ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Socialt arbete, Examensarbete, Kandidatnivå, 15 högskolepoäng, VT 2021
Grooming online
- en litteraturöversikt om riskfaktorer
Författare: Sandra Pettersson & Sanne Rauséus Handledare: Erik Flygare
GROOMING ONLINE - EN LITTERATURÖVERSIKT OM RISKFAKTORER Sandra Pettersson och Sanne Rauséus
Örebro Universitet,
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Socialt arbete,
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng, VT 2021
Sammanfattning
Grooming online - ett samhällsproblem som eskalerat i takt med att samhällets teknologi utvecklats och barns och ungas internetanvändning ökat. Tidigare forskning indikerar att det finns ett behov av att kartlägga riskfaktorer hos barn och ungdomar som blir utsatta för grooming online för att bättre förstå vad det är som bidrar risken att utsättas. Syftet med föreliggande studie är att sammanställa den forskning som finns inom problemområdet grooming online avseende riskfaktorer, vilket även inkluderar eventuella faktorer som kan tänkas förstärka varandra. Utgångspunkten är en integrativ litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning har inkluderats för att besvara undersökningens syfte och frågeställningar samt identifiera eventuella kunskapsluckor. Föreliggande studies resultat analyseras med hjälp av riktad innehållsanalys och därefter har resultatet sammanställts på tre olika nivåer, identifierade med hjälp av Brantes teori om en nivåindelad verklighet. Resultatet påvisar att det finns en rad olika riskfaktorer som kan sorteras in på de olika nivåerna och att den nivå som innehåller flest enskilda faktorer är den individuella nivån. Utöver detta indikerar resultatet att det finns riskfaktorer som i vissa fall förstärker varandra. Av resultatet framkommer även att begreppet skam är relevant att beakta i relation till grooming online som fenomen.
GROOMING ONLINE - A LITERATURE OVERVIEW OF RISK FACTORS Sandra Pettersson and Sanne Rauséus
Örebro University, School of Law,
Psychology and Social Work, Social Work,
Undergraduate Essay 15 credits, Spring 2021.
Abstract
Grooming online - a societal problem that has escalated as society's technology has developed and children's and adolescent’s internet use has increased. Previous research indicates that there is a need to identify risk factors in children and adolescent who are exposed to grooming online to better understand what contributes to the risk of being exposed. The purpose of the present study is to compile the research that exists in the problem area of grooming online regarding risk factors, which also includes any factors that may be thought to reinforce each other. The starting point is an integrative literature review where both qualitative and quantitative research have been included to answer the survey's purpose and questions and to identify possible knowledge gaps. The results of the present study are analyzed with the help of directed content analysis and then the results have been compiled at three different levels, identified using Brante's theory of a level-divided reality. The results show that there are several different risk factors that can be sorted into the different levels and that the level that contains the most individual factors is the individual level. In addition to this, the results indicate that there are risk factors that in some cases reinforce each other. The results also show that the concept of shame is relevant to consider in relation to grooming online as a phenomenon.
Innehållsförteckning Inledning ... 6 Tidigare litteraturöversikter ... 8 Problembeskrivning ... 10 Syfte ... 11 Frågeställningar ... 11
Definition av centrala begrepp ... 11
Skillnader mellan grooming och online grooming ... 11
Skam ... 12
Teoretisk tolkningsram ... 12
Identitet och identitetsutveckling ... 12
En nivådelad verklighet ... 13 Individuell nivå ... 14 Interindividuell nivå ... 14 Institutionell nivå ... 14 Metod ... 14 Val av metod ... 14 Vetenskapsteoretisk ansats ... 15
Urval och datainsamling... 15
Inklusionskriterier ... 16
Exklusionskriterier... 16
Sammanställning och analysförfarande ... 19
Kvalitetsbedömning av inkluderade studier ... 20
Kvalitetskriterier gällande kvantitativ forskning: ... 21
Kvalitetskriterier gällande kvalitativ forskning ... 21
Etiska överväganden ... 21
Resultat ... 22
Riskfaktorer på individuell nivå ... 23
Könstillhörighet och ålder ... 24
Sexuell identitetsutveckling ... 24
Psykiskt mående ... 24
Individuella egenskaper och personlighetsdrag ... 25
Riskbeteende online ... 26
Interindividuell nivå ... 27
Utsatthet offline ... 27
Online aktiviteter ... 27
Relationen till förövaren ... 28
Institutionell nivå... 28
Familjerelationer ... 28
Professionella aktörer som i sin yrkesutövning möter barn och ungdomar ... 29
Sammanfattande reflektioner kring resultatet ... 30
Diskussion ... 30
Syfte och frågeställningar... 30
Skam ... 31
Identitet och Identitetsutveckling ... 32
Identifierade riskfaktorer som i relation till varandra medför ökad risk för grooming online ... 33
Skyddsfaktorer som har identifierats... 35
Metoddiskussion... 36
Eventuella kunskapsluckor och förslag till framtida forskning ... 37
Slutsatser ... 37
6
Inledning
Barns och ungas utsatthet för våld är ett samhällsproblem och ett vida omdiskuterat fenomen världen över. Trots att olika instanser i vårt samhälle aktivt arbetar med att förebygga och motverka barns och ungdomars våldsutsatthet är det en fortsatt stor problematik. I en nationell kartläggning 2018 framkommer det att 44% av de under 18 år någon gång i livet varit utsatta för våld av något slag (UNICEF, 2018). Barns och ungdomars våldsutsatthet visar sig i olika former såsom mobbning, våld i nära relationer samt sexuella övergrepp och kan ta sig i uttryck på olika sätt, exempelvis fysiskt, psykiskt och sexuellt. Våldet kan vara riktat direkt mot barnet och ungdomen, eller indirekt i form av att de bevittnar eller upplever våld i en nära relation (Socialstyrelsen, 2016). Utöver de traditionella våldsformer som redovisas kan det även handla om att vara utsatt för former av trakasserier, diskriminering samt sexuell exploatering.
Internet har blivit ett stort och viktigt nätverk i människors vardagsliv. Arbete kan många gånger ske hemifrån och skolor använder sig av undervisning eller program online. Det föreligger även möjligheter att hålla kontakt med vänner, kända som okända, med hjälp av sociala medier, vilket har blivit ett sätt för människor att ta del av varandras liv utan att fysiskt behöva träffas. Internet är något som nästintill varje hushåll i Sverige i dagsläget har tillgång till (SCB, 2020) och som dessutom är något som de senaste åren debatterats tillhöra skälig levnadsnivå i linje med riksnormen (Motion 20/21:878). Den lättillgängliga tillgången till internet medför därför att även barn och unga har möjlighet att tillbringa mycket tid online. I skuggan av det positiva som internet har medfört för samhällsutvecklingen har det även fört med sig negativa aspekter. Bland barn och framför allt ungdomar har det exempelvis blivit allt vanligare att det sprids olika onlinetrender där de utmanar varandra i så kallade “challenges”. Dessa “challenges” går vanligtvis ut på att genomföra en utmaning för att sedan ladda upp beviset att de genomfört den på sociala medier, exempelvis via appen Tik tok. Det spreds en uppmaning nyligen mellan pojkar där de skulle filma när de tafsar på en flicka och sedan ladda upp beviset på sociala medier, vilket blivit vida omdiskuterat och uppmärksammat i hela Sverige (Aftonbladet, 2021). Till följd av Covid-19 pandemin har det även blivit vanligare att unga personer säljer sexuella tjänster eller material med sexuellt innehåll online. Den nyligen tillkomna onlinetjänsten Onlyfans är ett forum där framför allt unga flickor säljer foton eller videoklipp på sig själva av sexuell och/eller pornografisk karaktär. Plattformen har vuxit kraftigt under covid-19 pandemin och det finns en risk att användarna kan känna sig tvingade att publicera mer och mer utmanande bilder eller videos för att behålla sina fans (Motion 2021/21:395). Fenomenet med barns och ungdomars sexuella exponering online och den sexuella kulturen har ökat i en snabb takt och därigenom blivit ett vida omdiskuterat och uppmärksammat problem (Sveriges television, SVT, 2021).
Ett annat fenomen som vuxit, och fortfarande växer, i takt med att användningen av internet och sociala medier har ökat är det som benämns som grooming online (ECPAT, 2017). Polismyndighetens (Polisen, 2019) definition av grooming online är att en vuxen via internet eller sociala media söker kontakt med ett barn eller en ungdom i sexuellt syfte. Det kan således handla om att försöka få till stånd en fysisk träff eller att träffas via sociala medier i något chattforum, exempelvis via appen snapchat. Den vuxna personen använder sig av olika metoder för att få barnet eller ungdomen att skicka bilder och/eller filmer på sig själv när hen poserar naken och/eller bilder av annan pornografisk karaktär. Det är vanligt att den vuxne får offret att skicka bilder genom att hela tiden bekräfta offret, uppmuntra denne eller använda sig utav utpressning såsom att hota med att sprida redan skickade bilder och videoklipp. Den vuxna personen begår därmed i juridisk mening sexuella övergrepp över nätet på detta sätt (a.a.).
7
Grooming online är som tidigare nämnt något som blir vanligare och vanligare (Netclean, 2019), vilket exempelvis visar sig genom tidningsrubriker samt olika varningstexter i sociala medier från polisen. I en sifo-undersökning som Childhood låtit genomföra inför Safer Internet Day 2018 framkom det att 37 % av alla barn och unga som deltog i undersökningen hade kontaktats på internet i ett sexuellt syfte av en vuxen. Totalt var det 1015 respondenter i undersökningen och 51 % av flickorna samt 18% av pojkarna svarade ja på frågor om de upplevt utsatthet på internet. Det framkom också att det inte enbart handlar om enskilda händelser, utan varannan flicka uppgavs har blivit kontaktad mer än sex gånger online (Childhood, u.å.).
År 2009 infördes det som kallas för ”groominglagen” i svensk lagstiftning (Polisen, 2019). Groominglagen, som avser Brottsbalken (1962:700) [BrB] 6 kap. 10a § är någonting som varit vida omdebatterat i svensk media (se exempelvis artikel i DN, 2012) och som är högaktuellt även idag. Syftet med lagrummet var att stärka det straffrättsliga skyddet för barn och unga i de fall de riskerar att bli utsatta för fysiska sexuella övergrepp. För att lagrummet ska kunna användas behöver förövaren ta kontakt med ett barn under 15 år, exempelvis över internet, samt vidta någon åtgärd för att få till stånd ett fysiskt möte i syfte att utföra sexuella övergrepp (prop. 2008/09:149). Brottsförebyggande rådet (2013) [Brå] blev ålagda att genomföra en utvärdering av lagrummet och i rapporten påvisas det att lagföringen av personer som tar kontakt med barn i sexuellt syfte inte fungerar som det var tänkt. Det framkommer i rapporten att problematiken med lagrummet handlar om att det är få fall som blir anmälda i rätt tidpunkt för att lagrummet ska kunna användas. Brottet måste anmälas efter att barnet och förövaren har upprättat en kontakt där förövaren även vidtagit någon åtgärd för att få till ett fysiskt möte men innan de faktiskt hunnit träffats.
I fall där förövaren lyckats med sitt uppsåt att få till stånd ett fysiskt möte, det vill säga där den vuxne gjort sig skyldig till grooming “offline”, tenderar de utsatta barnen eller ungdomarna att uppvisa traumasymtom senare i livet enligt Wolf och Pruitt (2019). Symtomen framträder vanligtvis i vuxen ålder och kan exempelvis vara sömnsvårigheter, depression och/eller ångest. Utöver de fysiska och psykiska konsekvenser som barn och ungdomar kan uppvisa efter att ha blivit utsatta är det även vanligt att de översköljs av skamkänslor, vilka framför allt kan relateras till grooming som skett online. Sådana känslor uppstår som tydligast i samband med att barnet eller ungdomen blir ombedd att utföra en sexuell handling som de inte ville genomföra eller fullfölja, exempelvis skicka foton eller videoklipp av sexuell eller pornografisk karaktär. Det är även vanligt att barnet eller ungdomen tror att de kommer att bestraffas för att de blivit utsatta för grooming, eftersom det är ett argument många förövare använder för att barnet inte ska berätta om övergreppen för någon i deras närhet (a.a.). Palmer och Foley (2017) påvisar att professionella aktörer som möter barn och ungdomar som utsatts för grooming behöver vara flexibla i sina utredningar när det kommer till själva övergreppet. Anledningen till att flexibilitet behövs är att barn och unga utvecklar olika cooping-strategier för att hantera det de varit med om, strategier som ibland medför att de inte vill berätta om sin utsatthet eller hur de mår. Det är således av vikt att aktörer inom det sociala arbetet har kunskaper för att kunna ingripa på ett framgångsrikt sätt för att på så vis kunna lyckas i sitt arbete att stödja barnen och ungdomarna, oberoende av om de varit utsatta för sexuella övergrepp online eller offline.
FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen, 2009) implementerades i svensk lagstiftning 1 januari 2020 och i linje med artikel 34 är alla länder skyldiga att skydda barn mot sexuella övergrepp. Socialtjänstlagen (2001:453) [SoL] 5 kap. 1 § tillstår att socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga levnadsförhållanden. För att kunna
8
tillförsäkra det som benämns som barnets bästa i lagstiftningen behöver kunskap om online grooming och dess konsekvenser, liksom vilka de största riskfaktorerna hos offren är, nå ut till professionella aktörer (Palmer & Foley, 2017). Andershed och Andershed (2015) menar att begreppet riskfaktor används för att tydliggöra de förhållanden som medför ökad sannolikhet att en individ exempelvis problem och för att beskriva allvarlighetsgraden, varaktigheten eller frekvensen av problemet. En riskfaktor behöver i sig inte vara orsaken till problemet utan kan vara ett förhållande som visat sig medföra ökad risk att problemet utvecklas. Riskfaktorer kan således vara direkta eller indirekta (a.a.). Med riskfaktorer avser vi i föreliggande litteraturstudie de faktorer som på något sätt medför ökad sannolikhet för att barn och unga utsätts för grooming online.
Då ambitionen i föreliggande studie är att synliggöra riskfaktorer associerade med grooming online har resultatet inte endast relevans för professionella inom socialt arbete, utan även för andra aktörer som i sina verksamheter är ålagda att hantera ärenden som involverar barn och ungdomar i linje med barnets bästa. För att exemplifiera redogör 14 kap. 1 § SoL för den anmälningsskyldighet som yrkesverksamma har vid misstanke om att ett barn som är under 18 år far illa. Det finns vidare enligt SOU 2014:49 ett särskilt ansvar för socialtjänsten i Sveriges kommuner att aktivt arbeta med att förebygga och motverka att barn och unga utsätts för våld. Trots detta särskilda ansvar för barn och ungdomar påvisar det aktuella forskningsläget att våld som riktas mot barn och unga ökar. Genom att från forskning lyfta fram faktorer som ökar risken att utsättas för grooming online är vår förhoppning att studiens resultat kan underlätta arbetet för enskilda handläggare på socialtjänsten när det gäller att fatta beslut i linje med barnets bästa i ärenden som rör denna typ av övergrepp.
Tidigare litteraturöversikter
Whittle, Hamilton-Giachritsis, Beech och Collings (2013a; 2013b) har identifierat riskfaktorer för online grooming, men påpekar samtidigt att det fortfarande finns mycket kvar att forska kring gällande grooming online som fenomen. Riskfaktorer hos barn och ungdomar uppges bland annat vara att de tenderar att engagera sig i riskfyllda beteenden online, ha hög internetåtkomst och spendera många timmar online. Det framkommer även att barn och ungdomar som vanligtvis inte drar sig för att ha kontakt med främmande människor löper en större risk för att bli utsatta för online grooming när de spenderar mycket tid på internet. Utöver detta benämns föräldrars brist på engagemang och insikt i barnets internetanvändning vara en faktor som medför en ökad risk för barn och ungdomar sett till grooming online (a.a.). Sammanfattningsvis indikerar tidigare forskning (Whittle et al., 2013a; 2013b) att det finns en rad olika faktorer som påverkar och bidrar till att barn och ungdomar blir utsatta eller sårbara online, men den påvisar också att inte alla är eller blir utsatta på samma sätt eller i samma omfattning.
Studien genomförd av Whittle et al. (2013b) belyser att det i relation till grooming online finns individuella riskfaktorer som kan relateras till det enskilda barnet eller ungdomen, men även att det finns andra risker att ta hänsyn till. Faktorer associerade med familj, närsamhälle och kultur, som till exempel hushållets socioekonomiska status, boendemiljö och etnicitet, har alla en direkt eller indirekt inverkan på risken att utsättas för online grooming. Det finns ett uttalat samband mellan de risker som ungdomen själv tar, individuella riskfaktorer, och de olika riskfaktorer som ungdomen har omkring sig. Ju fler omgivande riskfaktorer ungdomen har i kombination med exempelvis ett riskbeteende online, desto högre grad av svårighet att skydda sig mot grooming online. När det gäller individuella riskfaktorer påvisar Whittle et al.´s (2013b) studie att unga människor, ungdomar, är särskilt utsatta för grooming online om de är
9
flickor, ifrågasätter sin sexualitet oberoende av kön, eller har någon form av funktionsnedsättning. Det finns likheter mellan online och offline grooming när det kommer till de personliga faktorerna, då exempelvis lågt självförtroende och psykisk ohälsa ökar risken för att bli utsatt för grooming. Det finns få studier gällande de individuella riskfaktorerna hos de som blivit utsatta för grooming online, tidigare studier har främst fokuserat på den utsatthet som följer med specifika diagnoser hos offren. Det finns därför ett behov av att bedriva studier som fokuserar på beteende eller personliga faktorer hos de som blivit utsatta, i syfte att bättre kunna förstå fenomenet och dess konsekvenser (Whittle et al., 2013b). Det påvisas även i en annan studie genomförd av Whittle et al. (2013a) att det finns ett behov av att bedriva ytterligare forskning kring barns och ungdomars tillgång till internet, vad de gör online och hur de beter sig online, i syfte att förstå groomingprocessen och vilka riskfaktorer som kan relateras till fenomenet. Det behövs även fördjupade kunskaper kring fenomenet för att skapa förebyggande metoder som kan användas för att minska risken att barn och ungdomar utsätts för grooming online, vilket påvisas behövas i relation till barn- och ungdomar, vårdnadshavare samt professionella aktörer som möter barn och unga i sitt yrkesutövande
Gassó, Klettke, Agustina och Montiel (2019) lyfter fram i sin studie att förekomsten av psykisk ohälsa i allmänhet, framför allt depression och ångest, är tydligt relaterat till det fenomen som kallas för sexting. Sexting syftar på att skicka och ta emot meddelanden, foton eller videoklipp med sexuellt eller pornografiskt innehåll via internet eller mobiltelefoner. Det påvisas att ungdomar som använder sig av sexting tenderar att i vidare utsträckning bli utsatta för online grooming än de ungdomar som inte gör det. Sexting är ett fenomen som vuxit de senaste åren bland ungdomar och det har blivit ett allt vanligare beteende hos ungdomar som är i en fas där de utvecklar sin sexuella identitet. Det framkom även i Gassó et al.´s (2019) studie att ålder är en viktig faktor i meningen att ju äldre ungdomar blir, desto mer förknippat är psykisk ohälsa med sexting. Detta kan dock inte appliceras när ungdomar använder sexting i samförstånd med varandra, utan endast i de fall där ungdomarna blir pressade till beteendet, så kallad ofrivillig sexting. Studien påvisar att det troligtvis föreligger ett samband mellan ofrivillig sexting och psykisk ohälsa, depression och/eller ångestsymtom. Sexting är således att ses som ett potentiellt riskfyllt beteende hos äldre ungdomar som också är utsatta för till exempel mobbning eller diskriminering. Det framkommer även att sexting av erotisk och pornografisk karaktär även betraktas som en riskfaktor gällande utsatthet för online grooming. Gassó et al. (2019) menar att sexting kan påverka ungdomars sexuella utveckling och psykiska hälsa. Resultatet i Gassó et al.´s litteraturöversikt antyder även att det finns en koppling mellan att utföra sexting och att uppvisa psykisk ohälsa i form av självmordstankar, självmordsförsök, depressiva symtom samt känslor av sorg. Sexting är därför att betrakta som ett riskbeteende hos ungdomar som kan relateras till grooming online.
Det påvisas i tidigare studier att det finns ett behov av att bedriva forskning kring barns och ungdomars liv och aktiviteter online i syfte att förstå groomingprocessen och riskfaktorer kring att utsättas för grooming online bättre (Whittle et al., 2013a). Det bedöms behövas ytterligare och fördjupade kunskaper kring groomingprocessen för att förstå vad som möjliggör att fenomenet kvarstår trots att det förekommer aktivt arbete med förebyggande åtgärder. I dagsläget påvisar forskningsläget att det förebyggande arbete som sker behöver utvecklas och att det därför behövs mer kunskap kring riskfaktorer samt vilka konsekvenser grooming online kan medföra för de som utsätts (a.a.). När det kommer till konsekvenser av att bli utsatt för grooming online beskriver Gassó et al. (2019) att dessa ofta likställs med de konsekvenser som följer med utsatthet för grooming offline. De konsekvenser som framställs handlar framför allt om de fall där förövaren fått till stånd ett fysiskt möte med offret under groomingprocessen och är inte lika uttalade i relation till grooming som enbart skett online. En konsekvens som
10
uppmärksammats bland de som utsatts för online grooming eller ofrivillig sexting är känslan av skam. Barnet eller ungdomen upplever ofta känslor av skam, vilket antas bero på att de utfört en handling som de vet eller själva anser är fel. De offer som utsätts för grooming online manipuleras till att skicka eller ta emot foton eller videoklipp av sexuell eller pornografisk karaktär, vilket de gör trots att de vet att de egentligen inte borde göra, men gör ändå till följd av den manipulation eller de påtryckningar förövaren utsätter dem för (Gassó et al., 2019).
Problembeskrivning
Dagens lättillgängliga tillgång till internet och digital teknik har medfört att barn och unga har möjlighet att spendera mycket av sin tid online, exempelvis på olika sociala medier. I en undersökning från Statens medieråd (2017) framkommer det att barn och unga tenderar att spendera mycket av sin fritid på sociala medier varje dag. Studien visar att åldersgruppen 9– 12 år spenderar 34% av sin fritid på sociala medier medan åldersgrupperna 13–16 år och 17– 18 år spenderar 75% respektive 93% av sin fritid på sociala medier varje dag (a.a.). Till följd av att vårt samhälle har blivit allt med digitaliserat har denna utveckling kantats av såväl positiva som negativa konsekvenser. När det handlar om de negativa konsekvenserna kan de olika “utmaningarna” online som nämnts tidigare, ofta med sexuell karaktär, som tenderar att spridas bland barn och ungdomar ses som ett exempel. Enligt kvällstidningarna har det även blivit vanligare att barn och ungdomar säljer sexuella tjänster online (Aftonbladet, 2021; SVT, 2021). De senaste åren har således barns och ungdomars internetanvändning medfört en för dem ökad risk att utsättas för sexuell exploatering online. I en enkätundersökning från Statens medieråd (2017) framkommer det exempelvis att 27% av respondenterna i åldern 13–16 år samt 17 % av respondenterna i åldersgruppen 17–18 år av en slump kommit i kontakt med porr online (a.a.). Andra former av sexuell exploatering är exempelvis fenomenet grooming online. Att barn och unga utsätts för online grooming blir allt vanligare (Netclean, 2019). Detta indikeras även av återkommande tidningsrubriker och olika varningstexter från exempelvis polisen i sociala medier om grooming. Vad som möjliggjort att problemet växt i en snabb takt trots att socialtjänst, polis och andra instanser i samhället aktivt arbetar med problematiken är i dagsläget inte klarlagt. Det framkommer i tidigare forskning att barn och unga som blir utsatta för grooming online tenderar att känna skam inför det som hänt (Wolf & Pruitt). Enligt Whittle et al. (2013b) är skam en känsla som kan leda till negativa konsekvenser hos individen, exempelvis i form av avsaknad av bearbetning av utlösande händelser. Det finns därför ett intresse i att lyfta skam i relation till grooming online för att synliggöra dess inverkan på fenomenet. I dagsläget finns ett omfattande behov av att kartlägga fenomenet i sin helhet, inklusive de riskfaktorer som finns relaterat till barns och ungdomars utsatthet för grooming. I den existerande forskningen påpekas att fortsatt forskning kring exempelvis individuella, kontextuella och samhälleliga riskfaktorer behöver bedrivas för att ett förebyggande arbete mot grooming online ska kunna etableras.
Utifrån ovanstående problembeskrivning är grooming online ett samhällsproblem som konstaterats öka i takt med att samhällets teknologi utvecklas och barns och ungas internetanvändning ökar. Med barn och unga åsyftar föreliggande studie de individer som ännu inte fyllt 18 år. Utifrån tidigare forskning framkommer det att det finns ett behov av att kartlägga riskfaktorer hos barn och ungdomar som blir utsatta för grooming online, inte minst för att bättre förstå vad det är som bidrar till att barn och unga utsätts. Intentionen i föreliggande studie är således att bidra till att fylla denna kunskapslucka.
11
Syfte
Syftet med föreliggande integrativa litteraturöversikt är att på ett systematiskt sätt sammanställa den forskning som finns inom problemområdet grooming online när det gäller riskfaktorer, vilket även inkluderar att undersöka om det finns faktorer som i relation till varandra förstärker risken för att bli utsatt för grooming online. Syftet är även att undersöka vilken betydelse skam har för fenomenet eftersom det är ett begrepp som återkommer i tidigare forskning i samband med att riskfaktorer nämns.
Frågeställningar
● Vilka riskfaktorer finns det enligt tidigare forskning gällande barns och ungdomars utsatthet för grooming online?
● Finns det, enligt tidigare forskning, faktorer som i relation till varandra förstärker risken för att barn och ungdomar utsätts för grooming online och i sådana fall på vilket sätt? ● Vilken betydelse har skam för fenomenet grooming online?
Genom att sammanställa och analysera redan befintlig kunskap om riskfaktorer ges en mer sammanhängande bild av fenomenet och vart forskningen befinner sig idag. I ljuset av detta kan eventuellt nya kunskapsluckor identifieras, vilket i sin tur kan inspirera fortsatta studier och utvecklingen av förebyggande insatser mot grooming online.
Definition av centrala begrepp
Skillnader mellan grooming och online grooming
Grooming existerar som begrepp både online och offline, varför det är av vikt att i föreliggande studie att tydliggöra skillnaden mellan dessa. Synonymt med grooming online används även benämningarna groomning online samt nätgrooming, varav i detta arbete har vi valt att använda oss av benämningen grooming online.
Grooming innebär att en vuxen person tar kontakt med ett barn i ett sexuellt syfte. Den vuxna personen är allt som oftast okänd för barnet och kontaktsökandet i sig klassificeras som ett brott - förberedelse till sexuellt övergrepp mot barn (ECPAT, 2017). Vidare framkommer det av ECPAT (2017) att grooming kan ske vid ett enstaka tillfälle eller sträcka sig över en längre tidsperiod och förövare kan närma sig offren på olika vis. Via kontakten kan förövaren bygga upp ett förtroende eller systematiskt bryta ner offret, vilket sker genom användandet av ett sexualiserat språk. Genom att exempelvis visa offret pornografiskt material försöker förövaren neutralisera sitt eget sexuella beteende. Komplimanger, pengar och hot är även de vanliga inslag i den som process som bedrivs i syfte att manipulera offret, i detta fall barn eller ungdomar, för att uppnå målet med groomingen - att få barnet eller ungdomen att medverka i sexuella aktiviteter.
En nyare form av grooming som vuxit fram i samband med den ökade användningen av internet är det som benämns som grooming online. Grooming online innebär enligt Polismyndighetens (2019) definition att en vuxen person tar kontakt med ett barn under 15 år online i ett sexuellt syfte. Den vuxna personen kan använda sig av olika metoder men vanligen upprättas en dialog
12
på ett chattforum, exempelvis via appar såsom instagram eller snapchat. Barnet eller ungdomen blir övertalad att skicka bilder eller filmer på sig själv där hen poserar naken eller av annan pornografisk karaktär. Genom att hela tiden bekräfta barnet eller ungdomen, uppmuntra denne eller använda sig utav utpressning såsom att hota med att sprida redan skickade bilder gör offret som förövaren önskar.
Skam
Efter svåra händelser i livet är det inte helt ovanligt att känna skuld eller skam. Hedrenius och Johansson (2013) beskriver att det är känslor som hjälper människor att förstå när sociala normer bryts. För det flesta individer är det exempelvis vanligt att känna skam efter att ha begått en brottslig handling. Att känna känslor av skam är också väldigt vanligt hos någon som blivit utsatt för exempelvis sexuella övergrepp, trots att det inte ligger något ansvar hos den drabbade. Vidare lyfter Hedrenius och Johansson (2013) att känslan av skam också hänger ihop med individens mognad kring att förstå orsak och verkan. Ett barn har inte samma kognitiva förmåga att förstå hur händelser, känslor eller beteenden hänger ihop såsom en vuxen har och därför kan känslan av skam uppkomma. Känslan av skam kan få svåra konsekvenser och kan uppstå när individen inte får sina behov tillgodosedda, vilket handlar om att individen inte känner tillhörighet och sammanhang. Känslan av att vara annorlunda, känna sig avvisad och utanför skapar många gånger även känslan av skam då individen tror att den inte är värd att få andras omsorg eller är värd att få tillhöra gemenskapen. Det kan också leda till att individen får svårt att prata om vad som hänt, vilket kan minska möjligheten för att dels förstå händelsen dels få den praktiska och emotionella hjälp som hen är i behov av. Skam kopplas samman med det som är socialt accepterat i samhället samt individens eget värde som person. Känslor av underlägsenhet och otillräcklighet är något som vanligen uppkommer av skam (Hedrenius & Johansson, 2013).
Skam och andra skamrelaterade känslor såsom känslor av värdelöshet, hjälplöshet samt att känna sig dum beskrivs av Nordahl, Flygare och Drugli (2016) kunna härledas till det som utlöser depression, dålig självkänsla och ångest. Känslor som dessa påverkar individens sociala relationer och det framkommer att individens självuppfattning är sammankopplad med de existerande sociala relationerna. Känslan av skam är således en destruktiv känsla vad gäller individens egen självuppfattning och relationer. I artikeln av Nordahl et al. (2016) nämns att det finns erkänd och icke erkänd skam. Genom att erkänna skammen som känsla finns goda möjligheter till att förhindra att känslan utlöser negativa konsekvenser hos individen. Är skammen däremot inte erkänd, det vill säga att individen förnekar känslan riskerar det medföra både psykiska och sociala konsekvenser.
Teoretisk tolkningsram
Identitet och identitetsutveckling
Då föreliggande studie utgår från fenomenet grooming online anser vi att identitet och identitetsutveckling är relevant som analysbegrepp utifrån att grooming online riktas mot barn och unga.
I ungdomsåren har hjärnan vuxit sig till sin fulla storlek men den fortsätter fortfarande att mogna och utvecklas. Under adolescensen utvecklas prefrontala cortex och denna del av hjärnan är viktig för att individen ska kunna planera, göra riskbedömningar samt ha kontroll
13
över sina impulser. Under adolescensen utvecklas även det limbiska systemet, vilket påverkar individens förmåga att hantera känslor och social interaktion, samt individens förmåga att sätta ord på känslor (Hwang & Nilsson, 2019). Vidare menar Hwang, Frisén och Nilsson (2018) att det under tonåren utöver den fysiska utvecklingen sker en psykisk och sexuell identitetsutveckling. Den psykiska aspekten av identitetsutvecklingen handlar bland annat om individens strävan efter att få ihop olika bilder av sig själv till en enhetlig och personlig identitet samt om att individen utvecklar en medvetenhet om sig själv som unik individ.
Hwang et al. (2018) beskriver att identiteten och utvecklingen av identiteten består av flera olika komponenter, såsom exempelvis kön, etnicitet, personlighet, sexuell läggning samt personliga åsikter och värderingar. När det kommer till den sexuella identiteten påbörjas den sexuella utvecklingen fysiskt redan i fosterstadiet och som sedan fortsätter att utvecklas senare i livet genom individens nyfikenhet. Individen är vanligen nyfiken på att utforska sin sexualitet och oftast sker utvecklingen av den sexuella identiteten under ungdomsåren när individen når puberteten. Utvecklingen sker i en process och handlar främst om att individen utforskar vilken sexuell läggning den har, exempelvis i form av heterosexualitet eller homosexualitet. Utforskandet av identiteten och den sexuella identiteten sker i dagsläget även till viss del online. I tonåren får individen oftast sina första sexuella erfarenheter vilka kan handla om exempelvis intima kärleksrelationer, tillfälliga sexuella kontakter offline eller online, utforskade av sin egen kropp eller sökandet efter svar på frågor kring hur man fungerar som en sexuell partner (Hwang et al., 2018).
En nivådelad verklighet
Akademikerförbundet SSR (2014) har tagit fram en global definition av professionen för socialt arbete vilken lyder:
Socialt arbete är en praktikbaserad profession och en akademisk disciplin som verkar för social förändring och utveckling, social sammanhållning, skydd och stöd för utsatta, empowerment och frigörelse av människors resurser. Mänskliga rättigheter, social rättvisa, barnets bästa, kollektivt ansvar samt respekt för mångfald är centrala principer för socialt arbete. Med utgångspunkt i teorier för socialt arbete, samhällsvetenskap, humaniora och urfolkens kunskap strävar professionen efter att involvera människor och påverka strukturer, för att möta utmaningar i livet och öka välbefinnandet (s. 3). Av kommentarerna till den globala definitionen gällande professionen för socialt arbete framgår att utgångspunkten beträffande den sociala utvecklingen och det sociala arbetet innebär att inta ett systemteoretiskt, holistiskt förhållningssätt och kunna göra bedömningar “utifrån en bio-psyko-social teoriansats” (a.a., s. 4). Med anledning av den globala definitionen från Akademikerförbundet SSR samt föreliggande studies relevans för socialt arbete har vi valt att sammanställa resultatet med hjälp av Thomas Brantes syn på en nivådelad verklighet. Teorin om den nivådelade verkligheten handlar om att det finns specifika egenskaper på olika nivåer, vilket innebär att egenskaperna inte alltid kan ställas mot varandra utan behöver analyseras utifrån sin egen nivå (Brante, 1997). Det handlar exempelvis om att individuella egenskaper inte alltid kan förklaras eller analyseras utifrån en högre nivå, eftersom individuella egenskaper inte alltid hänger samman med en annan nivå eller relation, vilket gör att man behöver utgå från individen. Brante (1997) använder sig utav fem nivåer, varav intentionen i föreliggande integrativa forskningsöversikt är analysera och sortera in riskfaktorer relaterade till grooming online på respektive nivå. I samband med sammanställningen av resultatet har vi enbart kunnat
14
utgå från de tre första nivåerna eftersom vi i föreliggande studie inte kunnat identifiera riskfaktorer på de två sista nivåerna, interinstitutionell samt internationell nivå, utifrån den empiri som insamlats.
Individuell nivå
Brante (1997) beskriver att den individuella nivån handlar om relationer mellan intraindividuella komponenter, exempelvis mellan jaget, miget och den generaliserande andre (jfr Meads teori om självet). Denna nivå innefattar också olika teorier - eller relationer mellan begrepp - som rör identitetsformering och uppfattning om sig själv (a.a.). I föreliggande studie är intentionen att presentera riskfaktorer som kan relateras till den enskilde individen under denna nivå. Det handlar exempelvis om faktorer så som individens könstillhörighet, ålder, sexuella identitetsutveckling samt andra individuella egenskaper och personlighetsdrag som i empirin framskrivs som riskfaktorer relaterade till grooming online.
Interindividuell nivå
På interindividuell nivå handlar det om relationer mellan individer och deras direkta samspel med varandra. Den sociala interaktionsordningen beskrivs följa sina egna lagar och strukturer vilket innebär att interaktioner individer emellan kan ses leva sina egna liv beroende på vad som händer i den aktuella situationen (Brante 1997). I föreliggande studie är intentionen att under denna nivå presentera identifierade riskfaktorer som kan relateras till de relationer individer har. Det handlar exempelvis om relationer som är negativa eller destruktiva, om individen befinner sig i utsatthet samt vilka aktiviteter individen deltar i online.
Institutionell nivå
Brante (1997) menar att den institutionella nivån innefattar relationer mellan olika sociala roller och positioner i sociala system. Det vill säga att nivån innefattar formella och informella roller och positioner i organisationer (institutioner) och sociala nätverk i allt från företag, offentliga hierarkier till familjer (a.a.). I föreliggande studie innefattar den institutionella nivån de riskfaktorer som eventuellt kan identifieras exempelvis inom familjen eller hos olika professionella aktörer.
Metod
I följande avsnitt kommer studiens val av metod, vetenskapsteoretisk ansats, urval, datainsamlings- samt analysmetod redovisas. I de sistnämnda avsnitten kommer även studiens kvalitetsbedömning och generaliserbarhet samt de etiska överväganden som beaktats under studiens gång att presenteras.
Val av metod
Utgångspunkten för föreliggande studie är en integrativ litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning har inkluderats för att besvara undersökningens syfte och frågeställningar. I en litteraturöversikt besvaras syfte och frågeställningar med utgångspunkt i användandet av tidigare forskningsstudier som datamaterial, vilka har samlats in genom en eller flera litteratursökningar, ofta i olika databaser. Med en integrativ ansats ska litteratursökningen dokumenteras och presenteras noggrant, vilket bland annat innebär att sökprocessen och sökningens inklusions- och exklusionskriterier ska redovisas (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). Utifrån de frågeställningar som studien ämnar besvara anser vi att det
15
inte föreligger ett behov av att samla ny data att analysera och därför har vi valt att genomföra en litteraturöversikt. I föreliggande studie har vi ringat in problemområdet genom att granska tidigare forskning samt relevant litteratur om riskfaktorer associerade med online grooming. Vi anser att en integrativ litteraturöversikt är en lämplig metod för föreliggande studie eftersom den möjliggör att olika typer av studier, trots att de tar utgångspunkt i olika ansatser och perspektiv, kan sammanställas i syfte att skapa en djupare förståelse kring det fenomen som studien syftar till att undersöka. Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) lyfter att kvalitativ analys och kvantitativ analys vanligen ställs mot varandra och att man därför vanligen väljer en av dessa ansatser vid en studie. Vidare beskrivs det dock också av Hjerm et al. (2014) att trots att det finns mycket som skiljer de två sätten åt finns det också mycket att vinna på att lägga ihop dessa och göra en så kallad integrativ studie (a.a.). Syftet med en systematisk utgångspunkt är att den integrativa litteraturstudien kan lyfta fram fortsatta frågetecken och kunskapsluckor där ytterligare forskning bör bedrivas inom området (Booth et al., 2016). Vår intention med att genomföra föreliggande studie, med design av en integrativ litteraturstudie, är att kartlägga om det enligt tidigare forskning finns specifika faktorer, så kallade riskfaktorer, som ökar risken för att barn och unga utsätts för grooming online. Genom att använda tidigare forskning samt kunskaper som redan existerar inom området är vår förhoppning att skapa en djupare förståelse för problematiken samt möjlighet att identifiera de kunskapsluckor som eventuellt existerar kring det aktuella fenomenet.
Vetenskapsteoretisk ansats
Den kritiska realismen grundas i antagandet om att verkligheten finns oberoende av betraktaren. Forskaren använder sig av teorier för att förklara verkligheten. Inom den kritiska realismen är den grundläggande vetenskapsteoretiska frågan fokuserad på hur verkligheten måste vara beskaffad för att vetenskapen ska finnas. Fokus riktas även mot vad som producerar händelser och inte enbart händelsen i sig (Danermark, Ekström, & Karlsson, 2018). Vidare beskriver Danermark et al. (2018) att enligt den kritiska realismen är verkligheten differentierad i tre olika domäner, vilka är den empiriska, den verkliga samt den faktiska. Den verkliga domänen består av de mekanismer och strukturer som genererar händelser. Dessa händelser kan ibland och ibland inte observeras i den empiriska domänen, i det senare fallet beror på att det finns motverkande mekanismer. Den faktiska domänen består av de händelser som genererats i den verkliga domänen och händelserna är oberoende av om vi erfar dem eller inte. Det vill säga att det som sker i världen inte är samma sak som det som kan observeras. När händelserna iakttas med hjälp av människors sinnen blir de till empiri, vilket utgör grunden för den empiriska domänen. Den empiriska domänen utgörs av det vi direkt eller indirekt erfar och så kallad data eller fakta är alltid teoriimpregnerad eller teoriladdad. Den kritiska realismen hävdar också att verkligheten är stratifierad eller skiktad i olika nivåer och att sociala fenomen inte bör reduceras till endast en nivå om man vill uppnå en så sanningslik bild av verkligheten som möjligt (Danermark et al., 2018). Föreliggande studie utgår från den kritiska realismen med anledning av att grooming online ses som ett komplext fenomen som orsakas av faktorer på olika nivåer av verkligheten.
Urval och datainsamling
Grooming syftar till, som tidigare nämnts, det fenomen där en vuxen person söker kontakt med ett barn eller en ungdom i syfte att utnyttja hen sexuellt. Då detta kan ske både direkt i ett fysiskt möte och/eller online över internet med hjälp av chattforum, sociala medier, mobilkamera eller liknande behövdes en avgränsning göras i föreliggande studie. De artiklar
16
som inkluderats i datainsamlingen handlar enbart om den grooming som sker online. Fokus på datainsamlingen riktas till att handla om de eventuella riskfaktorer som medför eller skapar ökad risk för barn och unga när det kommer till att utsättas för grooming online. Datainsamlingen riktas även mot eventuella riskfaktorer som förstärker varandra och som medför ökad risk, i syfte att bredda och fördjupa förståelsen om fenomenet.
I denna studie har vårt urval baserats på att hitta tidigare forskning bestående av kvalitativa och kvantitativa studier gällande riskfaktorer i relation till grooming online. Booth et al. (2016) lyfter fram vikten av inklusions- och exklusionskriterier när det kommer till datainsamlingen (a.a.). I föreliggande studie har exempelvis avgränsningar gjorts genom att endast inkludera det material som redan är peer-reviewed för att på så vis försäkra oss om att det är tillförlitligt. Ett annat exempel är att vi valt att endast inkludera studier som genomförts inom en viss tidsram, vilket är av relevans i denna studie då internet som fenomen vuxit snabbt. Innan litteratursökningen genomfördes formulerade vi inklusions- och exklusionskriterier för att underlätta processen gällande att söka och identifiera relevanta vetenskapliga artiklar bestående av primärdata. De kriterier som använts har utgått från studiens syfte och frågeställningar, vilket ligger i linje med Booth et al’s. (2016) rekommendationer.
Inklusionskriterier
● Artiklar som endast riktas mot grooming online.
● Artiklar som avser online grooming som riktas mot de som ej fyllt 18 år. ● Artiklar som är publicerade år 2008 eller senare utifrån att propositionen (prop.
2008/09:149) för groominglagen kom detta år. ● Artiklar som är författade på engelska eller svenska.
● Artiklar som är peer reviewed, vilket innebär att de är vetenskapligt granskade. ● Artiklar som baseras på primärdata, således endast primärstudier.
● Artiklar som innehöll begreppen riskfaktorer, sexuella aktiviteter online samt användande av digital teknik i relation till risker online i sina titlar.
Exklusionskriterier
● Artiklar som baserat sin empiri på sekundärdata, exempelvis tidigare litteraturöversikter.
○ Tidigare litteraturöversikter gällande grooming online valdes ut till avsnittet gällande tidigare litteraturöversikter.
● Artiklar som handlar om online grooming mot de unga som hunnit fylla 18 år ● Artiklar som handlar om grooming online i relation till prostitution
● Artiklar som inte svarar på föreliggande studies forskningsfrågor
● Artiklar som riktar sig mot grooming i fysiska miljöer, så kallad grooming “offline” ● Artiklar som inte kunnat relateras till grooming online utifrån titeln.
Något som kan underlätta processen gällande datainsamling är att utöver inklusions- och exklusionskriterier definiera vilka sökord, fraser och eventuella nyckelord som ska användas för att sedan genomföra sökningen i relevanta databaser. Ytterligare en viktig detalj under datainsamlingen när det kommer till den systematiska sökningen är att vara noga med att dokumentera varje steg och del av varje enskild sökning, vilket görs för att underlätta replikerbarheten. Genom att noggrant dokumentera och presentera alla stegen i sökningarna samt inkluderade och exkluderade artiklar främjas även transparensen (Bryman, 2018; Booth et al., 2016). Nackdelen med en datainsamling där forskaren själv inkluderar och exkluderar material är att de egna värderingarna och föreställningarna gällande relevansen för studien
17
påverkar valet av datamaterial. Det är därför inte säkert att andra forskare skulle resonera på samma sätt som oss när det kommer till att exkludera eller inkludera material om de skulle försöka göra om studien, vilket kan komma att påverka replikerbarheten.
För att identifiera relevant forskning till föreliggande litteraturstudie har vissa databaser som kan nås via Örebro universitet använts och genomsökts. De databaser som vi har använt oss av är databaser som relateras till ämnet socialt arbete samt som vi har tidigare erfarenhet av att använda, vilka är Scopus, PRIMO och Social Service Abstract. Sökorden har konstruerats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Sökorden som används är skrivna på svenska och engelska. De sökord och fraser som har använts är “online grooming”, “risk factors online grooming”, “child grooming AND social work” samt “child grooming AND online AND social work”. Sökningen efter relevant litteratur pågick främst 29–30 mars 2021 och kompletterades därefter med ytterligare sökningar 20 april 2021. Relevanta artiklar valdes ut i respektive sökning i varje enskild databas. I tre av sökningarna som genomfördes identifierades ingen relevant artikel. Sökningarna som genomförts redovisas tillsammans med sökningarnas resultat i figur 1.
Figur 1 visar en matris över genomförda sökningar.
Datum Databas Sökord Antal träffar Vald litteratur 29 mars 2021 Scopus “online grooming ”
247 El-Asam, A., Katz, A., Street, C., Nazar, M. N. & Livanou, M. (2020). Children’s services for the digital age: A qualitative study into current procedures and online risks among service users. Children and youth services review. Vol. 122.
El-Asam, A. & Katz, A. (2018). Vulnerable Young People and Their Experience of Online Risks. Human-Computer
interactions. Vol. 33. s. 281–304. Anträffats i referenslista. Schoeps, K., Peris Hernández, M., Garaigordobil, M. & Montoya-Castilla, I. (2020). Risk factors for being a victim of online grooming in adolescents. Psicothema. Vol. 32, No. 1. s. 15–23.
Peris Hernándes, M., Schoeps, K., Maganto, C. & Montoya-Castilla, I. (2021). The risk of sexual-erotic online behavior in adolescents – Which personality factors predict sexting and grooming victimization? Computers in Human Behavior. Vol. 114. Anträffats i referenslista.
Lindenbach, D., Cullen, O. & Bhattarai, A. (2021). Capacity, confidence and training of Canadian educators and school staff to recognize and respond to sexual abuse and internet
exploitation of their students. Child abuse and neglect. Vol. 112.
Van Gijn-Grosvenor, E. L. & Lamb, M. E. (2021). Online groomer typology scheme. Online groomer typology scheme. Psychology, Crime & Law.
Shannon, D. (2008). Online Sexual Grooming in Sweden-Online and Offline Sex Offences against Children as Described
18
in Swedish Police Data. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. Vol. 9. s. 160–180. 29 mars 2021 Scopus “risk factors online grooming ”
14 Ingen litteratur valdes ut.
30 mars 2021 PRIMO “risk factors online grooming ”
7078 Whittle, H., Hamilton-Giachritsis, C., Beech, A. och Collings, G. (2013b) A review of young people's vulnerabilities to online grooming. Aggression and Violent Behavior, Vol.18: s. 135– 146.
Whittle, H., Hamilton-Giachritsis, C., Beech, A. och Collings, G. (2013a). A review of online grooming: Characteristics and concerns. Aggression and Violent Behavior. Vol.18: s. 62–70.
Gassó, AM., Klettke, B., Agustina, JR., & Montiel, I. (2019). Sexting, Mental Health, and Victimization Among Adolescents: A Literature Review. International Journal of Environmental Research and Public Health. Vol. 16 (13), 2364. Anträffats i
referenslista.
Altuna, J., Martínez-de-Morentin, J-I. & Lareki, A. (2020). The impact of becoming a parent about the perception of Internet risk behaviors. Children and Youth Services. Anträffats i
referenslista.
Muncaster, L. & Ohlsson, I. (2020). Sexting: predictive and protective factors for its perpetration and victimisation. Journal of Sexual Aggression. Vol. 26:3. s. 346–358.
Joleby, M., Landström, S., Lundea, C., & Johansson. S. L. (2021). Experiences and psychological health among children exposed to online child sexual abuse – a mixed methods study of court verdicts. Psychology, Crime & Law.Vol. 27. No. 2. s. 159–181. Anträffats i referenslista. 30 mars 2021 Social Service Abstract “online grooming ”
20 Greene-Colozzi, A., Winters, G., Blasko, B. & Jeglic, E. (2020). Experiences and Perceptions of Online Sexual
Solicitation and Grooming of Minors: A Retrospective Report, Journal of Child Sexual Abuse. Vol.29:7. s. 836–854. Gámez-Guadix, M., Almendros, C., Calvete, E. & De Santisteban, E. (2018). Persuasion strategies and sexual solicitations and interactions in online sexual grooming of adolescents: Modeling direct and indirect pathways. Journal of Adolescence. 20 april 2021 Social Service Abstract “child grooming AND social work”
11 Ingen litteratur valdes ut
20 april 2021
PRIMO “child grooming AND
3737 Villacampa, C. & Gómez, M. J. (2017). Online child sexual grooming: Empirical findings on victimisation and perspectives
19
online AND social work”
on legal requirements. International Review of Victimology. Vol. 23: s. 105–121.
Whittle, H.C., Hamilton-Giachritsis C.E. & Beech, A. (2015). A Comparison of Victim and Offender Perspectives of Grooming and Sexual Abuse. Deviant Behavior, Vol.35: s. 539–564. 20 april 2021 Social Service Abstract “risk factors online grooming ”
2 Ingen litteratur valdes ut.
För att avgöra huruvida artiklarna var av relevans för föreliggande studie lästes först titeln och sedan abstract. I de fall där sökningen gav väldigt många träffar lästes titlarna, utifrån ovanstående inklusions- och exklusionskriterier, fram tills det blivit en mättnad av relevanta resultat. Vi upplevde i samband med att vi sökte litteratur, där vi i första hand granskade titlarna i sökträffarna, att majoriteten inte var relevanta trots att sökningen avgränsats. När vi upplevde att vi inte fann mer relevant material genomförde vi i stället en ny sökning. Utifrån att vi inte har läst alla tusentals sökträffar kan det vara så att relevant material omedvetet har sållats bort, vilket skulle kunna påverka studiens replikerbarhet. Det kan även vara så att relevant material omedvetet har valts bort med grund i att vi inte har läst alla sökträffarnas abstract utan enbart läst dem som vi tänkt kan vara relevanta för föreliggande studie utifrån titeln på sökträffen. I sökningen efter relevant litteratur lästes totalt 47 abstract och 17 av artiklarna bedömdes som relevanta nog att läsas i sin helhet. Av de 17 artiklar som lästes i sin helhet var 14 primärstudier som valts ut till föreliggande studie. I detta sammanhang menar vi att vi uppnått en mättnad vid 14 primärartiklar på grund av den tidsaspekt som behövts beaktats. I sökningen anträffades även litteraturöversikter varav tre valdes ut för att i föreliggande studie kunna presentera det tidigare forskningsläget.
I relation till våra inklusions- och exklusionskriterier valdes de artiklar som riktats mot sambandet mellan grooming online och prostitution bort under datainsamlingen, samt de artiklar som handlade om grooming i fysisk miljö. I övrigt valdes artiklar bort om titeln ansågs orelevant eller om abstract inte ansågs svara på eller vara av relevans för föreliggande studies syfte och frågeställningar. De artiklar som slutligen inkluderades i föreliggande studie efter att ha kvalitetsgranskats, var artiklar som avhandlade någon eller några former av riskfaktorer gällande grooming online bland barn och ungdomar under 18 år.
Sammanställning och analysförfarande
Då föreliggande studies dataunderlag består av tidigare studier som genomförts utifrån olika ansatser och fokus ligger på att identifiera riskfaktorer som kan relateras till olika nivåer, har vi bedömt att en riktad innehållsanalys är en lämplig metod för att sammanställa och tolka materialet. Bryman (2018) beskriver att syftet med en innehållsanalys är att på ett objektivt och systematiskt sätt gå igenom det material som har samlats in för att sammanställa eventuella kunskapsluckor inom ett specifikt område. Innehållsanalysen utgår sedan från redan förutbestämda kategorier, koncept eller nyckelord, vilka har grundats i tidigare teorier eller forskning. Vid förfarandet av en innehållsanalys vill forskaren ofta koda dataunderlaget i termer av så kallade teman eller ämnesområden och själva syftet är att uppnå en kategorisering
20
av det som är av intresse (a.a.). Med utgångspunkt från det vetenskapsteoretiska perspektivet samt den tidigare forskning som har presenterats tidigare i studien valde vi att rikta innehållsanalysen mot de riskfaktorer som uttalas i det insamlade materialet gällande fenomenet grooming online. De riskfaktor som identifierats under bearbetningen av materialet sorterades sedan in på tre nivåer, vilka är individuell nivå, interindividuell nivå samt institutionell nivå i linje med de nivåer som grundats i Brantes (1997) teori. Faktorer på de tre nivåer som identifierats kan antas verka på olika sätt och - enskilt eller i kombination med varandra - bidra till att ungdomar utsätts för grooming online.
Utgångspunkten för Brantes (1997) teori är att verkligheten är nivåindelad på fem nivåer, varvid under sammanställningen av föreliggande studies resultat identifierades enbart riskfaktorer på tre av dessa. På nivåerna gällande interinstitutionell samt internationell nivå framkom det under bearbetningen av materialet inga riskfaktorer som kunnat härledas dit.
Kvalitetsbedömning av inkluderade studier
I föreliggande studie redovisas hur litteratursökningen har genomförts samt vilka metoder som har använts, vilket stärker studiens validitet och reliabilitet. Till exempel redovisas vilka databaser och vilka sökord som har använts (se figur 1) samt hur inklusions- och exklusionskriterierna sett ut i de specifika sökningarna. Utifrån detta skulle studien kunna replikeras. Replikerbarhet handlar om att studien ska kunna genomföras på nytt av någon annan vid ett senare tillfälle, vilket kräver att forskaren har redovisat hur processen bedrivits (Bryman, 2018). När det kommer till föreliggande studies replikerbarhet får det inte bortses från att studiens data utgår från tidigare forskning, vilket kan innebära att det vid en senare tidpunkt kan ha tillkommit artiklar, alternativt att en artikel som använts i denna studie av någon anledning plockats bort från en databas. Användandet av sökord samt vilka databaser sökningen bedrivs i kan också komma att påverka studiens replikerbarhet, vilket kan bero på att olika databaser och användandet av sökord kan påverka sökträffarna. Det bör heller inte bortses ifrån att bedömningen gällande huruvida de artiklar som vi har valt ut i föreliggande studie är relevanta eller inte, grundats i våra subjektiva tolkningar om vad som anses vara relevant för studiens forskningsfrågor. Således kan andra forskare komma att göra en annan bedömning kring vad som är relevant vilket är något kan komma att påverka replikerbarheten. En annan faktor som kan komma att påverka replikerbarheten i vår studie är även den stora mängd sökträffar som några av sökningarna genererat i, här kan andra forskare göra en annan bedömning kring huruvida en artikel är relevant eller inte utifrån dess titel.
Bryman (2018) menar vidare att extern validitet handlar om huruvida resultaten från en undersökning kan generaliseras till en annan kontext utöver den som undersökts (a.a.). Den externa validiteten i vår studie kan antas påverkas utifrån att de artiklar som inkluderats i datamaterialet är från olika delar av världen, vilket gör att generaliserbarheten kan anses bli begränsad sett till sociokulturella samt socioekonomiska faktorer. Utöver att de sociokulturella och de socioekonomiska kontexterna kan skilja sig åt kan även bedömningen av vad som utgör en riskfaktor skilja sig åt mellan olika forskare, då de ofta är sammankopplade med kontexten som studien genomförts i.
En integrativ litteraturstudie utgår som tidigare nämnts från redan befintligt material kring ett fenomen, vilket medför att det är av stor vikt att forskaren säkerställer kvaliteten på det datamaterial som har insamlats. Booth et al. (2016) belyser att för att en forskare ska kunna granska vetenskapliga artiklar och dess kvalitet bör forskaren utgå från ett antal förutbestämda kriterier. Kvalitetsbedömningen av kriterierna skiljer sig dock åt mellan kvantitativ och
21
kvalitativ forskning, men generellt är det studiens interna och externa validitet som beaktas i första hand. Alla studier kommer ha mer eller mindre brister och tillkortakommanden, vilka behöver beaktas innan studien inkluderas i den integrativa litteraturöversikten (a.a.). Då vår studie har utgått från specifika inklusions- och exklusionskriterier har således validiteten för studien beaktats. Urvalet är därför utformat för att utifrån kvalitetsbedömningen generera studier som svarade på föreliggande studies syfte och frågeställningar.
Kvalitetskriterier gällande kvantitativ forskning:
I föreliggande studie har kvalitetsbedömningen gällande kvantitativ forskning grundats i huruvida forskningsdesignen bedöms som lämplig, vilket exempelvis är fallet om studien har en RCT-design. Har en tillförlitlig forskningsdesign använts ökar tillförlitligheten för resultatet. Booth et al. (2016) menar att om en studie inte har mätt det den avser att mäta är den inte tillförlitlig, vilket innebär att den inte bör användas. Att en studie inte bedöms som tillförlitlig kan även handla om att mätinstrumentet inte är tillförlitligt, vilket gör att validiteten med studien går att ifrågasätta. Således bör enbart erkända mätinstrument användas för att resultaten ska bedömas som valida. Det är även viktigt att kontrollera så att forskaren förhållit sig objektivt och inte påverkat respondenterna på något vis för att studiens tillförlitlighet inte ska kunna ifrågasättas. I en kvantitativ studie är det vidare av stor vikt att beakta vilken typ av urvalsmetod som har använts i studien, då urvalet påverkar studiens generaliserbarhet. Studien bör ha ett lågt bortfall eftersom ett stort bortfall kan medföra att studiens resultat kan bli missvisande eller icke-generaliserbart, vilket innebär att studiens reliabilitet blir låg. För att resultaten ska beaktas som generaliserbara bör de vara statistiskt signifikanta vilket indikerar att studiens resultat är reliabelt (Booth et al., 2016). Gällande applicerbarhet menar Booth et al. (2016) att om studien bedöms vara tillförlitlig och reliabel bör det beaktas huruvida studiens resultat faktiskt är användbart i praktiken (a.a.). I föreliggande studie har studiernas val av forskningsdesign, tillförlitlighet, reliabilitet och applicerbarhet beaktats vid inkludering i datamaterialet utifrån den matris som redovisas som bilaga 1.
Kvalitetskriterier gällande kvalitativ forskning
Till skillnad från kvantitativ forskning handlar den kvalitativa om att förklara, förstå och tolka individers upplevelser eller erfarenheter, oftast med hjälp av olika teoretiska begrepp. Vid bedömning av kvalitativ forskning bör studien ha en relevant forskningsmetod som kan besvara studiens syfte och frågeställningar. Det bör framkomma var och hur studien har genomförts samt vilken undersökningsgrupp som har undersökts. Urvalet bör vara relevant i relation till vilka studien ämnat att undersöka samt i förhållande till studiens syfte. Datainsamlingsmetoden bör vara systematisk och noggrant beskriven (Booth et al., 2016). I föreliggande studie har kvalitetsbedömningen gällande kvalitativ forskning grundats i huruvida studien mätt det som den avsåg att mäta utifrån de syfte och frågeställningar som funnits. När en studie har valts ut och inkluderats har den således utifrån ovanstående kriterier - samt utifrån dess resultat och diskussion - ansetts vara relevant för föreliggande studiens syfte och frågeställningar.
Etiska överväganden
I och med att studien som vi bedrivit är en integrativ litteraturöversikt är det forskaretik som är av relevans i stället för forskningsetik. Enligt Vetenskapsrådet (2017) handlar forskaretik dels om vetenskaplig oredlighet dels om förvanskning, vilket således är de etiska problemområden som kan tänkas uppstå vid en integrativ litteraturöversikt. Vetenskaplig oredlighet beskrivs vara handlingar som medför att resultatet riskerar att bli förvrängt eller rent av felaktigt. Det kan även handla om när forskarens egen insats inte beskrivs på ett adekvat sätt i presentationen
22
och slutresultatet av studien. Vetenskaplig oredlighet kan således handla om medvetet fusk och plagiat eller slarv och okunskap (a.a.). Under vårt arbete med föreliggande studie har det inte uppstått några komplikationer sett till etiska aspekter. Vi har genomgående varit noga med att vårt resultat ska framföra den information vi identifierat samstämmigt med hur den har presenterats i tidigare studier för att minska risken för förvrängt eller felaktigt resultat. Genom att sammanfatta samt noggrant läsa igenom de artiklar som inkluderats i vår studie innan vi påbörjade bearbetningen av vårt resultat har vi gått igenom respektive artikel upprepade gånger för att tillförsäkra oss om att vi inte förvanskat resultatet. Förvanskning handlar enligt Vetenskapsrådet (2017) om att forskaren medvetet utesluter data från studiens resultat, exempelvis för att de talar emot den tes som forskaren önskar driva. För att undvika förvanskning handlar det således om att forskaren bör vara aktsam med att endast publicera de resultat som denne vill lyfta fram. Det är därför av etisk vikt att inte utesluta några resultat samt att beakta resultat som visar båda sidor av en eventuell tes (a.a.). Under arbetet med vår studie har vi varit noga med att presentera det material på det vis som vi identifierat det. Det har i föreliggande studie inte framkommit något material som varit motstridig med vår studies syfte och frågeställningar, då vi ämnat att undersöka bland annat vilka riskfaktorer som kan relateras till grooming online, samt om det finns några riskfaktorer som i relation till varandra medför ökad risk för barn och unga att bli utsatta. När det kommer till risken för plagiat handlar om att det inte framkommer vem som är den egentliga framställaren av texten eller resultatet som redovisas, vilket exempelvis innebär att forskaren inte källhänvisar på ett adekvat eller korrekt sätt (Vetenskapsrådet, 2017). Genom att genomgående vara noggranna med källhänvisning samt referera till respektive författare har vi minskat risken för att omedvetet plagiera det som påvisats i tidigare forskning. Vi har genomgående i denna process varit medvetna om och tydliga i våra val av hur vi inhämtat information och vem som är författaren till vad, vilket medför att vi varit transparenta i föreliggande studies alla delar.
Resultat
I följande kapitel presenteras det resultat som studien utmynnat i. Kapitlet är indelat i olika avsnitt med hjälp av underrubriker. Underrubrikerna är utformade sett till identifierade riskfaktorer, fördelat på de nivåer som de anses tillhöra för att förenkla läsningen. Nivåerna utgår som tidigare nämnts från Brantes (1997) teori om en nivådelad verklighet.
För att ytterligare förenkla läsningen av resultatet presenteras de riskfaktorer som relaterats till respektive nivå i figur 2 som följer här nedan.
Figur 2. Matris över riskfaktorer fördelat på respektive nivå
Nivå Riskfaktorer
Individuell Könstillhörighet och ålder
● Flickor, mer frekvent utsatta än pojkar ● Ungdomar, i synnerhet 15–16 år
● Ju äldre desto större sannolikhet att övergreppen upprepas ● Pojkar, använder sexting mer än flickor
Sexuell identitetsutveckling:
● Sexuell utveckling under puberteten och utforskande av den egna sexualiteten via intima relationer online (exv med hjälp av sexting)
Psykiskt mående:
● Dålig/försämrad psykisk hälsa innan groomingen ägde rum ● Dåligt självförtroende
23
● Skadar sig själva fysiskt (skärsår), via missbruk eller inledandet av destruktiva relationer
● Låg självkänsla, låg sexuell självkänsla Individuella egenskaper och personlighetsdrag:
● Inlärningssvårigheter
● Lättare kognitiva funktionsnedsättningar
● Bristande förmåga att bedöma vad som utgör en risk
● Ungdomar: narcissism, bristande impulskontroll, bristande empatisk förmåga, normbrytande beteende
● Pojkar: extrovert agerande
● Flickor: narcissism, normbrytande beteende
● Hämningslöshet (“disinhibitaiton”): en kombination av bristande impulskontroll, bristande empatisk förmåga och normbrytande beteende
● Bristande konsekvenstänk Riskbeteende online:
● Sexting
● Erotisk-pornografisk sexting
● Bristande insikter om att man blir sexuellt utnyttjad (för att det som äger rum sker online och inte via fysiska möten)
Interindividuell Negativa, destruktiva, bristande kamratrelationer:
● Berusar sig tillsammans med andra (alkohol eller droger) ● Umgänge med äldre vänner
● Få/inga kamratrelationer offline Utsatthet offline:
● Problem i skolan ● Problem med vänner ● Problem inom familjen Online-aktiviteter:
● Barn och ungdomar som är utsatta offline tenderar att använda sig av mer riskabla online aktiviteter, ex. söker kontakt med okända personer online Relationen till förövare:
● Villfarelsen att man har en romantisk relation med ”den andre” ● Offret hyser positiva känslor inför förövaren, önskar fortsatt kontakt ● Övertygelse om att sexuella beteenden initieras av offret själv Institutionell Familjerelationer:
● Föräldrar utövar en auktoritär föräldrastil, är ej lyhörda inför barnens åsikter ● Bristande kommunikation inom familjen (mellan föräldrar, mellan barn och
föräldrar)
● Föräldrar har bristande uppsikt över barnens aktiviteter online ● Föräldrars utbildningsnivå
Professionella aktörer som i sin yrkesutövning möter barn och ungdomar: ● Bristande utbildning/kunskaper om grooming online
● Bristande kunskap kring vad som kännetecknar barn och unga som är utsatta för grooming online, (symtom på utsatthet)
● Bristande samverkan mellan professionella aktörer
Riskfaktorer på individuell nivå
I följande avsnitt presenteras de riskfaktorer som kan relateras till den individuella nivån. Denna nivå syftar till att presentera de riskfaktorer som kan relateras till den enskilde individen, det vill säga faktorer såsom individens könstillhörighet, ålder, sexuell identitetsutveckling samt andra individuella egenskaper och personlighetsdrag som i empirin framskrivs som riskfaktorer.
