EU:s regler om statligt stöd

SOU 2022:9 Bakgrund

Den äldre avfallsförbränningsskatten omfattade endast schablon-beskattning av vissa delar av hushållsavfallet. Schablonvärdet bestäm-des till 12,6 procent fossilt kol per ton blandat hushållsavfall. Känsliga industrier omfattades inte och därför undveks all statsstödproble-matik. Kraftvärmeproduktion stimulerades genom skattelättnader enligt en trappstegsmodell med avseende på kraftvärmeanlägg-ningarnas elverkningsgrad.

Våren 2008 tillsattes en ny utredning med syfte att förutsätt-ningslöst analysera den avfallsförbränningsskatt som infördes 2006.

I direktiven till utredningen (dir. 2008:1) angavs att utredningen skulle utreda om avfallsförbränningsskatten effektivt styrt mot de avfalls- och klimatpolitiska målen. Utredningen gavs också mandat att föreslå ett borttagande av avfallsförbränningsskatten om analy-sen pekade på att den inte kostnadseffektivt styrt mot de relevanta målen.

I februari 2009 presenterades utredningen, som antagit namnet Aska-utredningen, sitt betänkande Skatt i retur (SOU 2009:12).

I betänkandet föreslogs att avfallsförbränningsskatten skulle tas bort, eftersom den inte kostnadseffektivt styrt mot relevanta politiska mål.

Utredningen gjorde också bedömningen att skatten haft en blygsam effekt på materialåtervinningen, särskilt på det relativt fossilrika lätta plastavfallet. De administrativa kostnaderna för de skattskyldiga be-dömdes som förhållandevis höga samtidigt som undantagen för kraft-värmeproduktion medfört mät- och kontrollsvårigheter för Skatte-verket.

Regeringen delade i allt väsentligt Aska-utredningens slutsatser att skatten på förbränning av hushållsavfall borde tas bort, vilket ledde till att skatten togs bort den 1 oktober 2010⁴.

10.6 EU:s regler om statligt stöd

Artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funk-tionssätt, förkortat EUF-fördraget, innehåller bestämmelser om statligt stöd. Utgångspunkten är ett principiellt förbud mot stats-stöd som påverkar handeln mellan medlemsstaterna och som sned-vrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion. Lättnader från skatter eller avgifter för

4 Prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122).

Bakgrund SOU 2022:9

en urskiljbar grupp företag anses som indirekta stöd som också om-fattas av stödreglerna. Det finns emellertid undantag från huvud-principen.

Statsstödsreglerna vilar på ett system med förhandsgranskning.

Enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna anmäla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder till kommissionen. Med-lemsstaten får inte genomföra en stödåtgärd förrän kommissionen har uttalat sig om stödets förenlighet med den gemensamma mark-naden (genomförandeförbudet).

Den unionsrättsliga definitionen av begreppet statligt stöd ges i artikel 107.1 i fördraget. Där framgår att statligt stöd är en åtgärd som – ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel,

– innebär ett gynnande,

– når vissa företag eller viss produktion selektivitet, samt

– hotar att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.

En åtgärd måste som framgår ovan vara selektiv för att utgöra ett statligt stöd. Alla åtgärder som gynnar ekonomiska aktörer omfattas inte av begreppet stöd utan endast de som ger en fördel på ett selek-tivt sätt. Om ett stöd är selekselek-tivt måste bedömas utifrån åtgärdens effekter. För att bedöma om en skatteåtgärd, t.ex. ett undantag från skatt, är selektiv görs i allmänhet i tre steg.

1. Fastställa ramen för skattnormen – dvs. vilket skattesystem som ska utgöra referensen för bedömningen.

2. Avgöra om det föreligger någon avvikelse från normen.

3. Avgöra om åtgärden motivera av skattesystemets logik.

Det innebär att ett undantag från skatt som följer av skattesystemets logik inte anses vara ett statligt stöd.

Även om ett stöd anses vara ett statligt stöd enligt ovan så kan det finns undantag som kan godkännas av kommissionen. Kom-missionen har på senare år försökt förenkla förfarandet kring stats-stödsprövningen. Kommissionen har antagit förordningar på olika områden, varigenom vissa kategorier av stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls

128

SOU 2022:9 Bakgrund

(s.k. gruppundantagsförordningar). I dessa fall kan medlemssta-terna, på de villkor som anges i förordningen, införa åtgärder utan att behöva iaktta det normala förfarandet med föranmälan och kom-missionens godkännande av åtgärderna. Det åligger dock medlems-staterna att uppfylla olika regler om informationsskyldighet för de stöd som genomförs inom ramen för en gruppundantagsförordning.

Med stöd av ett bemyndigande från rådet enligt artikel 109 i EUF-fördraget har kommissionen antagit kommissionens förord-ning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kate-gorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER. I denna förord-ning anges vilka grupper av stödåtgärder som är undantagna från skyl-digheten att anmäla åtgärden till kommissionen innan den genomförs.

GBER tillämpas fr.o.m. den 1 juli 2014 t.o.m. den 31 december 2020.

Genom beslut i juli 2020 har tillämpligheten av GBER förlängts t.o.m.

den 31 december 2023.

I kapitel II i GBER redogör kommissionen för riktlinjer som rör den materiella bedömningen av olika former av statliga stöd, också för den utvärdering, övervakning och rapportering som sker i fråga om godkända stöd samt sådana stöd som omfattas. Det åligger med-lemsstaterna att till kommissionen lämna dels information om stöd-åtgärden via ett elektroniskt anmälningssystem (senast 20 arbetsdagar efter stödåtgärdens ikraftträdande), dels en årlig rapport till kommis-sionen om stödåtgärden. Vidare genomför kommiskommis-sionen varje år granskningar av ett urval av medlemsstaternas stödordningar. Ett av kraven i GBER är att vissa uppgifter om individuella stödmottagare måste inhämtas för offentliggörande. Kraven på offentliggörande och information om statliga stöd på en webbplats framgår av artikel 9 i GBER.

Kommissionen har tagit fram ett system som möjliggör insam-ling, lagring och publicering av information om olika stödåtgärder.

Detta tillgodoser de krav på publicering på en övergripande nationell webbplats som införts i och som redovisas i tidigare avsnitt. Med-lemsstaterna å sin sida ansvarar för att i tid överföra korrekt infor-mation i enlighet med dessa nya krav. Sverige ska använda sig av detta system för att uppfylla de nya kraven. Enligt 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler gäller sedan den 1 juli 2016 att den som genomför en stödåtgärd ska svara för själva uppgiftslämnandet. I egenskap av stödgivande myndighet

Bakgrund SOU 2022:9

svarar således Skatteverket för att lämna de uppgifter som följer av de nya kraven på offentliggörande. Offentliggörandet sker på den webbplats som kommissionen tagit fram. Uppladdning av data kan ske både genom manuell inmatning, överföring i filformat eller via automatisk överföring från myndigheternas befintliga datasystem.

Uppgiftslämnande av statligt stöd som ges i form av skattebefrielse skiljer sig från uppgiftslämnandet vid övriga typer av stöd. Av regel-verken framgår bl.a. dels att uppgiftslämnande kan ske i intervaller (se t.ex. artikel 9.2 i GBER), dels att offentliggörande ska ske inom ett år från tidpunkten då stödet beviljades mottagaren, i motsats till sex månader som gäller för övriga stödformer.

130