Europeiska unionens råd
Bryssel den 12 februari 2021 (OR. en)
6173/21
SOC 78 EMPL 56 ECOFIN 141 MI 89
JEUN 17
FÖLJENOT
från: Europeiska kommissionens generalsekreterare, undertecknat av Martine DEPREZ, direktör
inkom den: 5 februari 2021
till: Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
Komm. dok. nr: COM(2021) 46 final
Ärende: RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om Eures verksamhet juli 2018–juni 2020 inlämnad i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2016/589
För delegationerna bifogas dokument – COM(2021) 46 final.
Bilaga: COM(2021) 46 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 4.2.2021 COM(2021) 46 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT
REGIONKOMMITTÉN
om Eures verksamhet juli 2018–juni 2020
inlämnad i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) 2016/589
Innehåll
SAMMANFATTNING ... 3
1 INLEDNING ... 4
1.1 Vad är Eures? ... 4
1.1.1 Rättslig ram ... 4
1.1.2 Eures verksamhet... 5
1.1.3 Eures organisation ... 5
1.2 Eures genomförande ... 6
2 EURESNÄTVERKETS HUVUDSAKLIGA VERKSAMHET: JULI 2018–JUNI 2020 ... 7
2.1 Verksamhet i Euresländer ... 7
2.1.1 Allmänna stödtjänster till arbetstagare och arbetsgivare ... 7
2.1.2 Särskilda stödtjänster ... 8
2.1.3 Resurser och förvaltning... 10
2.2 Europeiska samordningsbyråns horisontella stödverksamhet ... 13
2.2.1 Samordning och ledningsstöd... 13
2.2.2 Drift och utveckling av Euresportalen och tillhörande it-stöd ... 13
2.2.3 Utbildning och fortbildning ... 14
2.2.4 Helpdesk ... 14
2.2.5 Nätverksbyggande, utbyte av bästa praxis och ömsesidigt lärande ... 15
2.2.6 Informations- och kommunikationsverksamhet ... 15
2.2.7 Analys av geografisk och yrkesmässig rörlighet ... 16
2.2.8 Utveckling av en lämplig struktur för samarbete och platsförmedling för lärlings- och praktikplatser ... 16
2.2.9 Finansiella resurser ... 17
3 FÖRORDNINGENS GENOMFÖRANDE I EURESLÄNDERNA ... 18
3.1 Nätverkets sammansättning och organisatoriska frågor ... 18
3.1.1 Förordningens krav ... 18
3.1.2 Genomförande ... 19
3.1.3 Utmaningar ... 19
3.2 Styrning och samverkan med organisationer utanför Euresnätverket ... 19
3.2.1 Förordningens krav ... 19
3.2.2 Genomförande ... 19
3.2.3 Utmaningar ... 20
3.3 Utvidgning av nätverket... 20
3.3.1 Förordningens krav ... 20
3.3.2 Genomförande ... 20
3.3.3 Utmaningar ... 21
3.4 Utbyte av lediga platser och meritförteckningar... 21
3.4.1 Förordningens krav ... 21
3.4.2 Genomförande ... 21
3.4.3 Utmaningar ... 22
3.5 Stödtjänster ... 22
3.5.1 Förordningens krav ... 22
3.5.2 Genomförande ... 23
3.5.3 Utmaningar ... 23
3.6 Informationsutbyte, programplanering och resultatmätning ... 23
3.6.1 Förordningens krav ... 23
3.6.2 Genomförande ... 23
3.6.3 Utmaningar ... 24
3.7 Åtgärder som har behandlats från föregående rapporteringsperiod... 24
4 EUROPEISKA KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDE AV FÖRORDNINGEN ... 26
4.1.1 Förordningens krav ... 26
4.1.2 Genomförande ... 26
4.1.3 Utmaningar ... 27
4.1.4 Åtgärder som har behandlats från föregående rapporteringsperiod ... 28
5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 29
5.1 Slutsatser ... 29
5.2 Rekommendationer för Euresländerna ... 30
5.3 Åtgärder som ska vidtas av Europeiska samordningsbyrån och av kommissionen: ... 31
5.4 Åtgärder som ska vidtas av Europeiska arbetsmyndigheten ... 31
3 SAMMANFATTNING
I denna verksamhetsrapport presenteras en översikt över Euresnätverkets verksamhet mellan juli 2018 och juni 2020 samt en lägesrapport om tillämpningen av förordning (EU) 2016/589, nedan kallad Euresförordningen, fram till juni 2020, i enlighet med artikel 33 i den förordningen.
Eures inrättades 1994 och är ett samarbetsnätverk mellan Europeiska kommissionen, nationella offentliga arbetsförmedlingar och andra medlemmar och samarbetspartner, som privata arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter och universitet, i alla EU-länder, Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz och, under referensperioden för denna rapport, Förenade kungariket (nedan kallade Euresländerna).
Euresnätverkets viktigaste mål är att främja rättvis rörlighet inom EU för arbetstagare. Nätverket består av nationella samordningskontor som utses av varje Euresland, Europeiska samordningsbyrån, som för närvarande handhas av kommissionens generaldirektorat sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD EMPL) och ytterligare Euresmedlemmar och Euressamarbetspartner. Eurestjänster tillhandahålls genom Eures mänskliga nätverk som består av Eurespersonal i Euresländerna och genom Euresportalen för rörlighet i arbetslivet (nedan kallad Euresportalen), där det finns ett antal tillgängliga verktyg för onlinetjänster.
Under den innevarande referensperioden har den viktigaste verksamheten på operativ nivå i Euresländerna varit inriktad på att tillhandahålla stödtjänster för arbetsgivare och arbetstagare, framför allt genom att tillhandahålla information om frågor som gäller rörlighet för arbetstagare och rekryteringsverksamhet. Dessutom har nätverket tillhandahållit särskilda stödtjänster för lärlings- och praktikplatser, stöd efter rekrytering och program för rörlighet. Vad gäller Europeiska samordningsbyråns verksamhet fortsatte den att tillhandahålla övergripande stödtjänster för att säkerställa Euresnätverkets funktion, men den arbetade också med att utveckla och förbättra Euresportalen och funktioner för interoperabilitet.
På regleringsnivå gjordes stora framsteg i genomförandet av Euresförordningen:
• De flesta Euresländer har ett system för godkännande av nya medlemmar och samarbetspartner för att utvidga sina nätverk och flera nya medlemmar och samarbetspartner har redan godkänts.
• Alla utom ett Euresland överför automatiskt lediga platser och mer än hälften överför meritförteckningar från nationell nivå till Euresportalen.
• Euresportalens användbarhet förbättrades och arbetet med att genomföra en automatiserad matchning av meritförteckningar och lediga platser på Euresportalen pågår.
• Mallar används för att möjliggöra harmoniserad planering och resultatmätning i hela Euresnätverket (resultatmätningssystem och programplanering).
Vissa utmaningar och hinder kvarstår. Utvidgningen av nätverk med nya godkända medlemmar och samarbetspartner går långsamt. En bristande efterlevnad av Euresförordningen fördröjer genomförandet av lösningar för interoperabilitet.
Europeiska samordningsbyråns tillhandahållande av övergripande stöd till Euresländerna, inbegripet främjande av Euresvarumärket och samordning av nätverket, har varit avgörande Eures arbete, men mer uppmärksamhet skulle kunna ägnas åt att förbättra utbytet av information om rörlighet för arbetstagare, anpassa programplanerings- och övervakningscyklerna till varandra och ytterligare underlätta tillhandahållandet av stödtjänster för lärlings- och praktikplatser.
För att uppnå målen för Euresreformen och ytterligare säkerställa en rättvis rörlighet inom EU för
arbetstagare rekommenderas Euresländerna att förstärka sina ansträngningar för att godkänna nya medlemmar och samarbetspartner och anpassa sina interna styrnings- och samordningsmekanismer för att avspegla det nya nätverkets sammansättning. Att fortsätta arbetet med att införa automatiserad överföring av lediga platser och meritförteckningar, om detta inte redan har gjorts, och slutföra den pågående kartläggningen av nationella klassificeringssystem till den europeiska klassificeringen av färdigheter, kvalifikationer och yrken (Esco) bör prioriteras för att öka Euresportalens användbarhet. Det är också viktigt att Euresnätverket i ännu högre grad integrerar analysen av trender på arbetsmarknaden i planeringen av sin verksamhet och undersöker behovet av riktade åtgärder med hänsyn till den sociodemografiska utvecklingen.
Dessa prioriteringar bör uppfyllas i ett sammanhang där genomförandet blir en utmaning för Eures med tanke på covid-19-utbrottets konsekvenser för rörligheten inom EU för arbetstagare och med hänsyn till Europeiska samordningsbyråns övergång till Europeiska arbetsmyndigheten som planeras under 2021. Därför bör Europeiska arbetsmyndigheten prioritera genomförandet av handlingsplanen för övergången, tillsammans med rekryteringen av kvalificerad personal och en tillräcklig resurstilldelning.
1 INLEDNING
1.1 Vad är Eures?
Eures är ett samarbetsnätverk mellan Europeiska kommissionen, nationella offentliga arbetsförmedlingar och andra medlemmar och samarbetspartner i alla EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz och Förenade kungariket1 (nedan kallade Euresländerna). Eures underlättar den fria rörligheten för arbetstagare genom att tillhandahålla information och stödtjänster för arbetsförmedling för arbetstagare och arbetsgivare och genom att förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan sina medlemsorganisationer.
1.1.1 Rättslig ram
Eures lanserades 1994 av Europeiska kommissionen och infördes genom rådets förordning (EEG) nr 2434/92 av den 27 juli 1992 om ändring av del II i förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. Från 2011 till 2016 genomgick Eures en lång reformprocess i fråga om nätverkets sammansättning, styrning och verktyg för att avspegla förändringar i rörlighetsmönster och framväxande trender inom området. Denna process kulminerade när den nya Euresförordningen, förordning (EU) 2016/589, trädde i kraft. Syftet var att skapa ett större och starkare nätverk av såväl offentliga som privata europeiska arbetsförmedlingar för att effektivisera utbytet av arbetsmarknadsinformation över gränserna och underlätta förmedlingen av platser inom EU/EES-området.
De viktigaste förändringar som infördes med den nya Euresförordningen jämfört med den tidigare rättsliga grunden hänger samman med ökad insyn genom ett ökat antal jobb som läggs ut på Euresportalen, inklusive lärlings- och praktikplatser som omfattas av ett anställningsförhållande, förbättrad matchning online av lediga platser och meritförteckningar, tillhandahållande av ett
1 Under referensperioden juli 2018 till juni 2020 var Förenade kungariket en fullvärdig medlem av Eures. Landets medlemskap i Eures kommer att upphöra den 31 december 2020.
överenskommet minimipaket av tjänster för arbetssökande och arbetsgivare och utvidgning av nätverket. Förordningen understöds av sex genomförandebeslut som säkerställer en enhetlig tillämpning i alla Euresländer2. Två av genomförandebesluten, (EU) 2018/1020 av den 18 juli 2018 och (EU) 2018/1021 av den 18 juli 2018, antogs under referensperioden.
1.1.2 Eures verksamhet
Eures utgör en viktig del av den stödstruktur på arbetsmarknaden som EU har byggt upp under de senaste decennierna för att förbättra sitt sociala och ekonomiska resultat. Eurestjänster tillhandahålls genom två kompletterande kanaler – Eures mänskliga nätverk som består av Eurespersonal över hela nätverket och Euresportalen för rörlighet i arbetslivet (nedan kallad Euresportalen), där det finns ett antal tillgängliga verktyg för onlinetjänster.
Eures tjänster till arbetssökande och arbetsgivare
• Hjälp till arbetssökande att hitta jobb och till arbetsgivare att hitta arbetssökande i hela Europa.
• Matchning av lediga platser och meritförteckningar på Euresportalen.
• Information, vägledning och andra stödtjänster till arbetstagare och arbetsgivare när det gäller rörlighet i arbetslivet.
• Stöd efter rekrytering.
• Tillgång till information om levnads- och arbetsvillkor, t.ex. beskattning, pensioner, sjukförsäkring och socialförsäkring i Euresländer.
• Särskilda stödtjänster för gränsarbetare och arbetsgivare i gränsregioner.
• Stöd till vissa grupper genom Eures riktade program för rörlighet.
• Stöd till dynamiska rekryteringsevenemang på internet via plattformen europeiska jobbdagar.
1.1.3 Eures organisation
I enlighet med artikel 7 i Euresförordningen innefattar Euresnätverket följande:
2 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1255 av den 11 juli 2017 om en mall för beskrivning av nationella system och förfaranden för att godkänna organisationer som Euresmedlemmar och Euressamarbetspartner.
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1256 av den 11 juli 2017 om mallar och förfaranden för informationsutbytet på unionsnivå om Euresnätverkets nationella arbetsprogram.
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1257 av den 11 juli 2017 om de tekniska standarder och format som krävs för ett enhetligt system som gör det möjligt att matcha lediga platser med platsansökningar och
meritförteckningar på Euresportalen.
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/170 av den 2 februari 2018 om enhetliga detaljerade specifikationer för insamling och analys av uppgifter för att övervaka och utvärdera hur Euresnätverket fungerar.
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1020 av den 18 juli 2018 om antagande och uppdatering av
förteckningen över färdigheter/kompetenser och yrken i den europeiska klassificeringen för användning vid automatisk matchning via den gemensamma it-plattformen för Eures.
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1021 av den 18 juli 2018 om antagande av de tekniska standarder och format som är nödvändiga för den automatiska matchningen via den gemensamma it-plattformen med hjälp av den europeiska klassificeringen och interoperabiliteten mellan de nationella systemen och den europeiska klassificeringen.
• De nationella samordningskontor som har utsetts av Euresländerna och i allmänhet är knutna till deras offentliga arbetsförmedlingar eller till deras arbetsmarknadsministerium.
• Europeiska samordningsbyrån, som handhas av kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD EMPL), och som erbjuder horisontellt stöd till de nationella samordningskontoren. I enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2019/1149 kommer ansvaret för att handha Europeiska samordningsbyrån att överföras från GD EMPL till Europeiska arbetsmyndigheten.
• Andra Euresmedlemmar och Euressamarbetspartner som, i enlighet med artikel 12 i Euresförordningen är de organisationer som bedriver operativ verksamhet inom Euresnätverket, t.ex. privata arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter och universitet.
Tillsammans bildar de nationella samordningskontoren och Europeiska samordningsbyrån Euresnätverkets europeiska samordningsgrupp, som har en samordnande roll för nätverkets verksamhet och funktion (artikel 14 i Euresförordningen).
Som anges i artikel 11 i Euresförordningen måste Euresmedlemmar och Euressamarbetspartner genomgå ett godkännandeförfarande innan de blir en ackrediterad medlem eller samarbetspartner. I Euresnätverket måste medlemmarna utföra samtliga av följande uppgifter medan samarbetspartnerna måste utföra minst en:
• Bidra till utbudet av lediga platser genom att överföra uppgifter till Euresportalen och it- plattformen.
• Bidra till utbudet av arbetssökarprofiler genom att överföra uppgifter till Euresportalen och it- plattformen.
• Tillhandahålla stödtjänster direkt till arbetssökande och arbetsgivare.
1.2 Eures genomförande
Enligt artiklarna 33 och 35 i Euresförordningen ska kommissionen utarbeta rapporter om nätverkets verksamhet 2018 och 2020 och en efterhandsutvärderingsrapport 2021. Den första verksamhetsrapporten om Eures omfattade perioden från januari 2016 till juni 2018 och offentliggjordes den 2 april 2019. I rapporten konstaterades att på lagstiftningsområdet hade arbetet med att genomföra Euresförordningen slutförts på de flesta områden, däribland följande:
• Nationella samordningskontor hade utsetts.
• Offentliga arbetsförmedlingar hade utsetts som medlemmar i de nationella Euresnätverken.
• Framsteg gjordes för att införa godkännandesystem för medlemmar och samarbetspartner.
• Nya övervaknings- och resultatverktyg infördes.
• Framsteg gjordes med det öppna utbytet av lediga platser och meritförteckningar mellan nationella databaser och Euresportalen.
Områden där det krävdes ytterligare utveckling identifierades i fråga om nätverkets utvidgning genom godkännande av nya medlemmar och samarbetspartner, genomförandet av utbyte av meritförteckningar och lediga platser med alla Euresländer och införandet av den europeiska klassificeringen av färdigheter, kvalifikationer och yrken (Esco).
Denna andra rapport om Eures verksamhet omfattar perioden juli 2018 till juni 2020 (nedan kallad referensperioden).
2 EURESNÄTVERKETS HUVUDSAKLIGA VERKSAMHET:JULI 2018–JUNI 2020 2.1 Verksamhet i Euresländer
2.1.1 Allmänna stödtjänster till arbetstagare och arbetsgivare
Alla Euresländer tillhandahöll stödtjänster för arbetstagare och arbetsgivare. Verksamhetens huvudsakliga fokus låg fortfarande på arbetstagare och arbetssökande, även om det noterades en uppåtgående trend i antalet tjänster som tillhandahölls för arbetsgivare. Bland den viktigaste verksamheten ingår tillhandahållande av information, vägledning och rådgivning, anordnande av rekryteringsevenemang på plats och online samt tillhandahållande av stöd genom direkt matchning och platsförmedling. I vissa fall planerades verksamheten av Euresländerna utifrån en sektorsbaserad strategi, medan andra fokuserade på utåtriktad eller inåtriktad rörlighet. Vissa Euresländer införde en allmän arbetsmarknadsstrategi.
2.1.1.1 Matchnings- och platsförmedlingsverksamhet
Mellan juli 2018 och juni 2020 hanterades och behandlades 432 503 platsansökningar (inklusive meritförteckningar) och 1 662 468 lediga platser av Eurespersonal. Fokus hade legat på arbetssökande och arbetsgivare från landet för deras nationella Euresnätverk, medan endast 37 % av platsansökningarna och 9 % av de lediga platserna kom från andra Euresländer. Dessutom anordnades 18 397 evenemang under samma period runt om i nätverket, varav 69 % var informationsevenemang, 12 % var rekryteringsevenemang och de återstående 19 % var en kombination av rekryterings- och informationsverksamhet. Mellan juli 2018 och juni 2020 hade 419 745 arbetssökande och 15 834 arbetsgivare registrerat sig via självbetjäningen på Euresportalen.
Enligt de sammanlagda resultaten från Eures resultatmätningssystem och beräkningar som baseras på undersökningen av kundtillfredsställelse har Euresnätverket via Euresportalen eller de nationella Euresnätverken förmedlat minst 84 580 platser 2018 och 83 360 platser 2019.
2.1.1.2 Information och vägledning
Som exempel på informations- och rådgivningsverksamhet för arbetssökande och arbetsgivare som Eurespersonal har tillhandahållit kan nämnas personlig rådgivning, stöd till utformning av platsannonser, anordnande av workshoppar. Totalt rapporterades 5 924 376 enskilda kontakter med arbetstagare och 403 244 med arbetsgivare mellan juli 2018 och juni 2020. I fråga om de ämnen som diskuterats var cirka 43 % av kontakterna med arbetstagare inriktade på lediga platser och 32 % gällde levnads- och arbetsvillkor. När det gäller de viktigaste diskussionsfrågorna med arbetsgivare utgjorde lediga platser ungefär 40 %, följt av allmän information om Eures, med en andel på cirka 39 %.
Relevant information finns också tillgänglig via Euresportalen, där Euresländerna regelbundet uppdaterar allmän information om sina arbetsmarknader och levnads- och arbetsvillkor (t.ex.
administrativa förfaranden, sociala trygghetssystem, skattefrågor, anställningsavtal, vanliga metoder för att söka arbete). Informationen finns tillgänglig på 26 språk. Dessutom har 16 Euresländer egna nationella Eureswebbplatser där arbetssökande och arbetsgivare bl.a. kan hitta information om rörlighet för arbetstagare, en översikt över Eurestjänsterna och en länk till Euresportalen.
2.1.2 Särskilda stödtjänster
Stödtjänster och stödprogram med inriktning på särskilda grupper stod också i centrum för Euresländernas verksamhet.
2.1.2.1 Stödtjänster i gränsregioner
Euresmedlemmar och Euressamarbetspartner tillhandahåller information samt platsförmedlings- och rekryteringstjänster som är anpassade efter arbetstagares och arbetsgivares särskilda krav och förhållanden i gränsregioner. Denna verksamhet genomfördes via Eures formella gränsöverskridande partnerskap som finansieras genom programdelen Eures inom Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) 2014–2020 och genom samarbetsavtal med angränsande Euresländer eller andra organisationer utanför Euresnätverket3.
Under 2018 fick nio gränsöverskridande partnerskap stöd i form av ett EaSI-bidrag från det föregående året, jämfört med elva gränsöverskridande partnerskap 2019. Under 2019 valdes dessutom åtta gränsöverskridande partnerskap ut för att få EaSI-bidraget för 2020 och 2021.
Eures gränsöverskridande partnerskap rapporterade 195 060 individuella kontakter med arbetstagare 2019 och 18 182 individuella kontakter med klienter i fråga om arbetssökning 2018. Totalt fick 5 408 gränsöverskridande arbetssökande jobb med hjälp av det gränsöverskridande partnerskapet 2018 och 2019. Dessa siffror visar att de gränsöverskridande partnerskapens verksamhet främst har inriktats på att tillhandahålla flerspråkig information, som ofta har lämnats ut via fysiska gemensamma kontaktpunkter. Den information som har lämnats består till största delen av vägledning för utstationerade arbetstagare och pendlare, t.ex. om tillgång till sociala trygghetssystem, erkännande av kvalifikationer utomlands och beskattning.
När det gäller stödtjänster som har tillhandahållits i gränsregioner utanför ramen för de formella gränsöverskridande partnerskapen rapporterar Euresländerna ofta om andra former avgränsöverskridande samarbete i sina verksamhetsrapporter, framför allt för att tillhandahålla information och göra det lättare att anordna rekryteringsevenemang i gränsområden.
2.1.2.2 Stöd efter rekrytering
Stöd efter rekrytering syftar till att se till att rörliga arbetstagare integreras så bra som möjligt i sina nya arbeten. Euresländerna fortsatte att inrikta sig på att ge information till arbetstagare och arbetsgivare innan ett anställningsavtal tecknas. Ungefär två tredjedelar av dem anordnade även verksamhet efter rekrytering (21 Euresländer uppgav t.ex. att de hade anordnat verksamhet efter rekrytering 2019). Den största delen av verksamheten gick ut på att lämna information och vägledning om skatte- och sociala trygghetsfrågor, men några Euresländer erbjuder också stödtjänster för den anställdes familj och/eller tillhandahåller språkutbildning.
2.1.2.3 Stöd till ungdomar – lärlings- och praktikplatser
Verksamheterna i samband med lärlings- och praktikplatser som omfattas av ett anställningsförhållande var begränsade och ojämnt fördelade mellan Euresländerna, framför allt beroende på de offentliga arbetsförmedlingarnas nationella roll i tillhandahållandet av tjänster inom området för lärlings- och praktikplatser.
3 I enlighet med artikel 3.7 och 16.4) i förordning (EU) 2016/589.
I de flesta fall var stödet kopplat till främjandet av riktade program för rörlighet, vilka beskrivs i nästa avsnitt, eller andra europeiska program och initiativ för sysselsättning för unga (t.ex.
Erasmus+, ungdomsgarantin, Eurodyssey och Europeiska regionförsamlingen). Några Euresländer tillhandahöll också workshoppar och informationsverksamheter riktade till unga.
Euresverksamheterna var dock ofta begränsade, till följd av bristen på kompetens hos de offentliga arbetsförmedlingarna inom detta område.
Utöver de tjänster som tillhandahålls via Eurespersonal i vissa länder sker utbyten av lärlings- och praktikplatser på Euresportalen, där 11 447 erbjudanden om lärlingsplatseroch1 483 erbjudanden om praktikplatser fanns tillgängliga i juli 2020.
2.1.2.4 Eures riktade program för rörlighet
Eures strävar även efter att förmedla platser för specifika grupper av arbetssökande och hjälpa till med att tillsätta lediga platser inom vissa sektorer med rekryteringssvårigheter. Därför kan Euresverksamheter fungera som komplement till eller integreras i riktade program för rörlighet som finansieras inom ramen för EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI). I tabellen nedan finns en översikt över de viktigaste egenskaperna hos de tre riktade program för rörlighet som genomfördes under perioden juli 2018 till juni 2020, inklusive deras målgrupper, aktivt medverkande länder och viktigaste resultatindikatorer.
Översikt över Eures riktade program för rörlighet, med inriktning på särskilda åldersgrupper Varaktighet Målgrupp Euresländer Resultatindikatorer EaSI-finansiering
Ditt första Euresjobb Februari
2015–
pågående
Arbetssökande 18–35 år/företag i behov av
kompetens
Arbetsförmedlingar som leder projekt inom programmet:
DE, FR, IT, SE I samarbete med följande länder:
BG, HR, CY, PT, RO, SI, ES, DK,
FI, IE, NL, FI, SK4
Juli 2018–juni 2020 Registrerade arbetssökande:
13 977 Registrerade arbetsgivare:
3 551 Registrerade lediga
platser 3 477
Förmedlade platser:
4 062
December 2018–
december 2020 Planerad budget5: 11 200 000 euro Beviljad budget:
14 851 070 euro
Reactivate November
2016–
pågående
Arbetssökande 35 år eller
äldre/arbetsgivare i behov av
kvalificerad arbetskraft
Arbetsförmedlingar som leder projekt inom programmet:
FR, SE, PL, DE, IT
I samarbete med följande länder:
EL, ES, NL, MT6
Oktober 2018–juni 2020 Registrerade arbetssökande:
5 216 Registrerade arbetsgivare:
708
December 2018–
december 2020 Planerad budget:
5 000 000 euro Beviljad budget:
4 852 994 euro
4 Information finns på Euresportalen:
5 Inbjudan att lämna projektförslag VP/2018/009.
Varaktighet Målgrupp Euresländer Resultatindikatorer EaSI-finansiering Registrerade lediga
platser 3 940
Förmedlade platser:
852 Eures riktade program för rörlighet7 Januari
2020–
pågående
Arbetssökande över 18 år
Arbetsförmedlingar som leder projekt inom programmet:
DE, SE I samarbete med
följande länder:
RO, FI, EE, IE, SE, PT, DK, ES, NL, SL, DE, SK
Inleddes i januari 2020 Registrerade arbetssökande:
pågående Registrerade arbetsgivare:
pågående Registrerade lediga
platser pågående Förmedlade platser:
pågående
Januari 2020–
december 2021 Planerad budget:
9 000 000 euro Beviljad budget:
8 860 242 euro
Inom Ditt första Euresjobb och Reactivate förmedlades merparten av platserna inom sektorerna vård och omsorg, sociala tjänster, informations- och kommunikationsverksamhet, utbildning, transport och magasinering. De viktigaste avreseländerna var Spanien, Italien och Frankrike. De viktigaste mottagarländerna var Tyskland och Förenade kungariket för båda programmen och Irland för Ditt första Euresjobb samt Bulgarien för Reactivate.
Det nya programmet, kallat Eures riktade program för rörlighet, inrättades 2019 och säkrar kontinuiteten och genomförandet och den fortsatta utvecklingen av de båda tidigare programmen Ditt första Euresjobb och Reactivate. Det riktade programmet för rörlighet omfattar målgrupperna inom båda de tidigare programmen och genomförs med Sverige och Tyskland som ledande länder.
Genomförandet har försenats till följd av covid-19-pandemin.
2.1.3 Resurser och förvaltning 2.1.3.1 Personalresurser
Eurespersonalen omfattar rådgivare som arbetar med Eures vid de nationella eller regionala offentliga arbetsförmedlingarna och vid Eures andra medlems- och partnerorganisationer.
Euresnätverket hade 2 568 Euresanställda (1 255 heltidsekvivalenter) 2018 och 2 642 Euresanställda (1 232 heltidsekvivalenter) 2019. Fördelningen av heltidsekvivalenter per land varierar beroende på arbetsmarknadernas storlek, från två heltidsekvivalenter i Malta och Luxemburg till 20 i Bulgarien, 33 i Tjeckien, 89 i Frankrike och 156 i Tyskland.
6 Information finns på Euresportalen.
7 Inbjudan att lämna projektförslag VP/2019/009.
2.1.3.2 Finansiella resurser
Finansieringen av Euresnätverket på nationell nivå ändrades under Eures reformprocess och när Euresförordningen trädde i kraft. Före 2014 finansierades Eures verksamhet genom årliga bidrag från en särskild rubrik i EU:s budget, men från och med 2015 fick Euresländerna ansvar för att säkerställa sin egen budget för Euresverksamheten. Inom denna ram härrör de finansiella resurser som Euresländerna använder främst från två källor: Europeiska socialfonden och nationella budgetar.
Budgetens sammansättning och storlek varierar mellan de olika Euresländerna, eftersom vissa länder enbart använder nationella resurser och andra använder både och. Resultaten från en undersökning bland de nationella samordningskontoren om användningen av Europeiska socialfonden för Euresverksamhet visar att ungefär 58 000 000 euro har anslagits under programperioden 2014–2020.
Dessutom får Euresländer ansöka om finansiella resurser som finns tillgängliga via programdelen Eures inom programmet för sysselsättning och innovation (EaSI) för att täcka den verksamhet som bedrivs inom ramen för de riktade programmen för rörlighet och, på vissa villkor, ytterligare kostnader8. Ett begränsat antal Euresländer kompletterade slutligen de tillgängliga resurserna med ytterligare resurser, t.ex. särskilda budgetar för medlems- och partnerorganisationer.
2.1.3.3 It-infrastruktur
Utöver standardiserad it-utrustning säkerställde Euresländerna att Eurespersonalen hade tillgång till relevant programvara, däribland verktyg för webbinarier och webbkonferenser. Digitala tjänster som informationsträffar online, rådgivning via Skype eller andra chattverktyg, tillhandahölls dessutom av de flesta Euresländer. Andra exempel på verksamhet för att förbättra tillhandahållandet av onlinetjänster är utvecklingen av nationella Eureswebbplatser (t.ex. Bulgarien) och införandet av onlinehandböcker till stöd för tillhandahållandet av tjänster (t.ex. Danmark).
När det gäller interoperabilitet fortsatte Euresländerna att arbeta med att anpassa sin it-infrastruktur för överföringen av lediga platser och meritförteckningar till Euresportalen. Ytterligare förändringar i it-infrastrukturen behövdes i vissa Euresländer med tanke på utvidgningen av nätverket och anpassningen av it-infrastrukturen hos Eures nya medlemmar och samarbetspartner (t.ex. Ungern och Polen).
2.1.3.4 Styrning och samarbete med berörda parter
När det gäller den interna styrningen var Eures verksamhet inriktad på utformningen och genomförandet av ett officiellt godkännandesystem för nya Euresmedlemmar och Euressamarbetspartner och åtföljande utvidgning av Euresnätverket (t.ex. lansering av inbjudan att lämna förslag, granskning av ansökningar, godkännande av nya medlemmar och samarbetspartner).
Vissa Euresländer gjorde också organisatoriska förändringar till följd av godkännandet av nya medlemmar och samarbetspartner (t.ex. en förändring av det nationella samordningskontorets roll i riktning mot strategiska frågor, organisatorisk uppdelning mellan det nationella samordningskontoret och de offentliga arbetsförmedlingarna för att säkerställa neutralitet).
8 VP/2019/010: EaSI-Eures – Stöd till nationella klassificeringsinventeringar och innovativa nationella onlinetjänster för rörliga arbetstagare.
En stor majoritet av Euresländerna genomförde också verksamhet för att förbättra organisationen och säkerställa en effektiv styrning av sitt nationella Euresnätverk. Detta innefattade bl.a. ett förbättrat samarbete med nya Euresmedlemmar och samarbetspartner via arbetsgrupper, månadsrapporter och nationella Euresgruppmöten.
De allra flesta Euresländer förbättrade sitt samarbete med en lång rad olika berörda parter på lokal, regional, nationell och gränsöverskridande nivå. Det gäller bl.a. arbetsmarknadens parter, andra europeiska nätverk, yrkesvägledningar, handelskammare och myndigheter med ansvar för social trygghet och beskattning, utbildning, universitet eller branschorganisationer.
2.1.3.5 Kommunikationen i Euresländerna
Euresländernas kommunikationsverksamhet syftade främst till att öka medvetenheten och kunskaperna om Eures tjänster för att få nya klienter och inriktades på arbetssökande och arbetsgivare. Bland annat genomfördes informationskampanjer av allmän karaktär eller med inriktning på särskilda grupper eller sektorer. Som exempel kan nämnas informationsevenemang för arbetsgivare och arbetsmarknadens parter i Bulgarien och en informationskampanj i Irland. Under perioden 2018–2020 har tonvikten dessutom förskjutits mer mot användning av sociala mediekanaler och de flesta Euresländerna har ett Facebook-, LinkedIn- och/eller Twitterkonto:
Räckvidd/intryck av inlägg från Euresländer i sociala mediekanaler Social
mediekanal
Andra halvåret 2018
Första halvåret 2019
Andra halvåret 2019
Första halvåret 2020
Totalt Facebook 1 933 419 2 199 555 4 892 949 1 750 944 10 776 867
Twitter 1 059 658 314 606 950 702 766 335 3 091 301
LinkedIn 163 111 329 400 847 239 1 537 762 2 877 512
Andra kommunikationsmetoder som användes omfattade tryckt reklammaterial, t.ex. publikationer, broschyrer och vepor, liksom filmade intervjuer (t.ex. Portugal, Danmark), radio och tv (t.ex.
Spanien, Slovakien).
2.1.3.6 Övervakning och utvärdering av verksamheten
I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/170 anges enhetliga specifikationer för insamling och analys av uppgifter för att övervaka och utvärdera hur Euresnätverket fungerar. Eures resultatmätningssystem infördes 2018 och sedan dess lämnar de nationella samordningskontoren uppgifter om fem kärnindikatorer och elva nätverksindikatorer en gång i halvåret.
Förändringar i de nationella rapporterings- och övervakningssystemen var därför ett viktigt fokus för verksamheten under referensperioden. De nationella samordningskontoren rapporterade att arbetsflöden och nya strukturer infördes för att upprätta ett enhetligt programplanerings- och övervakningssystem på nationell nivå och underlätta uppgiftsinsamlingen inom alla Euresmedlemmar och samarbetspartner. Övervakningsuppgifter samlas t.ex. in genom en onlineundersökning i Italien. I Polen har ett enhetligt övervakningssystem (elektronisk övervakningsdatabas för uppgiftsinsamling) införts och länder som Spanien och Norge har utvecklat molnbaserade onlinelösningar för att samla in uppgifter på nationell nivå. I flera länder samlas uppgifterna in manuellt. Dessutom anordnades utbildningsevenemang och workshoppar om resultatmätningssystemet för Eurespersonal i ett antal Euresländer och på EU-nivå.
Utöver resultatmätningssystemet är programplaneringscykeln det viktigaste övervakningsverktyget för Euresländernas årliga verksamhet. I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1256 fastställs de former och mallar som ska användas i programplaneringscykeln. Inom ramen för detta lämnar varje nationellt samordningskontor en årlig nationell verksamhetsrapport om det nationella Euresnätverkets arbete och resultat i förhållande till de mål som anges i det nationella arbetsprogrammet.
2.2 Europeiska samordningsbyråns horisontella stödverksamhet 2.2.1 Samordning och ledningsstöd
För att säkerställa ett fruktbart samarbete inom Euresnätverket organiserar Europeiska samordningsbyrån arbetet i Europeiska samordningsgruppen som träffas regelbundet och ad hoc för att diskutera läget, presentera den senaste utvecklingen och utbyta information och bästa praxis. Tio möten i Europeiska samordningsgruppen hölls mellan juli 2018 och juli 2020.
För att stödja de nationella samordningskontoren övervakar och underlättar Europeiska samordningsbyrån också programplaneringscykelns olika skeden och samordnar de nationella samordningskontorens planering genom att kommentera och rapportera om deras program individuellt.
2.2.2 Drift och utveckling av Euresportalen och tillhörande it-stöd
Europeiska samordningsbyrån driver Euresportalen och tillhandahåller tillhörande it-stöd och vägledning till Euresländerna för att förbättra interoperabiliteten. Under referensperioden fortsatte samordningsbyrån att tillhandahålla dessa tjänster. Bland annat utvecklades underlag och tekniska normer och format vilka överlämnades till Euresländerna för att underlätta kartläggningen av deras nationella, regionala och sektorsbaserade klassificeringar i enlighet med den europeiska klassificeringen (Escokartläggning). Denna kartläggning är en förutsättning för att det ska gå att införa en automatiserad matchningsfunktion på Euresportalen. Det stöd som gavs innefattade t.ex.
tillhandahållandet av en webbaserad plattform för Escokartläggning, genomförandemanualen för Esco och särskilda utbildningstillfällen. För att uppfylla detta krav ansökte ett antal Euresländer om ekonomiskt stöd9.
Dessutom fortsatte samordningsbyrån att genomföra ändringar i Euresportalen, t.ex. förbättringar i filtreringsfunktionen, för att göra den mer användarvänlig. Den senaste versionsuppdateringen, Euresportalen 4.4, släpptes i början av 2020 och omfattar en modernisering av portalen med en ny utformning av hemsidan, efterlevnad av allmänna dataskyddsförordningen, ändringar i livslängden för självbetjäningstjänsten för meritförteckningar, begränsad åtkomst för icke-EU-medborgare utan arbetstillstånd och förbättringar för förfrågningar som skickas in av Eurespersonal. Dessutom genomförde samordningsbyrån en undersökning av kundtillfredsställelse för att se hur användarna uppfattar portalen. Mer än 70 % av arbetsgivarna var nöjda eller mycket nöjda med Euresportalen.
När det gäller arbetssökande och arbetstagare var ungefär 95 % av dem som svarade på
9 VP/2019/010, EaSI-EURES: Stöd till nationella klassificeringsinventeringar och innovativa nationella onlinetjänster för rörliga arbetstagare.
undersökningen nöjda eller mycket nöjda med portalen och 8 % uppgav att de hade hittat ett jobb med hjälp av Euresportalen.
Samordningsbyrån vidtog flera åtgärder för att öka synergierna mellan Europortalen och den nyligen släppta Europassportalen. Arbetssökande Europassanvändare kan nu söka efter Euresjobb och få förslag på intressanta arbeten som motsvarar deras profil. Sökningen och matchningen görs av Eures, men resultatet blir direkt synligt på Europass. Vägvisare till de olika Eures- och Europasstjänsterna på de båda portalerna hjälper också användarna att hitta till den tjänst de behöver.
Användarprofilernas interoperabilitet mellan Eures och Europass betyder att registrerade användare på en portal nu kan exportera sina meritförteckningar till den andra portalen.
En annan viktig del i samordningsbyråns verksamhet i detta sammanhang var upprättandet av arbetsgruppen för interoperabilitet, vars syfte är att underlätta genomförandet av artiklarna 17 och 18 i Euresförordningen och stödja informationsutbytet. Arbetsgruppens verksamhet täcker två områden: det första innefattar alla funktionskrav och åtgärder för att samla in meritförteckningar och lediga platser, överföra dem och validera dem, det andra handlar om ansökningar som gör det möjligt att söka och matcha uppgifter. Arbetsgruppen hade fem möten under referensperioden.
2.2.3 Utbildning och fortbildning
Eures utbildningsprogram syftar till att ge Eurespersonal hjälp och stöd för att tillhandahålla Eurestjänster. Det består av förberedande utbildning (som anordnas av de nationella samordningskontoren baserat på vägledande riktlinjer, verktyg och helpdesk som tillhandahålls från samordningsbyrån) och ett gemensamt Euresutbildningsprogram, som genomförs under samordningsbyråns ansvar. På europeisk nivå finns tre typer av utbildning om Eures:
klassrumsundervisning, virtuell utbildning (direktsänd online och e-lärande) samt utbildning på begäran.
Samordningsbyrån fortsatte att erbjuda det gemensamma Euresutbildningsprogrammet och kompetensutveckling för Eurespersonal hos medlemmar och partner. Utbildningsverksamheten baserades på utbildningsprogrammet för Eures och omfattade en konsolideringsfas följd av Euresakademin som inrättades 2016. Samordningsbyrån anordnade 73 utbildningstillfällen från juli 2018 till december 2019 och 2 999 Euresanställda deltog i dem.
2.2.4 Helpdesk
Samordningsbyrån fortsatte att tillhandahålla en helpdeskfunktion för alla som använder Euresportalen och dess tjänster (dvs. arbetssökande, arbetsgivare, Euresmedlemmarnas och Euressamarbetspartnernas personal, de nationella samordningskontoren och gästbesökare). I tjänsten ingår att besvara alla frågor om tjänsterna på Euresportalen, inklusive extranätet10, och tjänsterna på plattformen europeiska jobbdagar. Frågor kan ställas via portalens webbformulär, telefon (gratisnummer), chatt eller Skype. Eures helpdesk behandlade cirka 27 700 frågor från användare under 2018, 24 249 under 2019 och 9 830 under första halvåret 2020.
10 Extranätet är den del av Euresportalen som endast är tillgänglig för interna användare, såsom Euresrådgivare, nationella samordnare och personal vid Europeiska samordningsbyrån. Det underlättar samordning, informationsutbyte och administrativa uppgifter.
2.2.5 Nätverksbyggande, utbyte av bästa praxis och ömsesidigt lärande
Europeiska samordningsbyrån fortsatte att verka för ökat nätverksbyggande, ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis inom Euresnätverket. Utöver regelbundna möten i samordningsgruppen anordnas evenemang för ömsesidigt lärande med företrädare från alla Euresländer. Ett evenemang för ömsesidigt lärande om systemet för godkännande anordnades t.ex. i december 2018. Eures extranät, som uppdaterades med en ny version 2018, tillhandahåller också arbetsutrymme för att förbättra informationsutbytet mellan Euresländerna. Det virtuella området “Speaker’s Corner” ger t.ex. Euresländerna möjlighet att dela filer, inleda diskussioner eller utbyta information om evenemang. Euresländerna kan också få tillgång till varandras arbetsprogram och lämna individuella kommentarer. Syftet med kommentarsfunktionen är att förbättra informationsutbytet och samarbetet under programperioden. Samordningsbyrån vidtog också andra åtgärder för att ge vägledning, harmonisera och förbättra rapporterings- och övervakningsprocessen, bl.a. genom att anordna årliga workshoppar och lämna återkoppling och rekommendationer i fråga om de enskilda bidragen.
2.2.6 Informations- och kommunikationsverksamhet
Europeiska samordningsbyrån fortsatte att stödja informations- och kommunikationsverksamhet inom Euresnätverket för att öka medvetenheten om Eures. För att ge de nationella samordningskontoren bästa möjliga stöd i genomförandet av kommunikationsstrategin och deras nationella planer erbjöds Eurespersonalen praktiskt inriktade kommunikationsutbildningar som i genomsnitt anordnades två gånger i månaden på en rad olika teman, t.ex. hur man skapar innehåll för sociala medier, LinkedIn och relationer med berörda parter. Dessutom kunde Euresländerna använda Eures styleguide och infografik som samordningsbyrån har utvecklat.
Samordningsbyrån fortsatte även sin egen kommunikationsverksamhet, däribland administrationen av Eures konton på sociala medier, med 287 454 följare på Facebook, 38 741 på Twitter och 52 812 på LinkedIn. I enlighet med sin innehållsstrategi har samordningsbyrån fokuserat på ett ämne per månad i sin kommunikationsverksamhet och på så sätt gått djupare in i olika områden som rör yrkeskarriärer och sysselsättning för EU-/EES-medborgare.
Räckvidd/intryck av Europeiska samordningsbyråns inlägg i sociala mediekanaler Social
mediekanal
Andra halvåret 2018
Första halvåret 2019
Andra halvåret 2019
Första halvåret 2020
Totalt
Facebook 39 585 902 6 449 270 2 306 125 7 764 993 56 106 290
Twitter 361 984 910 770 2 587 705 1 227 479 5 087 938
LinkedIn 1 046 669 2 298 356 1 563 189 1 032 480 5 940 694
Samordningsbyrån driver också ett YouTube-konto för Eures, som hade drygt 7 000 prenumeranter i juli 2020. Ungefär 35 filmer har lagts upp under de två senaste åren. Dessutom har mer än 120 nyhetsartiklar delats på Euresportalen sedan juli 2018 och ett nyhetsbrev skickas ut varje månad.
Samordningsbyrån driver även plattformen för europeiska jobbdagar (på internet) och gav stöd till arbetet med att anordna 65 jobbdagar och rekryteringsevenemang (online, på plats eller både och) under 2018 och 2019.
Nyckelutförandeindikatorer för europeiska jobbdagar (på internet)
Indikator 2018 2019 Totalt
Antal evenemang 31 34 65
Antal platser 12 817 18 775 31 592
Antal arbetssökande 28 878 36 850 65 728
Antal planerade intervjuer
846 962 1 808
I fråga om utvecklingen av Europaomfattande kommunikationskampanjer utgjorde Eures ryggraden i kommissionens högnivåkampanj #EUmovers, som firade 50 år av fri rörlighet och 60 år av samordning av sociala trygghetssystem, och säkerställde att kampanjen i sociala medier verkligen nådde fram till de berörda arbetstagarna. Kampanjen skapade positiv medvetenhet om varför fri rörlighet och samordning av sociala trygghetssystem är så viktigt för EU-invånarna. Den hade ett stort och lyckat inslag av medverkan från EU-arbetstagare som fick möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter av hur den fria rörligheten och samordningen av de sociala trygghetssystemen hade förändrat deras liv.
Under 2019 lanserades också en fem månader lång EU-omfattande kommunikationskampanj under hashtaggen #EURES25 för att fira 25-årsjubiléet för Euresnätverkets bildande. Kampanjen hade även en stark digital komponent, med filmer, betalda annonser, tävlingar i sociala medier och två interna evenemang för Euresnätverket, där några Euresrådgivare hade varit aktiva i 25 år.
Kampanjen stärkte synligheten för Eures i alla kanaler och ökade dess publik, framför allt på LinkedIn och Twitter. Internt hade kampanjen positiva effekter för att konsolidera Euresnätverket och öka samverkan.
2.2.7 Analys av geografisk och yrkesmässig rörlighet
I enlighet med artikel 29 i Euresförordningen offentliggjorde kommissionen, som ansvarar för att analysera geografiska och yrkesrelaterade trender för rörlighet, två rapporter om rörlighet för arbetstagare inom EU (201811 och 201912) med viktig information om flöden och mönster i EU- och Eftaländerna, framför allt med inriktning på läget på arbetsmarknaden för rörliga arbetstagare och på jämställdhetsdimensionen. På grundval av den information om lämnats av de nationella samordningskontoren och en analys av den europeiska arbetskraftsundersökningen offentliggjorde kommissionen också en studie av överskotts- och bristyrken 201913.
2.2.8 Utveckling av en lämplig struktur för samarbete och platsförmedling för lärlings- och praktikplatser
Europeiska samordningsbyrån bidrog till utvecklingen av en samsyn och stödtjänster genom att tillhandahålla en rad minimikrav på uppgifternas kvalitet och informationen om lärlings- och praktikplatser på Euresportalen.
Mellan 2017 och 2018 inrättade samordningsbyrån också en ad hoc-arbetsgrupp om lärlings- och praktikplatser som utarbetade en checklista för mottagande organisationer (t.ex. ”att välkomna en
11 Årlig rapport för 2018 om arbetskraftens rörlighet inom EU
12 Årlig rapport för 2019 om arbetskraftens rörlighet inom EU
13 Europeiska kommissionen, Labour shortages and surpluses 2019.
lärling eller praktikant”), utsändande organisationer (t.ex. ”att skicka ut en lärling eller praktikant”) och uppgiftslämnare (t.ex. ”att lägga in platserbjudanden på Euresportalen”). Checklistan finns tillgänglig på Euresportalen och omfattar rekommendationer om de olika skedena för att locka, rekrytera och anställa lärlingar och praktikanter i hela Europa.
Eftersom nationell information och vägledning om lärlings- och praktikplatser bl.a. bör offentliggöras på Euresportalen har samarbetsbyrån också sedan början av 2019 gjort det möjligt att överföra och offentliggöra lediga lärlings- och praktikplatser på Euresportalen.
2.2.9 Finansiella resurser
Europeiska samordningsbyråns horisontella stödverksamhet får stöd av programdelen Eures inom EaSI-programmet, som står för finansieringen av verksamhet som t.ex. utveckling och underhåll av Euresportalen, det gemensamma utbildningsprogrammet, kommunikation, analys- och nätverksverksamhet och programmen för rörlighet, såsom Ditt första Euresjobb och gränsöverskridande partnerskap. Den sammanlagda budget som har anslagits för programdelen Eures under referensperioden motsvarade ungefär 20 % av EaSI:s budget och uppgick till cirka 24,3 miljoner euro 201814 och 33,8 miljoner euro 201915.
14 EaSI:s årliga arbetsprogram 2018.
15 EaSI:s årliga arbetsprogram 2019 – första ändringsbeslutet.
3 FÖRORDNINGENS GENOMFÖRANDE I EURESLÄNDERNA
Analysen i detta avsnitt bygger på de nationella samordningskontorens svar på en enkät och på en checklista, samt på övrig information som kommissionen har tillgång till. Varje avsnitt inleds med en tabell med en summarisk översikt över den berörda punkten i checklistan om Euresförordningens genomförande.
När uppgifter rapporteras för delåtgärder presenteras det sammanlagda resultatet i tabellen. När uppgifter för alla delåtgärder rapporteras anges det lägsta värdet (t.ex. om en delåtgärd rapporteras som ”ej slutförd” markeras hela åtgärden som ”X – Ej slutförd”). När inga uppgifter rapporteras för vissa delåtgärder presenteras åtgärden som delvis genomförd.
*Det nationella samordningskontoret har rapporterat att uppgiften saknas eller så har inga uppgifter rapporterats.
3.1 Nätverkets sammansättning och organisatoriska frågor
3.1.1 Förordningens krav
När det gäller nätverkets sammansättning och organisation måste Euresländerna enligt Euresförordningen informera Europeiska samordningsbyrån om sitt utsedda nationella samordningskontor och sin utsedda representant i Europeiska samordningsgruppen. När det gäller Euresmedlemmar och Euressamarbetspartner måste Euresländerna utnämna den offentliga arbetsförmedlingen som medlem i varje land, erkänna dess särskilda ställning och säkerställa att en uppsättning minimikriterier16 för en offentlig arbetsförmedlings skyldigheter har fullgjorts.
Organisationer som ingick i de nationella Euresnätverken redan innan förordningen trädde i kraft kan dessutom få fortsätta att vara samarbetspartner under en övergångsperiod fram till den 13 maj 2019 innan de på nytt måste ansöka om att bli medlem eller samarbetspartner i Euresnätverket. Det nationella samordningskontoret ska informera Europeiska samordningsbyrån om nätverkets sammansättning under övergångsperioden.
16 Förordning 2016/589, bilaga I: Gemensamma minimikriterier.
Inga uppgifter tillgängliga*
V Slutförd
∆
Delvis slutförd X
Ej slutförd
I. Nätverkets sammansättning och organisatoriska frågor AT BE BG CY CZ DE DK EE EL ES FI FR HR HU IE IT LT LV LU MT NL PL PT RO SI SK SE UK CH IS LI NO Åtgärd 1: Utseende av det nationella samordningskontoret (artikel 9.1) V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V Åtgärd 2: Utseende av en företrädare i samordningsgruppen (artikel 14) V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V Åtgärd 3: Utseende av de offentliga arbetsförmedlingar som är relevanta
för verksamheten i Euresnätverket som Euresmedlemmar (artikel 10) V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V Åtgärd 4: Identifiering av de organisationer som för närvarande är
verksamma i Euresnätverket och som fortsätter under övergångsperioden (artikel 40)
V V V V V V V V V V V ∆ V V
3.1.2 Genomförande
Alla Euresländer hade bestämt nationella samordningskontor och representanter i Europeiska samordningsgruppen och utsett offentliga arbetsförmedlingar som medlemmar i Eures redan innan 2018. Europeiska samordningsbyrån informerades om alla förändringar i Euresnätverkets sammansättning. Dessutom identifierades organisationer med övergångsstatus av de nationella samordningskontoren i förekommande fall.
3.1.3 Utmaningar
Inga särskilda problem rapporterades av Euresländerna i samband med detta krav.
3.2 Styrning och samverkan med organisationer utanför Euresnätverket
3.2.1 Förordningens krav
Euresnätverkets viktigaste organisationer i Euresländerna är de offentliga arbetsförmedlingarna och andra Euresmedlemmar och Euressamarbetspartner. För att nätverket ska fungera måste de dock samarbeta med flera andra organisationer. Enligt Euresförordningen ingår det i de nationella samordningskontorens ansvarsområden att främja samverkan med relevanta berörda parter (t.ex.
arbetsmarknadens parter, yrkesutbildnings- och högre utbildningsanstalter, handelskammare) och med EU:s informations- och rådgivningstjänster och nätverk. Dessutom bör de nationella samordningskontoren underlätta regelbunden dialog mellan Euresnätverket och arbetsmarknadens parter i enlighet med nationell rätt och praxis, och upprätta kontakter med behöriga myndigheter på nationell nivå för att ge arbetssökande och arbetsgivare tillgång till information om beskattning, frågor om anställningsavtal, pensioner, sjukförsäkring, social trygghet och aktiva arbetsmarknadsåtgärder.
3.2.2 Genomförande
Nästan alla Euresländer som besvarade checklistan vidtog under 2018–2020 åtgärder för att (på nytt) förstärka samarbetet och dialogen med flera organisationer för berörda parter, behöriga myndigheter och EU:s informations- och rådgivningstjänster. De flesta Euresländer har gjort en kartläggning av berörda parter, EU-nätverk, arbetsmarknadens parter och nationella myndigheter och upprättat informationskanaler med dem. I vissa fall genomfördes åtgärderna endast delvis, antingen för att det inte gjordes någon analys för att identifiera nya potentiella berörda parter, eller för att medlemmar och samarbetspartner inte har inkluderas i samarbetet med dessa organisationer på grund av att de nyligen hade godkänts, eller för att inga medlemmar och samarbetspartner hade godkänts ännu.
Euresländerna använde sig av tryckt och webbaserad information, öppna eller begränsade ansökningsomgångar, men även individuella möten, e-postmeddelanden och informationsseminarier användes för att nå ut till berörda parter i syfte att upprätta ett eventuellt samarbete.
II. Styrning och samarbete med andra organisationer
utanför Eures AT BE BG CY CZ DE DK EE EL ES FI FR HR HU IE IT LT LV LU MT NL PL PT RO SI SK SE UK CH IS LI NO
Åtgärd 1: Återupprätta samverkan med berörda parter (artikel 9.7)
V V V ∆ ∆ V V ∆ V X ∆ V ∆ V ∆ V V V V X ∆ V V V V X X
Åtgärd 2: Återupprätta samarbete med andra tjänster och nätverk för
information och rådgivning i unionen (artikel 16.2) V ∆ V ∆ ∆ V V ∆ V ∆ V V ∆ V ∆ V V V V ∆ ∆ ∆ V V V ∆ ∆ Åtgärd 3: Dialog med arbetsmarknadens parter på nationell nivå (artikel
16.3) V V V ∆ V V V ∆ V ∆ V V V V V V V V ∆ V V V V V ∆ X
Åtgärd 4: Upprätta samarbete med relevanta behöriga myndigheter
(artikel 26.2) V V V ∆ V V V V V ∆ V V ∆ V ∆ V V V V X V V V V V ∆ V
3.2.3 Utmaningar
Inga särskilda problem rapporterades för perioden 2016–2018 av Euresländerna i samband med denna uppsättning krav. För den innevarande rapporteringsperioden har de nationella samordningskontoren dock lyft fram ett antal hinder i samband med kommunikationen med externa berörda parter. Vissa nationella samordningskontor har svårt att vinna de berörda parternas förtroende och att på ett tydligt sätt visa mervärdet med medlemskapet i Eures inför ett eventuellt godkännande för Euresnätverket, särskilt med hänsyn till den administrativa börda som följer med det. Andra utmaningar handlar om brist på personalresurser och problem med att hitta en gemensam vision med vissa externa berörda parter.
3.3 Utvidgning av nätverket
3.3.1 Förordningens krav
För att utvidga Euresnätverket krävs enligt Euresförordningen att varje Euresland ska upprätta och genomföra ett system för att godkänna organisationer som Euresmedlemmar och Euressamarbetspartner samt övervaka dessa organisationers efterlevnad av gällande lagstiftning.
Systemet för godkännande skulle ha införts senast den 13 maj 2018 och bygga på de minimikriterier som anges i Euresförordningen. Euresländerna kunde också lägga till nationella kriterier för godkännande. Med hänvisning till artikel 11.8 i förordningen innehåller kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1255 en mall för beskrivning av nationella system och förfaranden för godkännande som de nationella samordningskontoren ska anmäla till Europeiska samordningsbyrån.
3.3.2 Genomförande
Alla Euresländer har redan infört eller har påbörjat arbetet med ett system för godkännande av andra organisationer än offentliga arbetsförmedlingar som medlemmar och samarbetspartner. De Euresländer som inte är med i EU har ännu inte påbörjat arbetet med godkännande eftersom Euresförordningen togs över av den gemensamma EES-kommittén i slutet av 201917 och genomförandet på nationell nivå fortfarande pågår.
Nästan alla Euresländer har informerat Europeiska samordningsbyrån om sitt nationella system för godkännande med hjälp av den mall som anges i genomförandebeslut (EU) 2017/1255. Hittills har dock endast 13 Euresländer godkänt nya medlemmar och/eller samarbetspartner. Trots att det finns
17 Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 302/2019 av den 13 december 2019 om ändring av bilaga V (Fri rörlighet för arbetstagare) och protokoll 31 (Samarbete inom särskilda områden vid sidan om de fyra friheterna) till EES-avtalet [2020/320].
III. Utvidgning av nätverket AT BE BG CY CZ DE DK EE EL ES FI FR HR HU IE IT LT LV LU MT NL PL PT RO SI SK SE UK CH IS LI NO
Åtgärd 1: Förberedelser för godkännandesystemet (artikel 11) ∆ V V V V V V V V V ∆ V V ∆ V V V V V V V V V V V V V X X
Åtgärd 2: Genomförande av godkännandesystemet
(artiklarna 11 och 12) X V V V V V V X V V X V X X X X ∆ X V V V X X V V V X X
Åtgärd 3: Följa mallen för de nationella systemen och förfarandena för
att dela information mellan medlemsstater (artikel 11.8) X V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V V X X X Åtgärd 4: Övervaka efterlevnaden hos medlemmar och samarbetspartner
V V ∆ V V V V V ∆ V ∆ ∆ V V V V V V V V V V V X
