kostnadsökningar för de allmänna förvaltningsdomsto- larna och som därför ryms inom befintliga ramar.

Övriga effekter för statlig sektor

Staten får utgifter för ersättningsdagarna, statlig ålderspensions- avgift och administration på statliga myndigheter. Dessa ökade ut- gifter visas som en försvagning av statens budget i tabellen nedan. Förlusten av arbetade timmar i ekonomin innebär att intäkterna från arbetsgivaravgifterna beräknas sjunka med 600 miljoner kronor i huvudscenariot 2022. Om ytterligare timmar än de antagna 21 pro- centen ersätts av annan personal minskar effekten.

Det är sex procent av vårdnadshavarna som berörs av familje- veckan som arbetar i statlig sektor. När dessa vårdnadshavare tar ut sina dagar sjunker följaktligen kostnaderna för deras löner. Den effekten beräknas till 210 miljoner kronor år 2022. Även skatte- reduktionerna (främst jobbskatteavdraget) blir något lägre som en konsekvens av reformen. Likaså sjunker intäkterna från den statliga inkomstskatten.

Tabell 6.7 Sammantagna ekonomiska konsekvenser för staten

Huvudscenario, år 2022–2024, miljarder kronor

År 2022 År 2023 År 2024 Föräldraförsäkringsanslaget -3,21 -3,87 -4,00 Statliga myndigheter -0,26 -0,25 -0,25 Arbetsgivaravgifter -0,60 -0,72 -0,74 Löner 0,21 0,25 0,25 Statlig inkomstskatt -0,11 -0,14 -0,14 Skattereduktioner 0,03 0,03 0,03 Summa -3,95 -4,7 -4,85

Källa: Egna beräkningar i FASIT-modellen samt uppgifter från Försäkringskassan.

består av inbetalda pensionsavgifter som storleksmässigt uppgår till en procentandel av vårdnadshavarnas inkomster. Förutom lön räknas vissa statliga ersättningar som inkomster, däribland familje- dagspenning. Familjedagspenning föreslås därmed bli pensionsgrun- dande.

Eftersom ålderspensionsavgifterna är en procentandel av in- komsten och ersättningsnivån inom familjeveckan nästan är 80 pro- cent av lönen (upp till inkomsttaket) bedöms intäkterna till ålders- pensionssystemet bli marginellt lägre efter reformen har trätt i kraft. Enligt huvudscenariot och när 21 procent av de arbetade timmarna ersätts, beräknas avgiftsinkomsterna till pensionssystemet sjunka med endast tio miljoner kronor 2022. För år 2023 och 2024 beräknas avgiftsinkomsterna till pensionssystemet minska med ungefär samma belopp.