De flesta av de tidigare studierna som utgör materialet i föreliggande studie konkluderar att det behövs ytterligare forskning kring grooming online eller faktorer som kan relateras till fenomenet. Det saknas bland annat relevant forskning kring riskfaktorer, vilken betydelse de har för groomingprocessen samt hur det förebyggande arbetet kring online grooming behöver utvecklas (Villacampa & Goméz, 2017; Altuna et al., 2020). Det framgår även av de studier som inkluderats i föreliggande studie att det saknas allmänna kunskaper hos de som arbetar med utsatta barn och unga kring grooming online. Det saknas även kunskaper kring prevention och hur riskfaktorer interagerar med varandra (El-Asam et al., 2021). Det har heller inte bedrivits forskning kring konsekvenser som enbart kan relateras till grooming online, utan konsekvenserna för offren likställs oftast med de konsekvenser man vet drabbar offer som enbart varit utsatta offline. En konsekvens som skiljer sig åt är exempelvis att offren ibland upplever positiva känslor i samband med online grooming och försökte upprätthålla kontakten med sin förövare till följd av detta (Whittle et al., 2015).
Slutsatser
Utifrån föreliggande studie kan det konkluderas att det sammantaget behövs ytterligare forskning inom en rad olika områden, exempelvis kring konsekvenserna för de barn och unga som utsätts för grooming online men där groomingen inte blivit till ett fysiskt möte. Genom att bedriva ytterligare forskning kring exempelvis konsekvenser och riskfaktorer relaterade till grooming online kan det bidra till att skapa ytterligare förståelse för den process som grooming online innebär samt för fenomenet som helhet.
Det som har varit mest framträdande för oss under arbetet med föreliggande studie är dock det som handlar om skam. Under arbetets gång kan vi kunnat konstatera att det saknas forskning kring skam och vilken betydelse känslan skam har för grooming, både offline och online. Vi har i denna studie identifierat att skam kan vara både en försvårande omständighet och en drivande faktor för grooming som process, och vi anser därför att det är ett område av stor vikt som det behövs ytterligare forskning och kunskap kring.
38
Referenslista
Aftonbladet. (2021). Varning för Tiktokutmaning efter skolors larm. Hämtad från
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VqvWVr/varning-for-tiktokutmaning-efter-skolors-larm Akademikerförbundet SSR. (2014). Global definition av professionen socialt arbete. Hämtad från https://akademssr.se/sites/default/files/files/global_definition_socialt_arbete.pdf
Altuna, J., Martínez-de-Morentin, J-I. & Lareki, A. (2020). The impact of becoming a parent about the perception of Internet risk behaviors. Children and Youth Services Review.
Vol.110: https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2020.104803
Andershed, A-K. & Andershed H. (2015). Risk and Protective Factors among Preschool Children: Integrating Research and Practice. Journal of Evidence-Informed Social Work. Vol. 12:4, 412–424. DOI: 10.1080/15433714.2013.866062
Barnkonventionen. (2009). FN:s konvention om barnets rättigheter. Hämtad från
http://barnkonventionen.se/wp-content/uploads/2009/07/Barnkonventionenfullversion.pdf Brante, T. (1997). ”kausal realism och sociologi”, Sociologisk Forskning, 34 (1–2), s. 311– 335. Hämtad från https://sociologiskforskning.se/sf/article/view/18535
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber. Brå. (2013). Rapport 2013:14. Bestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte - en
uppföljning av tillämpningen av lagen från polisanmälningar till domar. Hämtad från
https://www.bra.se/download/18.421a6a7d13def01048a80008906/1528102881396/2013_14_ Best%C3%A4mmelsen_kontakt_med_barn_i_sexuellt_syfte.pdf
Booth, A., Sutton, A. & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful
literature review. (Second edition.) Los Angeles: Sage.
Childhood. (u å). Varannan tjej under femton år är sexkontaktad på nätet. Hämtad från https://childhood.se/nyheter/varannan-tjej-femton-ar-sexkontaktad-pa-natet/
Danermark, B., Ekström, M., & Karlsson, J C. (2018). Att förklara samhället. (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
DN. (2012). Lag om grooming ses över. Hämtad från
http://blog.svd.se/politikdirekt/2012/01/lag-om-grooming-ses-over/
ECPAT. (2017). Vad är grooming och vad är viktigt att tänka på? Hämtad från
https://www.ecpat.se/blogg/2017/04/25/vad-aer-grooming-och-vad-aer-viktigt-att-taenka-pa El-Asam, A. & Katz, A. (2018). Vulnerable Young People and Their Experience of Online Risks. Human-Computer interactions. Vol 33. s. 281–304.
https://doi.org/10.1080/07370024.2018.1437544
El-Asam, A., Katz, A., Street, C., Nazar, M. N. & Livanou, M. (2021). Children’s services for the digital age: A qualitative study into current procedures and online risks among service
39
users. Children and youth services review. Vol. 122. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2020.105872
Gámez-Guadix, M., Almendros, C., Calvete, E. & De Santisteban, E. (2018). Persuasion strategies and sexual solicitations and interactions in online sexual grooming of adolescents: Modeling direct and indirect pathways. Journal of Adolescence.
https://doi.org/10.1016/j.adolescence.2017.12.002
Gassó, AM., Klettke, B., Agustina, JR., & Montiel, I. (2019). Sexting, Mental Health, and Victimization Among Adolescents: A Literature Review. International Journal of
Environmental Research and Public Health, 16 (13), 2364. doi:10.3390/ijerph16132364
Greene-Colozzi, A., Winters, G., Blasko, B. & Jeglic, E. (2020). Experiences and Perceptions of Online Sexual Solicitation and Grooming of Minors: A Retrospective Report, Journal of
Child Sexual Abuse, Vol.29:7: sid: 836–854. https://doi.org/10.1080/10538712.2020.1801938
Hedrenius, S. & Johansson, S. (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser:
att stärka människors motståndskraft. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Hwang, P., Frisén, A. & Nilsson, B. (2018). Ungdomar och unga vuxna: utveckling och
livsvillkor. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Hwang, P. & Nilsson, B. (2019). Utvecklingspsykologi. (Fjärde utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur.
Joleby, M., Landström, S., Lundea, C., & Johansson. S. L. (2021). Experiences and
psychological health among children exposed to online child sexual abuse – a mixed methods study of court verdicts. Psychology, Crime & Law. Vol. 27, No. 2. s. 159–181
https://doi.org/10.1080/1068316X.2020.1781120
Lindenbach, D., Cullen, O. & Bhattarai, A. (2021). Capacity, confidence and training of Canadian educators and school staff to recognize and respond to sexual abuse and internet exploitation of their students. Child abuse and neglect. Vol. 112.
https://doi.org/10.1016/j.chiabu.2020.104898
Motion. 20/21:878. (2020). Tillgång till internet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/tillgang-till- internet_H8028788 av Åsa Karlsson (S) - Riksdagen
Motion 2020/21:395. (2020). Stoppa sexköp och människohandeln. Hämtad från https://data.riksdagen.se/fil/BBE5E223-AACD-4311-9B6B-EA857D631FE6
Muncaster, L. & Ohlsson, I. (2020). Sexting: predictive and protective factors for its perpetration and victimisation. Journal of Sexual Aggression. Vol. 26:3. s. 346–358. DOI: 10.1080/13552600.2019.1645220
Netclean. (2019). Ny rapport. Grooming, sexuell utpressning av barn och bilder som barn
frivilligt producerar ökar. Hämtad från https://www.netclean.com/2019/02/28/ny-rapport-
40
Nordahl, T., Flygare, E. och Drugli, M. B. (2016). Relasjoner mellom elever. Hämtad från https://www.udir.no/laring-og-trivsel/skolemiljo/sosial-laring-gjennom-arbeid-med- fag/Relasjoner-mellom-elever/
Palmer, E., och Foley, M. (2017). I Have My Life Back’: Recovering from Child Sexual Exploitation, The British Journal of Social Work. Vol 47: s. 1094–1110, https://doi- org.db.ub.oru.se/10.1093/bjsw/bcw020
Peris Hernándes, M., Schoeps, K., Maganto, C. & Montoya-Castilla, I. (2021). The risk of sexual-erotic online behavior in adolescents – Which personality factors predict sexting and grooming victimization? Computers in Human Behavior. Vol. 114. DOI:
10.1016/j.chb.2020.106569
Polisen. (2019). Grooming. Hämtad från: https://polisen.se/utsatt-for-brott/olika-typer-av- brott/grooming/
Proposition 2008/09:149. (2008). Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Hämtad från https://data.riksdagen.se/fil/ADDB9A62-63C7-41E3-B031-6308DF4828D7
Schoeps, K., Peris Hernández, M., Garaigordobil, M. & Montoya-Castilla, I. (2020). Risk factors for being a victim of online grooming in adolescents. Psicothema. Vol. 32, No. 1, 15– 23. doi: 10.7334/psicothema2019.179
SFS 1962:700. Brottsbalk. Stockholm: Justitiedepartementet L5. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700
SFS 2001:543. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från- https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Shannon, D. (2008). Online Sexual Grooming in Sweden-Online and Offline Sex Offences against Children as Described in Swedish Police Data. Journal of Scandinavian Studies in
Criminology and Crime Prevention. Vol. 9. s. 160–180.
https://doi.org/10.1080/14043850802450120
Socialstyrelsen. (2016). Våld - Handbok om socialtjänstens och hälso-sjukvårdens arbete
med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.
Sveriges television. [SVT]. (2021), SVT förklarar: Det här är onlyfans. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-forklarar-det-har-ar-onlyfans
Statens medieråd. (2017). Ungar & Medier. Hämtad från
https://statensmedierad.se/download/18.7b0391dc15c38ffbccd9a238/1496243409783/Ungar %20och%20medier%202017.pdf
UNICEF. (2018). Fakta om våld mot barn. Hämtad från: https://unicef.se/fakta/vald-mot- barn
41
Van Gijn-Grosvenor, E. L. & Lamb, M. E. (2021). Online groomer typology scheme. Online
groomer typology scheme, Psychology, Crime & Law. DOI:
10.1080/1068316X.2021.1876048
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Villacampa, C., & Gómez, M. J. (2017). Online child sexual grooming: Empirical findings on victimisation and perspectives on legal requirements. International Review of Victimology. Vol. 23. s. 105–121. https://doi.org/10.1177/0269758016682585
Whittle, H.C., Hamilton-Giachritsis C.E. & Beech, A. (2015). A Comparison of Victim and Offender Perspectives of Grooming and Sexual Abuse. Deviant Behavior, Vol. 35. s. 539– 564. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1080/01639625.2014.944074
Whittle, H., Hamilton-Giachritsis, C., Beech, A. och Collings, G. (2013a). A review of online grooming: Characteristics and concerns. Aggression and Violent Behavior. Vol. 18. s. 62–70. https://doi.org/10.1016/j.avb.2012.09.003.
Whittle, H., Hamilton-Giachritsis, C., Beech, A. och Collings, G. (2013b). A review of young people's vulnerabilities to online grooming. Aggression and Violent Behavior. Vol. 18. s. 135–146, https://doi.org/10.1016/j.avb.2012.11.008.
Wolf, M.R. & Pruitt, D.K. (2019). Grooming Hurts Too: The Effects of Types of Perpetrator Grooming on Trauma Symptoms in Adult Survivors of Child Sexual Abuse. Journal of Child
42
Bilaga 1
Bilaga 1 visar matris över de primärartiklar som inkluderats i resultatavsnittet
Namn. Årtal. Artikel. Land.
Syfte? Datainsamling- & analysmetod?
Slutsats?
Altuna, J., Martínez- de-Morentin, J-I. & Lareki, A. (2020). The impact of becoming a parent about the perception of Internet risk behaviors. Spanien.
Syftet med studien var att kartlägga de uppfattningar som yrkesverksamma aktörer, som möter barn och ungdomar i sitt arbete, har om de riskbeteenden som är relaterade till digital teknik och jämföra deras uppfattning med ungdomarnas. Kvantitativ enkätstudie. Levene & Kolmogorov Smirnov analys. Dunn-Bonferroni test.
Behovet av att utbilda unga personer i kritiskt tänkande kring så kallade riskbeteenden online behöver belysas. Utbildning i kritiskt tänkande och vad som menas med riskbeteenden bör ske tillsammans med de ungas föräldrar.
El-Asam, A. & Katz, A. (2018). Vulnerable Young People and Their Experience of Online Risks. England.
Studien var utformad i syfte att identifiera om det förelåg något samband mellan ungdomars sårbarheter offline och risken för att bli utsatt för så kallade “high risk experiences” online.
Kvantitativ studie, online survey. Analyserad utifrån High Risk Online Experiences (HROE) 4C.
Utsatta barns och ungdomars liv online skiljer sig åt från deras icke-sårbara
motsvarigheter bland ungdomar i England. Det här kan komma att skapa vad som kan beskrivas som en ny digital klyfta när en grupp blir allt säkrare, skickligare och mer medveten om risker, medan den andra blir mindre säker eller allt mer
utpekad/utsatt. El-Asam, A., Katz,
A., Street, C., Nazar, M. N. & Livanou, M. (2021). Children’s services for the digital age: A qualitative study into current procedures and online risks among service users. England.
Syftet med studien var att undersöka hur lokala myndigheter och andra yrkesverksamma som arbetar med ungdomar och barn arbetar med digitala risker. Vilka resurser de har och vilka kunskaper som de yrkesverksamma besitter i relation digitala riskkomponenter. Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Tematisk analys.
Det finns en begränsad kunskap kring existerande risker online i relation till barns och ungdomars
utsatthet, vilket upptäcktes hos alla respondenter Det fanns ingen rutin inom respektive verksamhet eller myndighet gällande hur sådan
problematik bör beaktas, förutom vid direkta och konkreta tecken/bevis på utsatthet. Gámez-Guadix, M., Almendros, C., Calvete, E. & De Santisteban, E. (2018). Persuasion strategies and sexual solicitations and interactions in online sexual grooming of adolescents:
Syftet med studien var att testa olika hypoteser kring de direkta och/eller förmedlade relationer och metoder som en vuxen förövare använder sig av i samband med grooming online processen.
Kvantitativ enkätstudie av tvärsnitts karaktär. T-test.
Resultatet av denna studie påvisar att det finns möjliga negativa konsekvenser som behöver uppmärksammas gällande interventioner som riktas mot online grooming. Studien påvisar att
utvecklingen av ett känslomässigt band mellan förövare och offer spelar en
43
Modeling direct and indirect pathways. Spanien.
nyckelroll i groomingens dynamik och bör därför prioriteras och reflekteras över i interventioner. Greene-Colozzi, A., Winters, G., Blasko, B. & Jeglic, E. (2020). Experiences and Perceptions of Online Sexual Solicitation and Grooming of Minors: A Retrospective Report. USA.
Syftade till att beskriva upplevelser och
uppfattningar om sexuell uppmaning online och sexuell grooming online, med hjälp av återblickar kring erfarenheter från ett stort antal studenter på college.
Online survey. Tematisk analys.
Resultatet visar på att en fjärdedel av respondenterna deltagit chattkonversationer med främlingar. Det framkommer också att majoriteten av de som upplevt sexuella uppmaningar inte haft föräldrar som engagerat sig i deras aktiviteter online.
Joleby, M., Landström, S., Lundea, C., & Johansson. S. L. (2021). Experiences and psychological health among children exposed to online child sexual abuse – a mixed methods study of court verdicts. Sverige.
Syftet med studien var att lyfta fram hur barnens psykologiska hälsa och upplevelser kring övergreppet/groomingen skrevs fram i domstolsbesluten Sekundärstudie av skrivna domar där barn blivit utsatta för sexuella handlingar online. Analyserades utifrån en egengjord kodningsmanual baserad på variabler identiska med en annan studie.
Resultatet visar att sexualbrott online har en lika stor
påverkan på barns upplevelser och psykologiska hälsa som de brott som sker offline har.
Lindenbach, D., Cullen, O. & Bhattarai, A. (2021). Capacity, confidence and training of Canadian educators and school staff to recognize and respond to sexual abuse and internet exploitation of their students. Kanada.
Studiens mål var att förstå och få en uppfattning om förtroendet och förmågan hos personal inom skolväsendet gällande att känna igen och agera när barn blir sexuellt utsatta på internet.
Enkätstudie med dels kvant dels kval data. Kvantitativa delen analyserades med hjälp av “heatmaps” vilka visualiserade datan i en tabell. Kvalitativa delen analyserades med hjälp av summativ innehållsanalys.
Resultaten visar att personal inom skolväsendet kommer i kontakt med barn som blivit utsatta för någon form av sexuell exploatering online, men att de yrkesverksamma inte anser sig ha någon kunskap eller utbildning gällande hur de ska agera när detta händer.
Muncaster, L. & Ohlsson, I. (2020). Sexting: predictive and protective factors for its perpetration and victimisation. England.
Syftet med studien var att undersöka fenomenet sexting och om det används som ett verktyg av förövare för att kontakta barn under 16 år. Onlinesurvey (652 deltagare varav 25 fullständiga). Datan har analyserats med hjälp av Mahalanobis Distance (MD), Chi square samt Inferentiell analys.
Resultatet indikerar att vuxna människor (förövare) använder sig utav sexting för att på ett enklare vis komma i kontakt med barn och ungdomar, där syftet med kontakten är av sexuell karaktär.
Peris Hernándes, M., Schoeps, K., Maganto, C. &
Syftet med studien var att skapa förståelse för i vilken omfattning personliga
Kvantitativ enkätstudie. Tvärsnittsdesign.
Resultatet indikerar att pojkar oftare är involverade och drivande i sexting och online
44
Montoya-Castilla, I. (2021).
The risk of sexual- erotic online behavior in adolescents – Which personality factors predict sexting and grooming victimization? Spanien.
faktorer kan relateras till utsatthet för sexting och online grooming. Strukturell ekvationsmodellerin g (SEM). Bivariat analys. grooming aktiviteter än flickor. Personliga faktorer påverkar huruvida ungdomar har ett sexuellt/erotiskt beteende online, där
beteendemönstren skiljer sig åt mellan flickor och pojkar till viss del.. Schoeps, K., Peris Hernández, M., Garaigordobil, M. & Montoya-Castilla, I. (2020). Risk factors for being a victim of online grooming in adolescents. Spanien.
Syftet med studien var att undersöka huruvida personliga faktorer (ex. kroppslig självkänsla och” disinhibition”) och erotiska-sexuella faktorer (ex. strategier för sexuell initiering
och erotisk-pornografisk sexting) kan förutsäga grooming. Kvantitativ enkätstudie bestående av olika skalor. Tvärsnittsdesign. Analyserats med Pearsons square. Chi square.
Det finns två möjliga
förklaringar till grooming mot barn.
1) Fysisk attraktivitet och disinhibition är indirekt förknippade med grooming genom erotisk sexting och direkta sexuella
initieringsstrategier; som båda delvis förmedlar detta förhållande.
2) Ohämmat beteende har en indirekt inverkan på
grooming; pornografisk sexting och tvångsstrategier som fungerar som medlare. Shannon, D. (2008).
Online Sexual Grooming in Sweden- Online and Offline Sex Offences against Children as Described in Swedish Police Data. Sverige.
Syftet med studien var att ge en beskrivande redogörelse för de olika sexuella möten som sker mellan barn och vuxna på internet, baserat på vad som uppmärksammats av det svenska rättsväsendet.
Data inhämtat från polisrapporter gällande misstänkta sexualbrott samt tematisk analys utifrån valda kategorier.
När det kommer till unga människor i dagens samhälle är inte internet att endast ses som ett verktyg eller hjälpmedel i vardagen. Barn och unga har integrerat med internet såpass att det ibland är svårt att skilja på “online” och “offline”. Van Gijn-Grosvenor, E. L. & Lamb, M. E. (2021). Online groomer typology scheme. USA.
Syftet var att kategorisera förövarna utifrån deras beteende och
groomingsstilar.
Kvalitativ studie. Förövarna fick chatta med volontärer som utgav sig för att vara barn på nätet. Klusteranalys
Förövarna delades in i fyra kluster, intimitetsökande groomers, dedikerade och hyper-sexuella groomers, sociala groomers samt opportunistiska och asociala groomers. Det framkommer att resultaten av studien är viktiga för exempelvis föräldrar, lärare och andra aktörer som kommer i kontakt med barn på regelbunden basis. Barn bör varnas för romantiska relationer online eftersom “relationen” används för att få barnet att “bli kär” i förövaren i syfte att barnet ska svara mer positivt på
45
Villacampa, C. & Gómez, M. J. (2017). Online child sexual grooming: Empirical findings on victimisation and perspectives on legal requirements. Spanien.
Syftet med studien var att ta reda på om de
respondenter som deltog varit utsatta för någon av de tre olika typer av aktiviteter online: grooming, oönskad exponering för sexuellt material och/eller sexuella trakasserier.
Kvantitativ
enkätstudie (survey). Multi- och bivariat analys
Resultatet indikerar att grooming som utförs med hjälp av det som ses som det stereotypiska “grooming beteendet, d.v.s.- när en okänd vuxen förövare tar kontakt med barn online i sexuellt syfte, inte är den allra vanligaste formen av
grooming i denna studie, utan det var så kallad “peer grooming”, d.v.s. grooming som utförs av äldre tonåringar. Då det med hjälp av resultatet inte gick att uttala sig att grooming online ökar lavinartat anser forskarna därför att fokus bör ligga på att arbeta förebyggande kring grooming online och inte på rättsprocessen kring att ha blivit utsatt för grooming online.
Whittle, H.C., Hamilton-Giachritsis C.E. & Beech, A. (2015). A Comparison of Victim and Offender Perspectives of Grooming and Sexual Abuse. England.
Syftet med studien var att utforska dynamiken i förhållandet/processen mellan offer och gärningsman samt att undersöka eventuella likheter och skillnader i deras perspektiv på samma händelser. Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Tematisk analysmetod
Resultatet visar att offren ibland var drivande i
kontakten med förövarna. Det konkluderas att det skapas som ett relationellt band mellan förövare och offer samt att offren inte alltid förstår problematiken i kontakten.