diskriminering
6.4.1 Jämställdhet
Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta mål har sex delmål satts upp (prop. 2005/06:155 och skr. 2016/17:10). De delmål som har en direkt koppling till förslaget är delmålet om ekonomisk jämställdhet; kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självstän- dighet livet ut, delmålet om jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet; kvinnor och män ska ta samma ansvar för hem- arbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor samt delmålet om jämställd hälsa; kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
Det görs bedömningen att familjedagspenning bidrar till upp- fyllandet av dessa delmål. Kvinnor har i högre grad än män tidsbe- gränsade och otrygga anställningsförhållanden. Detta medför större svårigheter för kvinnor än män att planera sin arbetstid och att kombinera arbete och familjeliv. Genom att öka möjlighet till ledig- het från arbetet med ersättning bidrar familjedagspenning till ökad flexibilitet för framförallt föräldrar med sämre möjligheter till in- flytande över arbetstidens förläggning. Detta bedöms vidare under- lätta förutsättningarna för föräldrarna och särskilt för kvinnor, som i högre grad än män arbetar deltid, att på sikt gå upp i arbetstid.
Familjeveckan bedöms särskilt bidra till att underlätta möjlig- heten att kombinera egen försörjning och familjeliv för ensamstå- ende föräldrar med ensam vårdnad, varav en övervägande majoritet är kvinnor. Kvinnor med ensam vårdnad har i genomsnitt ett mer intensivt uttag av föräldrapenningdagar under barnets första lev- nadsår och har således i genomsnitt sämre möjligheter än andra för- äldrar att vara lediga med föräldrapenning när barnet blir äldre.
Det kan dock, mot bakgrund av uttagsmönstret för föräldrapen- ning, tillfällig föräldrapenning och föräldraledighet antas att en
tion på arbetsmarknaden komma att påverkas negativt. Längre för- äldraledigheter med föräldrapenning samt deltidsarbete har en stark samvariation med negativa arbetsmarknadseffekter avseende exem- pelvis kvinnors löner och i förlängningen deras livsinkomster. En ojämn fördelning av familjedagspenningen kan öka kvinnors från- varo från arbetet ytterligare i relation till mäns frånvaro. Ett sätt att motverka en sådan ojämn fördelning är förslaget att familjedags- penningen inte kan avstås till den andra vårdnadshavaren när föräld- rarna har gemensam vårdnad om ett barn. Det ökar förutsätt- ningarna för ett mer jämställt uttag. Att dagarna inte kan avstås inne- bär en tydlig signal att båda vårdnadshavarna förväntas ta ett ansvar för vården av barnet under lov och studiedagar. Fördelningen av för- äldrapenning rör sig långsamt mot ett mer jämställt uttag, fler par delar föräldrapenningen jämställt och den tredje reserverade månaden som införes 2016 har haft effekt på fördelningen av föräld- rapenning under barnets första två år. Det kan indikera en norm- förskjutning bland föräldrar om en mer jämställd syn på fördel- ningen av det obetalda arbetet. Om motsvarande konstruktion inom familjedagspenningen leder till att män och kvinnor delar omsorgs- arbetet för äldre barn lika kan det i sin tur leda till en förstärkning av det jämställda föräldraskapet. Antalet dagar per år är för den stora majoriteten av de arbetande föräldrarna tre dagar och möjliggör inte några längre frånvaroperioder. För föräldrar med ensam vårdnad ges möjlighet till högst sex dagars ledighet under ett kalenderår. Efter- som fler kvinnor än män har ensam vårdnad innebär det att dessa kvinnors användning av familjedagspenningen ger ett visst bidrag till en, på aggregerad nivå, ojämn fördelning av familjedagspenningen mellan män och kvinnor. Effekten är dock begränsad eftersom de flesta föräldrar som omfattas har gemensam vårdnad om barn.
Att föräldrar med ensam vårdnad ges fler dagar att disponera än de med gemensam vårdnad kan vid fullt nyttjande innebära en något längre frånvaro från arbetsmarknaden för dem. Det skulle i sin tur kunna innebära vissa negativa arbetsmarknadseffekter för gruppen. Mot detta bör dock vägas denna grupps ökade möjligheter till flexi- bilitet och därmed förbättrade förutsättningar att kombinera famil- jeliv och arbetsliv. Det bör också i sammanhanget betonas att det finns en skyddslagstiftning på plats som förbjuder missgynnande i arbetslivet av föräldralediga.
Som nämnts ovan antas familjeveckan bidra till ökad flexibilitet i arbetslivet och ge en ökad möjlighet att kombinera arbete och familj, minska stress och press i arbetslivet med anledning av ansvaret för hem och barn. På sikt kan detta antas bidra positivt till hälsan för de som använder möjligheten till ledighet. Då kvinnor i en något större omfattning antas nyttja reformen och då kvinnor i genomsnitt har högre sjukskrivningstal än män kan reformen antas bidra positivt till delmålet om en jämställd hälsa.
Familjeveckan syftar bland annat till att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn, något som bland annat inbegriper möj- lighet till nära relationer med båda föräldrar och att barn tidigt lär sig att omsorg är något som alla föräldrar, oavsett kön, ägnar sig åt.
6.4.2 Integrationspolitiskt mål
Regeringens mål för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyl- digheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bak- grund (prop. 2019/20:1 utg.omr. 13, s. 12). En ökad möjlighet till flexibilitet i arbetslivet gynnar samtliga anställda men utrikes födda har generellt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda och utrikes födda kvinnor med utomeuropeisk bakgrund har särskilt låg syssel- sättningsgrad. Utrikes födda föräldrar omfattas därför i mindre ut- sträckning av förslaget än inrikes födda.
En prioriterad fråga för regeringen är att nyanlända får en snab- bare etablering på arbetsmarknaden. Familjedagspenning riktar sig till förvärvsarbetande föräldrar, och innebär därmed inte inlåsnings- effekter i form av frånvaro från utbildningsinsatser eller andra akti- viteter som kan försena etableringen på arbetsmarknaden.
6.4.3 Icke-diskriminering
Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjlig- heter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsätt- ning, sexuell läggning eller ålder. Förslaget om att införa en ny
stiftningen är neutralt utformad och gäller samtliga förvärvsarbe- tande vårdnadshavare till barn 4–16 år, oavsett kön, könsöverskri- dande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Syftet med familjeveckan är bland annat att komplettera föräldra- penningen för att fortsatt under barnens uppväxtår underlätta för föräldrar som förvärvsarbetar att kombinera arbetsliv och familjeliv. Syftet är också att ge föräldrar till något äldre barn bättre möjligheter att i vissa utpekade situationer vara lediga tillsammans med barnen och till att skapa en ökad jämlikhet mellan arbetande föräldrar, för vilka arbetsvillkor och möjlighet för flexibilitet kan variera kraftigt. Inte heller i tillämpningen bör mot bakgrund av de generellt utfor- made reglerna och de objektiva kriterierna någon av ovanstående grupper missgynnas. Försäkringskassan, som föreslås vara ansvarig myndighet för administrationen av förmånen, erbjuder exempelvis information och tjänster som innebär kunskap om den nya förmå- nen och möjligheten till ansökan tillgängliggörs för exempelvis för- äldrar med funktionsnedsättning eller som talar ett annat språk än svenska. I föräldraledighetslagen (1995:584), som reglerar anställda föräldrars möjlighet till ledighet finns även bestämmelser som för- bjuder diskriminering under föräldraledigheten.