Med tanke på socialtjänstens särskilda ansvar för barns behov av en trygg uppväxt och att grooming online är ett växande samhällsproblem var syftet med föreliggande studie att på ett
31
systematiskt sätt sammanställa den tidigare forskning som finns inom problemområdet när det gäller riskfaktorer, vilket även inkluderar riskfaktorer som förstärker varandra. Förhoppningen var att presentera en helhetsbild av de faktorer som kan antas öka risken för att barn och unga riskerar att bli utsatta för övergrepp online. Utifrån Brantes (1997) teori om en nivådelad verklighet har vi sorterat in de identifierade riskfaktorerna i tre olika nivåer. Det som tydligt framgår av vårt resultatavsnitt är att många riskfaktorer hamnar under den individuella nivån. Resultatet antyder således att de flesta riskfaktorer som kunnat identifierats i empirin återfinns hos eller kan relateras till barnet eller ungdomen själv.
De forskningsfrågor som formulerades utifrån syftet var 1) Vilka riskfaktorer finns det enligt
tidigare forskning gällande barns och ungdomars utsatthet för grooming online? 2) Finns det, enligt tidigare forskning, faktorer som i relation till varandra förstärker risken att barn och ungdomar utsätts för grooming online? När vi skrev fram resultatet och påbörjade diskussionen
valde vi att formulera ytterligare en forskningsfråga utifrån begreppet skam. I samband med bearbetningen av materialet och sammanställningen av resultatet indikerade materialet att förekomsten av skam kan antas ha en betydelse för fenomenet grooming online. Den tredje forskningsfrågan som utformades är 3) Vilken betydelse har skam för fenomenet grooming
online? Föreliggande studies första frågeställning anses vara besvarad i resultatavsnittet medan
den andra frågeställningen, om det enligt tidigare forskning finns faktorer som i relation till varandra förstärker risken för att som barn och ungdom bli utsatt för grooming online, besvaras dels i resultatet dels i följande diskussionsavsnitt. Den tredje frågeställningen besvaras i ett eget avsnitt här nedan i diskussionen.
Skam
Skam och andra skamrelaterade känslor är något som återkommande nämnts i flera av de studier som återfinns i resultatavsnittet. Med grund i att det är ett återkommande tema är det intressant att diskutera skam och hur känslan kan kopplas ihop med grooming online. Whittle et al. (2015) samt Van Gijn-Grosvenor och Lamb (2021) lyfter fram i deras respektive studier att det är vanligt att barn och unga håller relationen med förövaren hemlig för andra och att anledningen till att dem håller den hemlig går att härleda till känslan av skam. Det framkommer även av resultatet i föreliggande studie att barn och ungdomar inte alltid förstått problematiken i en groomingprocess, vilket exempelvis kan handla om att förövarna har manipulerat sina offer till att tro att kontakten dem emellan är mer av det relationella slaget. När offret sedan inser vad denne varit med om uppstår ofta känslan av skam. Det kan även handla om att förövaren hotat offret med att sprida bilder eller filmer vidare, vilket även det initierar känslan av skam hos offret (Whittle et al., 2015; El- Asam & Katz, 2018). Vidare beskriver Whittle et al. (2015) samt El-Asam och Katz (2018) att en närvarande känsla av skam skulle kunna förklara varför offren väljer att hemlighålla kontakten med förövaren. Offren är troligtvis medvetna om att de har gjort något de inte får eller borde göra, såsom att skicka bilder och/eller filmer på sig själva av pornografisk karaktär, och översköljs därför av skamkänslor när de förstår vad som händer. Dem vill inte andra ska få reda på att de varit utsatta eller beviljat förövarens önskemål eftersom de skäms. En del av att skamkänslor uppstår handlar även om att förövaren manipulerar och utpressar offret, samt hotar att sprida foton eller filmer vidare, just för att offret inte ska våga avbryta kontakten (a.a.). Känslan av skam kan då bli drivande för att processen ska kunna fortgå, eftersom offret gör som förövaren önskar till följd av att denne utöver skammen känner sig hotad. Nordahl et al. (2016) beskriver även att låg självkänsla, ångest och depression kan utlösas av skamkänslor, varför det är viktigt att barn och unga som är i dessa situationer blir bemötta på ett respektfullt och icke skuldbelagt sätt. Genom att barn och unga som blivit eller är utsatta för övergrepp online blir bemötta av professionella såsom exempelvis
32
socialsekreterare eller skolkuratorer utan att känna sig skuldbelagda ökar sannolikheten för att de berättar för någon vad som skett eller sker.
Hedrenius och Johansson (2013) beskriver att vid svåra händelser i livet är det inte helt ovanligt för individer att känna någon form av skam över situationen. Vidare är det mycket vanligt att offer för sexualbrott och olika former av sexuella övergrepp känner skam trots att de inte gjort något fel. Känslor av skam kan också ge svåra konsekvenser och leda till att offret väljer att inte prata om händelsen som utlöst känslan. Wolf och Pruitt (2019) beskriver att det är vanligt att framförallt barn uppvisar känslor av skam när de ombeds att utföra en sexuell handling som de inte vill genomföra. Barnet eller ungdomen är omedvetna om att det som de utsätts för egentligen är ett övergrepp, vilket ofta medför att de gör som förövaren önskar utan att inse situationens allvar.
Sammanfattningsvis kan känslan av skam och andra skamrelaterade känslor hos offret konstaterats vara en försvårande faktor som gör att professionella aktörer, såsom socialsekreterare eller skolkuratorer, har svårt att bistå offren med adekvat hjälp. Känslan av skam medför vanligen att offret inte vill prata om det som hänt vilket då försvårar både det utredande arbetet samt arbetet med att stödja och hjälpa offret (Nordahl et al., 2016). Utöver att skam beskrivs vara en försvårande faktor för de professionella som möter dem som varit utsatta för grooming online, kan skam även konstateras vara en drivande faktor i en groomingprocess. Att skam kan ses som en drivande faktor handlar om att förövare manipulerar, utpressar eller hotar sina offer till att upprätthålla kontakten. I de fall offret inte vill göra som förövaren önskar används hotet om att sprida tidigare bilder eller filmer vidare till personer i offrets närhet. Nordahl et al. (2016) lyfter fram i sin artikel att skammen kan finnas som dels erkänd dels icke erkänd, där den erkända skammen vanligtvis ger bra förutsättningar för att förhindra negativa konsekvenser. Förblir skammen icke erkänd, det vill säga att offret inte öppnar upp för att erkänna känslan och på så vis kunna ta emot stöd och hjälp för att bearbeta händelsen, är också sannolikheten stor att händelsen inte kommer upp till ytan eller att den fortgår. Om man tar bort skam ur processen är det därför inte helt orimligt att anta att andelen fall gällande övergrepp online skulle sjunka.