Hur kan ett undantag utformas?

Hur ett undantag för visst sekundäravfall från ... SOU 2022:9

EU-kommissionen, vilket antagligen kommer att leda till att ett fler-tal justeringar måste göras för att ett godkännande ska bli aktuellt.

5.3 Hur kan ett undantag utformas?

Förslag: Ett undantag kan utformas som ett avdrag för rejekt från mekanisk bearbetning av biologiskt nedbrytbart livsmedels-och köksavfall inför anaerob biologisk behandling. Avdraget får göras med 80 procent av det skattebelopp som gällde när skatt-skyldigheten för avfallet inträdde.

För att ett skattskyldigt företag ska få använda avdraget krävs att det inte är ett företag i ekonomiska svårigheter eller är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre mark-naden.

Ytterligare att krav är att ett företag godkänner att uppgifter enligt artikeln 9 i GBER får publiceras och tillhandahåller nödvän-diga uppgifter till Skatteverket.

Skälen för utredningens förslag

Ett undantag för sekundäravfall från förbehandling inför biogaspro-duktion kan utformas på flera olika sätt. Vid utformningen behöver hänsyn även tas till reglerna om statsstöd. Utgångspunkten vid utred-ningens förslag är att utformningen i förslaget behöver uppfylla de krav som anges i GBER, vilket i många fall även innebär att kraven i CEEAG också uppfylls. Beroende på vilken väg i statsstödshänse-ende som väljs kan justeringar behöva göras av författningsförslaget.

Förslaget kan även behöva anpassas till eventuella ändringar i GBER.

Ett problem som redan påpekats i avsnitt 5.2 är att det är svårt att säkerställa att ett undantag för sekundäravfall från förbehandling inför biogasproduktion faktiskt kommer biogasproducenten till del och inte endast avfalls- eller samförbränningsanläggningen. Det be-ror på att avfallsförbränningsskatten är utformad så att det är den som bedriver verksamheten vid avfalls- eller samförbränningsanlägg-ningen som är skattskyldig. För att ett undantag ska komma avfalls-lämnaren till del är det, såsom beskrivits ovan, nödvändigt att den

62

SOU 2022:9 Hur ett undantag för visst sekundäravfall från ...

skattskyldige ursprungligen kan övervältra kostnaden på avfalls-lämnaren och att ett undantag rent faktiskt kommer avfallsavfalls-lämnaren till del. Den möjlighet som finns för att konstruera ett undantag för sekundäravfall från biogasproduktion är att införa ett undantag för just denna typ av avfall från avfallsförbränningsskatten, vilket inne-bär att den skattskyldige som förbränner denna typ av avfall får en lägre skatt. Det borde i sin tur innebära en möjlighet för avfalls-lämnaren att förhandla sig till ett lägre pris och därmed kommer undantaget dem till godo.

Avdrag eller undantag

Undantaget bör utformas som ett avdrag i 14 § LSAF och inte som ett undantag från skatteplikt i 6 § LSAF. Att utforma undantaget som ett avdrag underlättar vid uppfyllandet av de förpliktelser som följer av GBER. Ett argument mot att utforma skattefriheten som ett avdrag är att skattskyldigheten och avdragsrätten i allmänhet uppstår samtidigt och det därmed borde vara lämpligare att utforma undantaget som ett undantag i 6 § LSAF.

Hur ska avdraget utformas?

Inledningsvis konstateras att avdraget ska gälla visst sekundäravfall.

Sekundäravfall är dock som konstateras i avsnitt 3.4 ett brett be-grepp som saknar definition i lag. Det är inte heller ett bebe-grepp som används av branschen i en större omfattning. Utredningen bedömer därför att det är lämpligare att begreppet rejekt används. Det är inte heller ett klart definierat begrepp, men används generellt av branschen och i detta fall synes det vara ett lämpligare begrepp än sekundäravfall.

För att begränsa tillämpningen av avdraget bör det vara ett krav att det rör mekanisk bearbetning inför anaerob biologisk behandling och inte endast förbehandling. Mekanisk bearbetning är den förbe-handling som används för att framställa den pumpbara slurryn som senare kan användas för produktion av biogas- och biogödsel. Anaerob biologisk behandling är just rötning och ledning för vad detta är kan hämtas i miljöprövningsförordningens (2013:251) koder som defi-nierar vad som är anaerob biologisk behandling.

Hur ett undantag för visst sekundäravfall från ... SOU 2022:9

Det ska vidare vara fråga om rejekt från biologiskt nedbrytbart livsmedels- och köksavfall. Det är i första hand matavfall som är aktuellt att undanta från skatt och det vore därför lämpligt att an-vända begreppet matavfall. Matavfall finns definierat i 4 § avfallsför-ordningen som biologiskt nedbrytbart avfall som består av livsmedel eller som uppstår i samband med hantering av livsmedel. Naturvårds-verket föreslår dock i sin rapport Uppdrag att föreslå genomförande av artikel 22 om bioavfall Europaparlamentets och rådets direk-tiv 2008/98/EG i den svenska lagstiftningen att begreppet matavfall tas bort ur avfallsförordningen. Det begreppet motsvarar i huvudsak livsmedels- och köksavfall som är en del av begreppet bioavfall.

Bioavfall definieras i artikel 3.4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv, förkortat avfallsdirektivet, som bio-logiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall, livsmedels- och köks-avfall från hushåll, kontor, restauranger, grossister, matsalar, catering och detaljhandelslokaler och jämförbart avfall från livsmedelsindu-strin. Utredningen anser dock att det är lämpligt att i möjligaste mån använda begrepp som redan finns för att kunna hämta ledning däri-från och underlätta tillämpningen. För att underlätta tillämpningen bör därför begreppet biologiskt livsmedels- och köksavfall användas, vilket liknar begreppet bioavfall, men utesluter trädgårds- och park-avfall.

Storleken på avdraget

Ett krav enligt den föreslagna artikel 44 a i GBER är att avdrag inte får göras med mer än 80 procent av det aktuella skattebeloppet.

Avdraget behöver därför vara förenat med ett sådant krav.

Avdrag får inte göras av företag i svårigheter

För att avdraget ska uppfylla kraven i GBER och i CEEAG gäller att avdraget inte ska få ges till företag i svårigheter enligt artikel 2.18 i Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenligt med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, eller företag, eller företag som är föremål för betalningskrav på

grund-64

SOU 2022:9 Hur ett undantag för visst sekundäravfall från ...

val av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Ett sådant krav behöver även införas i lagstiftningen. Det innebar att det skattskyldiga före-taget inte får befinna sig i ekonomiska svårigheter eller ha betal-ningskrav.

Uppgiftsskyldighet

Enligt artikel 9 i GBER krävs i fråga om statsstöd i form av en skatte-befrielse eller nedsättning att vissa uppgifter offentliggörs om ned-sättningen uppgår till 500 000 euro eller mer per år. I konsekvens-analysen bedöms att det totalt innebär en offentligfinansiell effekt på 8,6 miljoner kronor brutto. För att rapporteringsplikten skulle bli aktuell krävs att ett skattepliktigt företag förbränner mer än hälften av allt aktuellt rejekt, vilket får bedöms osannolikt. Det är dock nöd-vändigt med en sådan bestämmelse om förändringar av mängden rejekt eller skattesatsen sker i framtiden.

Ett krav för att få ett stöd på mer än 500 000 euro är alltså att den skattskyldiga tillhandahåller nödvändiga uppgifter till Skatteverket för att Skatteverket i sin tur ska kunna tillgängliggöra uppgifterna.

De uppgifter som är aktuellt enligt artikel 9 är följande:

1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stöd-mottagaren hör till,

2. i vilken region det stödmottagande företaget är beläget på NUTS 2-nivå, och

3. det stödmottagande företagets verksamhetsområde på Nace-gruppnivå.

En möjlighet är att ange de uppgifter som ska lämnas direkt i lagen.

GBER håller dock för tillfället på att omförhandlas och det är inte klart om ändringar kommer att ske i rapporteringsplikten i artikel 9 och inte heller om framtida ändringar kommer att ske. Utredningen bedömer därför att det är lämpligare att ha en dynamisk hänvisning till artikel 9 än att behöva ändra den svenska bestämmelsen vid varje ändring i GBER. När den slutliga versionen av GBER är antagen är det dock möjligt att komma till en annan slutsats än den utredningen nu kommit till. Enligt utredningens bedömning är det även möjligt

Hur ett undantag för visst sekundäravfall från ... SOU 2022:9

för regeringen att inom ramen för dess kompetens utfärda verk-ställighetsföreskrifter med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen för att fylla ut eller precisera lagbestämmelser. I dagsläget bedöms det dock inte finnas behov av sådana.

Det framgår av 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Euro-peiska unionens statsstödsregler att det är den som genomför stöd-åtgärden som ansvarar för att lämna uppgifter om offentliggörandet.

Även i förordningen (2016:605) om tillämpningen av Europeiska uni-onens statsstödsregler finns föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten ska hanteras av Skatteverket. Att Skatteverket har möjlighet att lämna sådana uppgifter till Europeiska kommissionen framgår även av 15 § förordningen (2001:558) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.