En skyddsfaktor kan vara en personlig karaktäristiska, en relation, belöning, positivt beteende samt en situation, händelse eller omständighet som på något sätt minskar risken för en problematisk utgång vid närvaro av en risk eller riskfaktor (Andershed & Andershed, 2015). På individuell nivå indikerar exempelvis resultatet i Muncasters och Ohlssons (2020) studie att individer med högre nivå av självkänsla också uppvisar högre nivå av sexuell självkänsla. Det kan leda till att dessa individer engagerar sig i mindre riskabla beteenden online. Det är därför mindre sannolikt att de barn och ungdomar som har en högre självkänsla och en högre nivå av sexuell självkänsla engagerar sig i sexting då de inte söker bekräftelse av andra på ett sexuellt utmanande vis, vilket minskar risken för att de ska utsättas för grooming online. Högre nivå av självkänsla samt sexuell självkänsla kan därför antas vara en skyddsfaktor eftersom dessa barn och ungdomar tenderar att ta mindre risker online till följd av att de har ett lägre bekräftelsebehov än de med låg självkänsla och låg sexuell självkänsla.
På interindividuellnivå indikerar resultatet att de barn och unga som inte lever i någon form av utsatthet offline och som har välfungerande kamratrelationer har en minskad risk att utsättas för grooming online. Den miljö som barnet lever i offline kan således konstateras vara en skyddsfaktor i de fall barnet inte lever i någon form av utsatthet. Shannon (2008) påvisar i sin studie att kamratrelationer med destruktiva mönster utgör en riskfaktor i relation till fenomenet, vilket åsyftar de ungdomar som tillsammans använder droger, dricker sig till berusning eller uppbär andra riskbeteenden till följd av relationen. De ungdomar som har välfungerande kamratrelationer som inte kantas av destruktiva mönster löper inte samma risk för att utsättas för grooming, därför kan sådana relationer anses utgöra en skyddsfaktor. Vidare framkommer det av Joleby et al. (2021) att de ungdomar som har välfungerande relationer inom familjen löper mindre risk att utsättas för grooming. De ungdomar som har välfungerande kamrat- och familjerelationer tenderar att i mindre utsträckning söka bekräftelse av såväl kända som okända
36
personer online, samt uppbär inte lika ofta ett risktagande beteende när de spenderar tid online, vilket kan antas utgör den skyddande faktorn.
Resultatet på institutionell nivå indikerar att de barn och ungdomar som har föräldrar som dels innehar en högre akademisk utbildning, dels är engagerade kring och har insikt i sitt barns aktiviteter online löper en lägre risk för att bli utsatta för grooming online. Resultatet indikerar därmed att de barn och unga som har låg- eller outbildade föräldrar, som inte engagerar sig eller har insikt i barnets eller ungdomens aktiviteter online löper ökad risk att utsättas för online grooming. Det framkom även i resultatet att föregående riskfaktorer i kombination med mycket tid online ökar risken något ytterligare (Greene-Colozzi et al., 2020; Villacampa & Gómez, 2017). Föräldrarnas grad av utbildning i kombination med deras beteende, intresse och grad av engagemang kring vad barnet gör med sin tid och vilka aktiviteter de deltar i online är därför en faktor som kan påverka risken för att som barn och ungdom bli utsatt för online grooming. För att betraktas som en skyddsfaktor bör föräldrarna därför ha högre grad av utbildning samt visa stort intresse och lyhördhet inför barnet eller ungdomen och hur denne spenderar sin tid online.
I samband med färdigställandet av resultatet i föreliggande studie har vi kunnat identifiera skyddsfaktorer i relation till fenomenet grooming online på de tre olika nivåer i Brantes (1997) teori som vi har utgått ifrån. Det är dock svårt att uttala sig kring om det finns generella skyddsfaktorer sett till fenomenet. Mycket av det som sker i varje enskilt ärende med grooming är ofta, som tidigare nämnt, situationellt och kontextuellt betingat. De studier som utgör materialet för föreliggande studies resultat utgår från olika perspektiv och har olika syften med den forskning som har bedrivits i respektive studie. Det som i ett fall kan identifieras som en skyddsfaktor kan i ett annat fall bedömas att inte vara det, vilket påvisats under sammanställningen av resultatet och bearbetningen av de studier vi valt ut. För att exemplifiera detta framkommer det i Greene-Colozzi et al. (2020) och Villacampa och Gómez (2017) studier att föräldrar som har insikt i sina barns online aktiviteter utgör en skyddsfaktor, medans de föräldrastilar som är alltför kontrollerande och auktoritära kan utgöra en riskfaktor för att barnet ska utsättas för grooming online enligt Altuna et al. (2020).
Metoddiskussion
En styrka som framhävs när det kommer till litteraturstudier är att läsaren erbjuds ett tydligt och snabbt sätt att få insikt i ämnets karaktär och vilket det aktuella forskningsläget på fältet är. Det är fördelaktigt att genomföra en litteraturstudie, exempelvis av integrativ karaktär, när det handlar om ett fenomen som det finns spridda kunskaper om, det vill säga kunskaper som stretar i olika riktningar och inte erbjuder någon tydlig helhetsbild eller om ämnet är tämligen outforskat. Genom att göra en litteraturöversikt kan läsaren trots detta få ett mer samlat intryck för ämnets omfattning eller karaktär (Booth et al., 2016). Det är sällan att all litteratur som hör till ämnet undersöks vid en litteraturstudie, vilket även stämmer in på föreliggande studie. Vi valde att fokusera på riskfaktorer som kan relateras till fenomenet grooming online. Riskfaktorerna har sedan kunna relateras till olika nivåer utifrån Brantes (1997) teori. vilket även ligger i linje med Akademikerförbundet SSR:s (2014) holistiska och systemteoretiska tänk när det kommer till socialt arbete. Ytterligare en faktor som kan anses vara en styrka med föreliggande studie är att respektive primärstudie som inkluderats lästs igenom flera gånger under bearbetningen av materialet. I samband med att resultatet sammanställdes och diskussionen påbörjades insåg vi att vi har material som kan härledas till begreppet skam och dess relevans för grooming online.
37
För att hitta lämpliga artiklar har vi använt oss av systematiska sökningar med hjälp av databaser som finns att tillgå via Örebro universitetsbibliotek. Sökord kombinerades i olika fraser för att inte riskera att vi omedvetet utesluter artiklar av relevans för denna studie, vilket är en risk när det kommer till insamling av material vid en litteraturstudie (Booth et al, 2016). Med grund i att vi inkluderade litteratur som riktats mot eller kan relateras till riskfaktorer när det kommer till att utsättas för grooming online, valde vi även att utesluta den litteratur som på ett eller annat vis inte stämde överens med våra inklusionskriterier eller svarade på studiens syfte eller frågeställningar. Att utesluta litteratur från en litteraturöversikt kan till viss del betraktas som en svaghet med föreliggande studie, då urvalet baserats på våra subjektiva tolkningar av det material som vi har bearbetat eller stött på under studiens gång. Vi har varit noga med att utgå från de etiska riktlinjer som framställs av Vetenskapsrådet (2017) för att minimera risken för förvanskning eller plagiat då en risk med litteraturöversikter är att forskare på grund av okunskap eller slarv förvanskar eller plagierar tidigare forskningsresultat eller dess innehåll.