Resurser och förvaltning

Eurespersonalen omfattar rådgivare som arbetar med Eures vid de nationella eller regionala offentliga arbetsförmedlingarna och vid Eures andra medlems- och partnerorganisationer.

Euresnätverket hade 2 568 Euresanställda (1 255 heltidsekvivalenter) 2018 och 2 642 Euresanställda (1 232 heltidsekvivalenter) 2019. Fördelningen av heltidsekvivalenter per land varierar beroende på arbetsmarknadernas storlek, från två heltidsekvivalenter i Malta och Luxemburg till 20 i Bulgarien, 33 i Tjeckien, 89 i Frankrike och 156 i Tyskland.

6 Information finns på Euresportalen.

7 Inbjudan att lämna projektförslag VP/2019/009.

2.1.3.2 Finansiella resurser

Finansieringen av Euresnätverket på nationell nivå ändrades under Eures reformprocess och när Euresförordningen trädde i kraft. Före 2014 finansierades Eures verksamhet genom årliga bidrag från en särskild rubrik i EU:s budget, men från och med 2015 fick Euresländerna ansvar för att säkerställa sin egen budget för Euresverksamheten. Inom denna ram härrör de finansiella resurser som Euresländerna använder främst från två källor: Europeiska socialfonden och nationella budgetar.

Budgetens sammansättning och storlek varierar mellan de olika Euresländerna, eftersom vissa länder enbart använder nationella resurser och andra använder både och. Resultaten från en undersökning bland de nationella samordningskontoren om användningen av Europeiska socialfonden för Euresverksamhet visar att ungefär 58 000 000 euro har anslagits under programperioden 2014–2020.

Dessutom får Euresländer ansöka om finansiella resurser som finns tillgängliga via programdelen Eures inom programmet för sysselsättning och innovation (EaSI) för att täcka den verksamhet som bedrivs inom ramen för de riktade programmen för rörlighet och, på vissa villkor, ytterligare kostnader⁸. Ett begränsat antal Euresländer kompletterade slutligen de tillgängliga resurserna med ytterligare resurser, t.ex. särskilda budgetar för medlems- och partnerorganisationer.

2.1.3.3 It-infrastruktur

Utöver standardiserad it-utrustning säkerställde Euresländerna att Eurespersonalen hade tillgång till relevant programvara, däribland verktyg för webbinarier och webbkonferenser. Digitala tjänster som informationsträffar online, rådgivning via Skype eller andra chattverktyg, tillhandahölls dessutom av de flesta Euresländer. Andra exempel på verksamhet för att förbättra tillhandahållandet av onlinetjänster är utvecklingen av nationella Eureswebbplatser (t.ex. Bulgarien) och införandet av onlinehandböcker till stöd för tillhandahållandet av tjänster (t.ex. Danmark).

När det gäller interoperabilitet fortsatte Euresländerna att arbeta med att anpassa sin it-infrastruktur för överföringen av lediga platser och meritförteckningar till Euresportalen. Ytterligare förändringar i it-infrastrukturen behövdes i vissa Euresländer med tanke på utvidgningen av nätverket och anpassningen av it-infrastrukturen hos Eures nya medlemmar och samarbetspartner (t.ex. Ungern och Polen).

2.1.3.4 Styrning och samarbete med berörda parter

När det gäller den interna styrningen var Eures verksamhet inriktad på utformningen och genomförandet av ett officiellt godkännandesystem för nya Euresmedlemmar och Euressamarbetspartner och åtföljande utvidgning av Euresnätverket (t.ex. lansering av inbjudan att lämna förslag, granskning av ansökningar, godkännande av nya medlemmar och samarbetspartner).

Vissa Euresländer gjorde också organisatoriska förändringar till följd av godkännandet av nya medlemmar och samarbetspartner (t.ex. en förändring av det nationella samordningskontorets roll i riktning mot strategiska frågor, organisatorisk uppdelning mellan det nationella samordningskontoret och de offentliga arbetsförmedlingarna för att säkerställa neutralitet).

8 VP/2019/010: EaSI-Eures – Stöd till nationella klassificeringsinventeringar och innovativa nationella onlinetjänster för rörliga arbetstagare.

En stor majoritet av Euresländerna genomförde också verksamhet för att förbättra organisationen och säkerställa en effektiv styrning av sitt nationella Euresnätverk. Detta innefattade bl.a. ett förbättrat samarbete med nya Euresmedlemmar och samarbetspartner via arbetsgrupper, månadsrapporter och nationella Euresgruppmöten.

De allra flesta Euresländer förbättrade sitt samarbete med en lång rad olika berörda parter på lokal, regional, nationell och gränsöverskridande nivå. Det gäller bl.a. arbetsmarknadens parter, andra europeiska nätverk, yrkesvägledningar, handelskammare och myndigheter med ansvar för social trygghet och beskattning, utbildning, universitet eller branschorganisationer.

2.1.3.5 Kommunikationen i Euresländerna

Euresländernas kommunikationsverksamhet syftade främst till att öka medvetenheten och kunskaperna om Eures tjänster för att få nya klienter och inriktades på arbetssökande och arbetsgivare. Bland annat genomfördes informationskampanjer av allmän karaktär eller med inriktning på särskilda grupper eller sektorer. Som exempel kan nämnas informationsevenemang för arbetsgivare och arbetsmarknadens parter i Bulgarien och en informationskampanj i Irland. Under perioden 2018–2020 har tonvikten dessutom förskjutits mer mot användning av sociala mediekanaler och de flesta Euresländerna har ett Facebook-, LinkedIn- och/eller Twitterkonto:

Räckvidd/intryck av inlägg från Euresländer i sociala mediekanaler Social

Andra kommunikationsmetoder som användes omfattade tryckt reklammaterial, t.ex. publikationer, broschyrer och vepor, liksom filmade intervjuer (t.ex. Portugal, Danmark), radio och tv (t.ex.

Spanien, Slovakien).

2.1.3.6 Övervakning och utvärdering av verksamheten

I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/170 anges enhetliga specifikationer för insamling och analys av uppgifter för att övervaka och utvärdera hur Euresnätverket fungerar. Eures resultatmätningssystem infördes 2018 och sedan dess lämnar de nationella samordningskontoren uppgifter om fem kärnindikatorer och elva nätverksindikatorer en gång i halvåret.

Förändringar i de nationella rapporterings- och övervakningssystemen var därför ett viktigt fokus för verksamheten under referensperioden. De nationella samordningskontoren rapporterade att arbetsflöden och nya strukturer infördes för att upprätta ett enhetligt programplanerings- och övervakningssystem på nationell nivå och underlätta uppgiftsinsamlingen inom alla Euresmedlemmar och samarbetspartner. Övervakningsuppgifter samlas t.ex. in genom en onlineundersökning i Italien. I Polen har ett enhetligt övervakningssystem (elektronisk övervakningsdatabas för uppgiftsinsamling) införts och länder som Spanien och Norge har utvecklat molnbaserade onlinelösningar för att samla in uppgifter på nationell nivå. I flera länder samlas uppgifterna in manuellt. Dessutom anordnades utbildningsevenemang och workshoppar om resultatmätningssystemet för Eurespersonal i ett antal Euresländer och på EU-nivå.

Utöver resultatmätningssystemet är programplaneringscykeln det viktigaste övervakningsverktyget för Euresländernas årliga verksamhet. I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1256 fastställs de former och mallar som ska användas i programplaneringscykeln. Inom ramen för detta lämnar varje nationellt samordningskontor en årlig nationell verksamhetsrapport om det nationella Euresnätverkets arbete och resultat i förhållande till de mål som anges i det nationella arbetsprogrammet.

2.2 Europeiska samordningsbyråns horisontella stödverksamhet