Enligt artiklarna 33 och 35 i Euresförordningen ska kommissionen utarbeta rapporter om nätverkets verksamhet 2018 och 2020 och en efterhandsutvärderingsrapport 2021. Den första verksamhetsrapporten om Eures omfattade perioden från januari 2016 till juni 2018 och offentliggjordes den 2 april 2019. I rapporten konstaterades att på lagstiftningsområdet hade arbetet med att genomföra Euresförordningen slutförts på de flesta områden, däribland följande:
• Nationella samordningskontor hade utsetts.
• Offentliga arbetsförmedlingar hade utsetts som medlemmar i de nationella Euresnätverken.
• Framsteg gjordes för att införa godkännandesystem för medlemmar och samarbetspartner.
• Nya övervaknings- och resultatverktyg infördes.
• Framsteg gjordes med det öppna utbytet av lediga platser och meritförteckningar mellan nationella databaser och Euresportalen.
Områden där det krävdes ytterligare utveckling identifierades i fråga om nätverkets utvidgning genom godkännande av nya medlemmar och samarbetspartner, genomförandet av utbyte av meritförteckningar och lediga platser med alla Euresländer och införandet av den europeiska klassificeringen av färdigheter, kvalifikationer och yrken (Esco).
Denna andra rapport om Eures verksamhet omfattar perioden juli 2018 till juni 2020 (nedan kallad referensperioden).
2 EURESNÄTVERKETS HUVUDSAKLIGA VERKSAMHET:JULI 2018–JUNI 2020 2.1 Verksamhet i Euresländer
2.1.1 Allmänna stödtjänster till arbetstagare och arbetsgivare
Alla Euresländer tillhandahöll stödtjänster för arbetstagare och arbetsgivare. Verksamhetens huvudsakliga fokus låg fortfarande på arbetstagare och arbetssökande, även om det noterades en uppåtgående trend i antalet tjänster som tillhandahölls för arbetsgivare. Bland den viktigaste verksamheten ingår tillhandahållande av information, vägledning och rådgivning, anordnande av rekryteringsevenemang på plats och online samt tillhandahållande av stöd genom direkt matchning och platsförmedling. I vissa fall planerades verksamheten av Euresländerna utifrån en sektorsbaserad strategi, medan andra fokuserade på utåtriktad eller inåtriktad rörlighet. Vissa Euresländer införde en allmän arbetsmarknadsstrategi.
2.1.1.1 Matchnings- och platsförmedlingsverksamhet
Mellan juli 2018 och juni 2020 hanterades och behandlades 432 503 platsansökningar (inklusive meritförteckningar) och 1 662 468 lediga platser av Eurespersonal. Fokus hade legat på arbetssökande och arbetsgivare från landet för deras nationella Euresnätverk, medan endast 37 % av platsansökningarna och 9 % av de lediga platserna kom från andra Euresländer. Dessutom anordnades 18 397 evenemang under samma period runt om i nätverket, varav 69 % var informationsevenemang, 12 % var rekryteringsevenemang och de återstående 19 % var en kombination av rekryterings- och informationsverksamhet. Mellan juli 2018 och juni 2020 hade 419 745 arbetssökande och 15 834 arbetsgivare registrerat sig via självbetjäningen på Euresportalen.
Enligt de sammanlagda resultaten från Eures resultatmätningssystem och beräkningar som baseras på undersökningen av kundtillfredsställelse har Euresnätverket via Euresportalen eller de nationella Euresnätverken förmedlat minst 84 580 platser 2018 och 83 360 platser 2019.
2.1.1.2 Information och vägledning
Som exempel på informations- och rådgivningsverksamhet för arbetssökande och arbetsgivare som Eurespersonal har tillhandahållit kan nämnas personlig rådgivning, stöd till utformning av platsannonser, anordnande av workshoppar. Totalt rapporterades 5 924 376 enskilda kontakter med arbetstagare och 403 244 med arbetsgivare mellan juli 2018 och juni 2020. I fråga om de ämnen som diskuterats var cirka 43 % av kontakterna med arbetstagare inriktade på lediga platser och 32 % gällde levnads- och arbetsvillkor. När det gäller de viktigaste diskussionsfrågorna med arbetsgivare utgjorde lediga platser ungefär 40 %, följt av allmän information om Eures, med en andel på cirka 39 %.
Relevant information finns också tillgänglig via Euresportalen, där Euresländerna regelbundet uppdaterar allmän information om sina arbetsmarknader och levnads- och arbetsvillkor (t.ex.
administrativa förfaranden, sociala trygghetssystem, skattefrågor, anställningsavtal, vanliga metoder för att söka arbete). Informationen finns tillgänglig på 26 språk. Dessutom har 16 Euresländer egna nationella Eureswebbplatser där arbetssökande och arbetsgivare bl.a. kan hitta information om rörlighet för arbetstagare, en översikt över Eurestjänsterna och en länk till Euresportalen.
2.1.2 Särskilda stödtjänster
Stödtjänster och stödprogram med inriktning på särskilda grupper stod också i centrum för Euresländernas verksamhet.
2.1.2.1 Stödtjänster i gränsregioner
Euresmedlemmar och Euressamarbetspartner tillhandahåller information samt platsförmedlings- och rekryteringstjänster som är anpassade efter arbetstagares och arbetsgivares särskilda krav och förhållanden i gränsregioner. Denna verksamhet genomfördes via Eures formella gränsöverskridande partnerskap som finansieras genom programdelen Eures inom Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) 2014–2020 och genom samarbetsavtal med angränsande Euresländer eller andra organisationer utanför Euresnätverket3.
Under 2018 fick nio gränsöverskridande partnerskap stöd i form av ett EaSI-bidrag från det föregående året, jämfört med elva gränsöverskridande partnerskap 2019. Under 2019 valdes dessutom åtta gränsöverskridande partnerskap ut för att få EaSI-bidraget för 2020 och 2021.
Eures gränsöverskridande partnerskap rapporterade 195 060 individuella kontakter med arbetstagare 2019 och 18 182 individuella kontakter med klienter i fråga om arbetssökning 2018. Totalt fick 5 408 gränsöverskridande arbetssökande jobb med hjälp av det gränsöverskridande partnerskapet 2018 och 2019. Dessa siffror visar att de gränsöverskridande partnerskapens verksamhet främst har inriktats på att tillhandahålla flerspråkig information, som ofta har lämnats ut via fysiska gemensamma kontaktpunkter. Den information som har lämnats består till största delen av vägledning för utstationerade arbetstagare och pendlare, t.ex. om tillgång till sociala trygghetssystem, erkännande av kvalifikationer utomlands och beskattning.
När det gäller stödtjänster som har tillhandahållits i gränsregioner utanför ramen för de formella gränsöverskridande partnerskapen rapporterar Euresländerna ofta om andra former avgränsöverskridande samarbete i sina verksamhetsrapporter, framför allt för att tillhandahålla information och göra det lättare att anordna rekryteringsevenemang i gränsområden.
2.1.2.2 Stöd efter rekrytering
Stöd efter rekrytering syftar till att se till att rörliga arbetstagare integreras så bra som möjligt i sina nya arbeten. Euresländerna fortsatte att inrikta sig på att ge information till arbetstagare och arbetsgivare innan ett anställningsavtal tecknas. Ungefär två tredjedelar av dem anordnade även verksamhet efter rekrytering (21 Euresländer uppgav t.ex. att de hade anordnat verksamhet efter rekrytering 2019). Den största delen av verksamheten gick ut på att lämna information och vägledning om skatte- och sociala trygghetsfrågor, men några Euresländer erbjuder också stödtjänster för den anställdes familj och/eller tillhandahåller språkutbildning.
2.1.2.3 Stöd till ungdomar – lärlings- och praktikplatser
Verksamheterna i samband med lärlings- och praktikplatser som omfattas av ett anställningsförhållande var begränsade och ojämnt fördelade mellan Euresländerna, framför allt beroende på de offentliga arbetsförmedlingarnas nationella roll i tillhandahållandet av tjänster inom området för lärlings- och praktikplatser.
3 I enlighet med artikel 3.7 och 16.4) i förordning (EU) 2016/589.
I de flesta fall var stödet kopplat till främjandet av riktade program för rörlighet, vilka beskrivs i nästa avsnitt, eller andra europeiska program och initiativ för sysselsättning för unga (t.ex.
Erasmus+, ungdomsgarantin, Eurodyssey och Europeiska regionförsamlingen). Några Euresländer tillhandahöll också workshoppar och informationsverksamheter riktade till unga.
Euresverksamheterna var dock ofta begränsade, till följd av bristen på kompetens hos de offentliga arbetsförmedlingarna inom detta område.
Utöver de tjänster som tillhandahålls via Eurespersonal i vissa länder sker utbyten av lärlings- och praktikplatser på Euresportalen, där 11 447 erbjudanden om lärlingsplatseroch1 483 erbjudanden om praktikplatser fanns tillgängliga i juli 2020.
2.1.2.4 Eures riktade program för rörlighet
Eures strävar även efter att förmedla platser för specifika grupper av arbetssökande och hjälpa till med att tillsätta lediga platser inom vissa sektorer med rekryteringssvårigheter. Därför kan Euresverksamheter fungera som komplement till eller integreras i riktade program för rörlighet som finansieras inom ramen för EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI). I tabellen nedan finns en översikt över de viktigaste egenskaperna hos de tre riktade program för rörlighet som genomfördes under perioden juli 2018 till juni 2020, inklusive deras målgrupper, aktivt medverkande länder och viktigaste resultatindikatorer.
Översikt över Eures riktade program för rörlighet, med inriktning på särskilda åldersgrupper Varaktighet Målgrupp Euresländer Resultatindikatorer EaSI-finansiering
Ditt första Euresjobb
4 Information finns på Euresportalen:
5 Inbjudan att lämna projektförslag VP/2018/009.
Varaktighet Målgrupp Euresländer Resultatindikatorer EaSI-finansiering
Inom Ditt första Euresjobb och Reactivate förmedlades merparten av platserna inom sektorerna vård och omsorg, sociala tjänster, informations- och kommunikationsverksamhet, utbildning, transport och magasinering. De viktigaste avreseländerna var Spanien, Italien och Frankrike. De viktigaste mottagarländerna var Tyskland och Förenade kungariket för båda programmen och Irland för Ditt första Euresjobb samt Bulgarien för Reactivate.
Det nya programmet, kallat Eures riktade program för rörlighet, inrättades 2019 och säkrar kontinuiteten och genomförandet och den fortsatta utvecklingen av de båda tidigare programmen Ditt första Euresjobb och Reactivate. Det riktade programmet för rörlighet omfattar målgrupperna inom båda de tidigare programmen och genomförs med Sverige och Tyskland som ledande länder.
Genomförandet har försenats till följd av covid-19-pandemin.
2.1.3 Resurser och förvaltning 2.1.3.1 Personalresurser
Eurespersonalen omfattar rådgivare som arbetar med Eures vid de nationella eller regionala offentliga arbetsförmedlingarna och vid Eures andra medlems- och partnerorganisationer.
Euresnätverket hade 2 568 Euresanställda (1 255 heltidsekvivalenter) 2018 och 2 642 Euresanställda (1 232 heltidsekvivalenter) 2019. Fördelningen av heltidsekvivalenter per land varierar beroende på arbetsmarknadernas storlek, från två heltidsekvivalenter i Malta och Luxemburg till 20 i Bulgarien, 33 i Tjeckien, 89 i Frankrike och 156 i Tyskland.
6 Information finns på Euresportalen.
7 Inbjudan att lämna projektförslag VP/2019/009.
2.1.3.2 Finansiella resurser
Finansieringen av Euresnätverket på nationell nivå ändrades under Eures reformprocess och när Euresförordningen trädde i kraft. Före 2014 finansierades Eures verksamhet genom årliga bidrag från en särskild rubrik i EU:s budget, men från och med 2015 fick Euresländerna ansvar för att säkerställa sin egen budget för Euresverksamheten. Inom denna ram härrör de finansiella resurser som Euresländerna använder främst från två källor: Europeiska socialfonden och nationella budgetar.
Budgetens sammansättning och storlek varierar mellan de olika Euresländerna, eftersom vissa länder enbart använder nationella resurser och andra använder både och. Resultaten från en undersökning bland de nationella samordningskontoren om användningen av Europeiska socialfonden för Euresverksamhet visar att ungefär 58 000 000 euro har anslagits under programperioden 2014–2020.
Dessutom får Euresländer ansöka om finansiella resurser som finns tillgängliga via programdelen Eures inom programmet för sysselsättning och innovation (EaSI) för att täcka den verksamhet som bedrivs inom ramen för de riktade programmen för rörlighet och, på vissa villkor, ytterligare kostnader8. Ett begränsat antal Euresländer kompletterade slutligen de tillgängliga resurserna med ytterligare resurser, t.ex. särskilda budgetar för medlems- och partnerorganisationer.
2.1.3.3 It-infrastruktur
Utöver standardiserad it-utrustning säkerställde Euresländerna att Eurespersonalen hade tillgång till relevant programvara, däribland verktyg för webbinarier och webbkonferenser. Digitala tjänster som informationsträffar online, rådgivning via Skype eller andra chattverktyg, tillhandahölls dessutom av de flesta Euresländer. Andra exempel på verksamhet för att förbättra tillhandahållandet av onlinetjänster är utvecklingen av nationella Eureswebbplatser (t.ex. Bulgarien) och införandet av onlinehandböcker till stöd för tillhandahållandet av tjänster (t.ex. Danmark).
När det gäller interoperabilitet fortsatte Euresländerna att arbeta med att anpassa sin it-infrastruktur för överföringen av lediga platser och meritförteckningar till Euresportalen. Ytterligare förändringar i it-infrastrukturen behövdes i vissa Euresländer med tanke på utvidgningen av nätverket och anpassningen av it-infrastrukturen hos Eures nya medlemmar och samarbetspartner (t.ex. Ungern och Polen).
2.1.3.4 Styrning och samarbete med berörda parter
När det gäller den interna styrningen var Eures verksamhet inriktad på utformningen och genomförandet av ett officiellt godkännandesystem för nya Euresmedlemmar och Euressamarbetspartner och åtföljande utvidgning av Euresnätverket (t.ex. lansering av inbjudan att lämna förslag, granskning av ansökningar, godkännande av nya medlemmar och samarbetspartner).
Vissa Euresländer gjorde också organisatoriska förändringar till följd av godkännandet av nya medlemmar och samarbetspartner (t.ex. en förändring av det nationella samordningskontorets roll i riktning mot strategiska frågor, organisatorisk uppdelning mellan det nationella samordningskontoret och de offentliga arbetsförmedlingarna för att säkerställa neutralitet).
8 VP/2019/010: EaSI-Eures – Stöd till nationella klassificeringsinventeringar och innovativa nationella onlinetjänster för rörliga arbetstagare.
En stor majoritet av Euresländerna genomförde också verksamhet för att förbättra organisationen och säkerställa en effektiv styrning av sitt nationella Euresnätverk. Detta innefattade bl.a. ett förbättrat samarbete med nya Euresmedlemmar och samarbetspartner via arbetsgrupper, månadsrapporter och nationella Euresgruppmöten.
De allra flesta Euresländer förbättrade sitt samarbete med en lång rad olika berörda parter på lokal, regional, nationell och gränsöverskridande nivå. Det gäller bl.a. arbetsmarknadens parter, andra europeiska nätverk, yrkesvägledningar, handelskammare och myndigheter med ansvar för social trygghet och beskattning, utbildning, universitet eller branschorganisationer.
2.1.3.5 Kommunikationen i Euresländerna
Euresländernas kommunikationsverksamhet syftade främst till att öka medvetenheten och kunskaperna om Eures tjänster för att få nya klienter och inriktades på arbetssökande och arbetsgivare. Bland annat genomfördes informationskampanjer av allmän karaktär eller med inriktning på särskilda grupper eller sektorer. Som exempel kan nämnas informationsevenemang för arbetsgivare och arbetsmarknadens parter i Bulgarien och en informationskampanj i Irland. Under perioden 2018–2020 har tonvikten dessutom förskjutits mer mot användning av sociala mediekanaler och de flesta Euresländerna har ett Facebook-, LinkedIn- och/eller Twitterkonto:
Räckvidd/intryck av inlägg från Euresländer i sociala mediekanaler Social
Andra kommunikationsmetoder som användes omfattade tryckt reklammaterial, t.ex. publikationer, broschyrer och vepor, liksom filmade intervjuer (t.ex. Portugal, Danmark), radio och tv (t.ex.
Spanien, Slovakien).
2.1.3.6 Övervakning och utvärdering av verksamheten
I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/170 anges enhetliga specifikationer för insamling och analys av uppgifter för att övervaka och utvärdera hur Euresnätverket fungerar. Eures resultatmätningssystem infördes 2018 och sedan dess lämnar de nationella samordningskontoren uppgifter om fem kärnindikatorer och elva nätverksindikatorer en gång i halvåret.
Förändringar i de nationella rapporterings- och övervakningssystemen var därför ett viktigt fokus för verksamheten under referensperioden. De nationella samordningskontoren rapporterade att arbetsflöden och nya strukturer infördes för att upprätta ett enhetligt programplanerings- och övervakningssystem på nationell nivå och underlätta uppgiftsinsamlingen inom alla Euresmedlemmar och samarbetspartner. Övervakningsuppgifter samlas t.ex. in genom en onlineundersökning i Italien. I Polen har ett enhetligt övervakningssystem (elektronisk övervakningsdatabas för uppgiftsinsamling) införts och länder som Spanien och Norge har utvecklat molnbaserade onlinelösningar för att samla in uppgifter på nationell nivå. I flera länder samlas uppgifterna in manuellt. Dessutom anordnades utbildningsevenemang och workshoppar om resultatmätningssystemet för Eurespersonal i ett antal Euresländer och på EU-nivå.
Utöver resultatmätningssystemet är programplaneringscykeln det viktigaste övervakningsverktyget för Euresländernas årliga verksamhet. I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1256 fastställs de former och mallar som ska användas i programplaneringscykeln. Inom ramen för detta lämnar varje nationellt samordningskontor en årlig nationell verksamhetsrapport om det nationella Euresnätverkets arbete och resultat i förhållande till de mål som anges i det nationella arbetsprogrammet.
2.2 Europeiska samordningsbyråns horisontella stödverksamhet 2.2.1 Samordning och ledningsstöd
För att säkerställa ett fruktbart samarbete inom Euresnätverket organiserar Europeiska samordningsbyrån arbetet i Europeiska samordningsgruppen som träffas regelbundet och ad hoc för att diskutera läget, presentera den senaste utvecklingen och utbyta information och bästa praxis. Tio möten i Europeiska samordningsgruppen hölls mellan juli 2018 och juli 2020.
För att stödja de nationella samordningskontoren övervakar och underlättar Europeiska samordningsbyrån också programplaneringscykelns olika skeden och samordnar de nationella samordningskontorens planering genom att kommentera och rapportera om deras program individuellt.
2.2.2 Drift och utveckling av Euresportalen och tillhörande it-stöd
Europeiska samordningsbyrån driver Euresportalen och tillhandahåller tillhörande it-stöd och vägledning till Euresländerna för att förbättra interoperabiliteten. Under referensperioden fortsatte samordningsbyrån att tillhandahålla dessa tjänster. Bland annat utvecklades underlag och tekniska normer och format vilka överlämnades till Euresländerna för att underlätta kartläggningen av deras nationella, regionala och sektorsbaserade klassificeringar i enlighet med den europeiska klassificeringen (Escokartläggning). Denna kartläggning är en förutsättning för att det ska gå att införa en automatiserad matchningsfunktion på Euresportalen. Det stöd som gavs innefattade t.ex.
tillhandahållandet av en webbaserad plattform för Escokartläggning, genomförandemanualen för Esco och särskilda utbildningstillfällen. För att uppfylla detta krav ansökte ett antal Euresländer om ekonomiskt stöd9.
Dessutom fortsatte samordningsbyrån att genomföra ändringar i Euresportalen, t.ex. förbättringar i filtreringsfunktionen, för att göra den mer användarvänlig. Den senaste versionsuppdateringen, Euresportalen 4.4, släpptes i början av 2020 och omfattar en modernisering av portalen med en ny utformning av hemsidan, efterlevnad av allmänna dataskyddsförordningen, ändringar i livslängden för självbetjäningstjänsten för meritförteckningar, begränsad åtkomst för icke-EU-medborgare utan arbetstillstånd och förbättringar för förfrågningar som skickas in av Eurespersonal. Dessutom genomförde samordningsbyrån en undersökning av kundtillfredsställelse för att se hur användarna uppfattar portalen. Mer än 70 % av arbetsgivarna var nöjda eller mycket nöjda med Euresportalen.
När det gäller arbetssökande och arbetstagare var ungefär 95 % av dem som svarade på
9 VP/2019/010, EaSI-EURES: Stöd till nationella klassificeringsinventeringar och innovativa nationella onlinetjänster för rörliga arbetstagare.
undersökningen nöjda eller mycket nöjda med portalen och 8 % uppgav att de hade hittat ett jobb med hjälp av Euresportalen.
Samordningsbyrån vidtog flera åtgärder för att öka synergierna mellan Europortalen och den nyligen släppta Europassportalen. Arbetssökande Europassanvändare kan nu söka efter Euresjobb och få förslag på intressanta arbeten som motsvarar deras profil. Sökningen och matchningen görs av Eures, men resultatet blir direkt synligt på Europass. Vägvisare till de olika Eures- och Europasstjänsterna på de båda portalerna hjälper också användarna att hitta till den tjänst de behöver.
Användarprofilernas interoperabilitet mellan Eures och Europass betyder att registrerade användare på en portal nu kan exportera sina meritförteckningar till den andra portalen.
En annan viktig del i samordningsbyråns verksamhet i detta sammanhang var upprättandet av arbetsgruppen för interoperabilitet, vars syfte är att underlätta genomförandet av artiklarna 17 och 18 i Euresförordningen och stödja informationsutbytet. Arbetsgruppens verksamhet täcker två områden: det första innefattar alla funktionskrav och åtgärder för att samla in meritförteckningar och lediga platser, överföra dem och validera dem, det andra handlar om ansökningar som gör det möjligt att söka och matcha uppgifter. Arbetsgruppen hade fem möten under referensperioden.
2.2.3 Utbildning och fortbildning
Eures utbildningsprogram syftar till att ge Eurespersonal hjälp och stöd för att tillhandahålla Eurestjänster. Det består av förberedande utbildning (som anordnas av de nationella samordningskontoren baserat på vägledande riktlinjer, verktyg och helpdesk som tillhandahålls från samordningsbyrån) och ett gemensamt Euresutbildningsprogram, som genomförs under samordningsbyråns ansvar. På europeisk nivå finns tre typer av utbildning om Eures:
klassrumsundervisning, virtuell utbildning (direktsänd online och e-lärande) samt utbildning på begäran.
Samordningsbyrån fortsatte att erbjuda det gemensamma Euresutbildningsprogrammet och kompetensutveckling för Eurespersonal hos medlemmar och partner. Utbildningsverksamheten baserades på utbildningsprogrammet för Eures och omfattade en konsolideringsfas följd av Euresakademin som inrättades 2016. Samordningsbyrån anordnade 73 utbildningstillfällen från juli 2018 till december 2019 och 2 999 Euresanställda deltog i dem.
2.2.4 Helpdesk
Samordningsbyrån fortsatte att tillhandahålla en helpdeskfunktion för alla som använder Euresportalen och dess tjänster (dvs. arbetssökande, arbetsgivare, Euresmedlemmarnas och Euressamarbetspartnernas personal, de nationella samordningskontoren och gästbesökare). I tjänsten ingår att besvara alla frågor om tjänsterna på Euresportalen, inklusive extranätet10, och tjänsterna på plattformen europeiska jobbdagar. Frågor kan ställas via portalens webbformulär, telefon (gratisnummer), chatt eller Skype. Eures helpdesk behandlade cirka 27 700 frågor från användare under 2018, 24 249 under 2019 och 9 830 under första halvåret 2020.
10 Extranätet är den del av Euresportalen som endast är tillgänglig för interna användare, såsom Euresrådgivare, nationella samordnare och personal vid Europeiska samordningsbyrån. Det underlättar samordning, informationsutbyte och administrativa uppgifter.
2.2.5 Nätverksbyggande, utbyte av bästa praxis och ömsesidigt lärande
Europeiska samordningsbyrån fortsatte att verka för ökat nätverksbyggande, ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis inom Euresnätverket. Utöver regelbundna möten i samordningsgruppen anordnas evenemang för ömsesidigt lärande med företrädare från alla Euresländer. Ett evenemang för ömsesidigt lärande om systemet för godkännande anordnades t.ex. i december 2018. Eures extranät, som uppdaterades med en ny version 2018, tillhandahåller också arbetsutrymme för att
Europeiska samordningsbyrån fortsatte att verka för ökat nätverksbyggande, ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis inom Euresnätverket. Utöver regelbundna möten i samordningsgruppen anordnas evenemang för ömsesidigt lärande med företrädare från alla Euresländer. Ett evenemang för ömsesidigt lärande om systemet för godkännande anordnades t.ex. i december 2018. Eures extranät, som uppdaterades med en ny version 2018, tillhandahåller också arbetsutrymme för att