Evolution och trosfrågor

Inställningen till undervisning i evolutionsteori varierar i olika länder. I de europeiska länderna verkar det vara mindre kontroversiellt än i t.ex. USA. Tidskriften 'The American Biology Teacher' publicerade en serie 'Creatio-nism in the United States' med åtta artiklar av Randy Moore professor i bio-logi vid universitetet i Louisville (Moore, 1998a; b; c; 1999a; b; c; d; e). I dessa artiklar diskuterar hon striden mellan kreationister och biologer i ett skolperspektiv. Den första artikeln har titeln: 'Banning Evolution from the Classroom' och inleds med följande citat:

Keep your Bible in the world of theology where it belongs and do not try … put [it] into a course of science. – Dudley Field Malone, shouting at prosecutors

dur-ing the Scopes trial; July, 1925

Asimov (1981) redovisar olika argument som kreationister använder sig av för att kritisera evolutionsteorin, exempelvis 'det är bara en teori'. Detta be-svarar Asimov genom att förklara vad naturvetenskapliga teorier är:

All are theories; all are firmly founded; all are accepted as valid descriptions of this or that aspect of the universe. They are neither guesses nor speculations. And no theory is better founded, more closely examined, more critically argued and more thoroughly accepted, than the theory of evolution. If it is 'only' a theory, that is all it has to be. (sidan 94)

Asimov frågar sig i artikeln om USA ska vandra bakåt i historien under ortodoxins fana?

With creationism in the saddle, American science will wither. We will raise a gen-eration of ignoramuses ill-equipped to run the industry of tomorrow, much less to generate the new advances of the days after tomorrow.

We will inevitably recede into the backwater of civilization and those nations that retain open scientific thought will take over the leadership of the world and the cutting edge of human advancement.

I don’t suppose that the creationists really plan the decline of the United States, but their loudly expressed patriotism is as simple-minded as their 'science'. If they succeed, they will, in their folly, achieve the opposite of what they say they wish.

(sidan 100)

Cobern (1994) menar att en konstruktivistisk syn på lärande innebär att trosfrågor måste tas på allvar. Han påpekar att det inte finns något annat område inom naturvetenskap där vetenskapliga och andra idéer överlappar så tydligt som vid undervisning i evolutionsteori. Han diskuterar vilket mål undervisningen ska ha:

Are we expecting instruction to improve understanding or to change belief?

Han menar att förståelse är det primära målet för undervisning, men att trosfrågor påverkar förståelsen och därför bör tas upp seriöst. Han varnar för en syn på naturvetenskap som han kallar 'scientism', där denna kunskap ses som helt objektiv och motsägelsefri. Smith et al. (1995) menar att man inte ska se evolution i motsats till religion. Det är inte undervisningens mål att få elever att överge sin religiösa tro. Det är heller inte ett mål att elever-na ska tro på evolutionsteorin baserat på auktoritet.

Smith (1994) skriver att om vi ska bli framgångsrika på att undervisa om evolutionsteori måste vi ta hänsyn till våra elevers världsåskådning vid si-dan om deras individuella förståelse och alternativa idéer. Detta poängteras även av andra författare (t.ex. Sinclair et al., 1997). Smith ifrågasätter dock Coberns råd att undervisningen ska ta upp trosfrågor till diskussion vid evolutionsundervisning och frågar sig på vilket sätt det i så fall ska göras.

Han varnar för användandet av tro i samband med naturvetenskap och före-språkar användning av acceptera istället. Även om skillnaden kan tyckas subtil är den avgörande för naturvetenskapens natur. Smith ger följande rekommendationer för evolutionsundervisning:

It is important (a) to know our students – their cultures, personal histories, cogni-tive abilities, religious beliefs, scientific misconceptions, and so forth; (b) to take this opportunity to teach about the nature of science and its distinctions from non-science; (c) to address directly the likely cultural/religious concerns with evolu-tion and to do so early on so as to break down the barriers that keep many stu-dents from hearing what you say; and (d) to present evolution appropriately as conflicting with none but the most fundamentalist religious tenets that demand a literal translation of the Bible. (sidan 591)

Lawson och Worsnop (1992) påpekar att starkt religiösa elever inte föränd-rar sin skapelsetro efter några lektioner i evolutionsteori. Författarna menar dessutom att man inte ska försöka omvända eleverna åtminstone inte direkt. Författarna avslutar på följande sätt:

Thus, the primary aims of the lesson should not be to convince students of one be-lief or another, but, instead, to help students (a) gain a better understanding of how scientists compare alternative hypotheses, their predicated consequences, and the evidence to arrive at belief and (b) acquire skill in the use of this impor-tant reasoning pattern – a pattern that appears to be necessary for independent learning and critical thought. (sidan 165)

Bishop och Anderson (1990) finner också att studenternas acceptans av evolutionsteorin inte förändras av evolutionsundervisning. Samma slutsats drar Lawson och Weser (1990) i sin studie.

Grose och Simpson (1982) undersökte 120 universitetsstuderandes attityder till evolutionsteorin. Drygt hälften av studenterna trodde åtminstone delvis på teorin som författarna uttrycker det. Författarna finner vidare att kyrkan men inte naturveteskaplig undervisning påverkar studenternas attityder till evolution. Smith et al. (1995) menar som sagts ovan att det är felaktigt att prata om tro i samband med vetenskap och att detta görs i flera artiklar bland andra Grose och Simpsons ovan. Naturvetenskap är religiöst neutral, det vill säga den påstår inte att det finns eller inte finns någon övernaturlig makt. Ett påpekande som Smith et al. gör är:

Although science educators are fond of referring to science as a way of knowing, too often we fail to recognize the logical implication that science is not the only way of knowing. Science can say nothing about beauty, meaning, morals, ethics, values, and a host of important matters that lie outside its purview. (sidan 35)

Sinclair et al. (1997) undersökte 218 studenters uppfattningar om evolu-tionsteori och religiös tro genom för- och eftertest. Mellan testen fick stu-denterna undervisning i evolutionsteori. Andelen studenter som anser att det finns motsättningar mellan evolutionsteori och tro sjunker från knappt 50 % till knappt 30 %. De områden som vållar störst bekymmer är livets

uppkomst och humanevolution. På frågan om det är möjligt att acceptera evolutionsteorin och samtidigt ha en religiös tro svarar tre fjärdedelar av studenterna jakande både på för- och eftertest. Drygt tre fjärdedelar av stu-denterna anser att undervisningen förändrat deras syn på evolutionsteorin. En representativ motivering är att han/hon insett att man kan acceptera evo-lutionsteori och samtidigt ha en religiös tro. Författarna finner att bland de studenter som inte förändrat sin syn efter undervisningen finns indikationer på att deras tro förhindrar dem att acceptera evolutionsteorin. Dagher och BouJaoude (1997) finner exempel på att god förståelse av evolutionsteorin inte behöver innebära acceptans av denna. Motsatsen exemplifieras också. Meadows, Doster och Jackson (2000) menar att elever kan lära sig evolu-tionsteori även om de har en religiös tro. Demastes, Good et al. (1995) fin-ner flera elever som kombifin-nerar tro och vetenskap. Exempel på sätt att kombinera är att djur och människor skapades av Gud som sedan evolvera-de, att se evolutionen startad av skaparen och att separera kunskapsområ-dena så att ingen konflikt uppstår. Författarna konkluderar att det är möjligt att ha en vetenskaplig förståelse av evolutionsteorin och samtidigt ha en tro.

Dagher och BouJaoude (1997) finner vid jämförelse att majoriteten av de kristna studenterna accepterar evolutionsteorin jämfört med ungefär en tredjedel av de muslimska. Knappt hälften av de muslimska studenterna argumenterar emot evolutionsteorin, men så gör ingen av de kristna. Förfat-tarna ser som en möjlig förklaring till dessa skillnader att de kristna studen-terna tolkar sina religiösa texter mer litterärt medan muslimgruppen tolkar dem bokstavligt. Baalmann et al. (1998) finner att de muslimska elevernas resonemang är mer influerat av religiös tro än de kristna elevernas. De kristna eleverna har en tendens att lösa motsägelserna mellan vetenskap och religion, vilket inte de muslimska eleverna har i samma utsträckning. Ingen av de kristna intervjuade eleverna tror på bibelns skapelseberättelse. Downie och Barron (2000) undersökte i vilken utsträckning biologi- och medicinstudenter accepterade evolutionsteorin. Bland studenterna som ac-cepterar evolutionsteorin har drygt hälften en religiös tro. Motsvarande an-del för de som inte accepterar evolutionsteorin är 86 %. Författarna tror att biologer skulle bli förvånade över att mellan 4 – 11 % av de biologistude-rande inte accepterar evolutionsteorin (det varierade över åren). En sak som oroar författarna är synen på vetenskaplighet som de som inte accepterar evolutionsteorin visar:

…most evolution rejectors did so on the basis of religious belief: this is hardly compatible with the open-mindedness expected of a prospective scientist. (sidan

144)

I många artiklar rekommenderas att naturvetenskapens karaktär ska vara ett innehåll i evolutionsundervisning bland annat för att skilja mellan tro och

vetande (t.ex. Lawson & Worsnop, 1992; Smith, 1994; Smith et al., 1995; Dagher & BouJaoude, 1997; Alles, 2001). Downie och Barron (2000) fin-ner att de studenter som inte accepterar evolutionsteorin är något osäkrare när de resonerar om vetenskapliga teorier än de som accepterar. Detta visar sig speciellt vid diskussion om plattektonikteorin där många var osäkra. När det gäller evolutionsteorin är de däremot säkra på att bevisningen är svag.

Brem, Ranney och Schindel (2003) undersökte hur 135 universitetsstude-rande mellan 18 och 38 år, med olika etniska och religiösa bakgrunder, uppfattade evolutionens betydelse för individer och samhälle. De identifie-rar ett kontinuum från starka kreationister till starka evolutionister. De fin-ner inga signifikanta skillnader i evolutionärt kunnande mellan grupperna. Evolutionister anser dock i större utsträckning än kreationister att evolutio-nen inte har någon större inverkan på individer och samhälle. Inom alla grupper finns åsikten att konsekvenserna av ett accepterande av evolutions-teorin skulle kunna resultera i icke önskvärda effekter: ökad självupptagen-het och rasism, minskad andligsjälvupptagen-het och minskad känsla av mening och självbestämmande. Författarna hade inte väntat sig att även evolutionister skulle ha dessa åsikter. De studenter som hade bäst kunnande inom evolu-tionsteori i denna studie var mer negativa än de andra. Detta visar på ett undervisningsproblem. Författarna avslutar med:

Communication of, reflection upon and respect for multiple perspectives has been long thought of as our best hope for truly effective and equitable education. Un-derstanding the influence of science on individuals and society seems our best chance for using science in their service. (sidan 200)

Jag håller med författarna ovan att elevers olika uppfattningar bör mötas med respekt och att vi ska koncentrera oss på förståelse av evolutionsteorin vid undervisning. Att förändra elevers trosuppfattning är inget mål för un-dervisningen.