SKRIFTLIGA TEST
8.2 Resultat – 'variationens uppkomst'
I detta avsnitt redovisas och diskuteras resultat från den 'ämnesdidaktiska analysen' på gruppnivå av de individuella intervjuerna. Dessa resultat jäm-förs med resultat från skriftliga test (kapitel 7).
Förklaringar till variationens uppkomst
Spontant anger de tio elever, som intervjuades innan evolutionsundervis-ningen orsakerna, miljöanpassning, skapelse, ärftlighet och mutation. I hälften av svaren som kategoriserats till miljöanpassning ingår också ett resonemang om behovsstyrning. Alla tio elever använder 'anpassning' an-tingen oklart eller på ett sätt som inte överensstämmer med evolutionsteo-rin:
Elev 121: Jo, genom att klimatet ändras och var dom befinner sej och genom att
anpassa sej till miljön. (Miljöanpassning)
Elev 106: Men, det måste ju vara så att dom, dom lever i olika delar, och då
mås-te man anpassa sej. (Miljöanpassning + Behov)
I: Och om man tittar då på all den här variationen som finns, hur anser du att den
har uppkommit?
Elev 124: Av det Gud skapade. (Skapelse)
Elev 111: Det har väl med DNA att göra. I: Jaa.
Elev 111: Eller med gener och så, som man ärver ju typ.
I: Just det. På, hur kommer det sej att det är, att olika DNA ser olika ut, så att det
blir olika egenskaper?
Elev 111: Hade det varit likadant, så hade det ju varit tråkigt, eller? (Ärftlighet)
Mot slutet av intervjun får eleverna välja ett av svarsalternativen till fler-valsuppgiften om variationens uppkomst. Hälften av eleverna väljer alter-nativet 'balans', tre 'strävan', en 'behov' och en 'mutation'.
Under undervisningssekvensen intervjuades 22 elever. Några dagar innan intervjuerna har eleverna diskuterat 'variationens uppkomst' i smågrupper. I dessa intervjuer har drygt två tredjedelar av eleverna med mutationer i sitt svar på inledningsfrågan:
Elev 6: Mutationer sker ju slumpmässigt … så den har ju inte uppkommit för att
den behövs utan den har uppkommit så här av en ren slump och sen har de blivit bättre och då har de med sämre anlag dött ut … och då har dom starkare överlevt och så har det utvecklats så från där.
(Mutation)
Den resterande tredjedelen anger miljöanpassning som orsak. Eleverna an-vänder också här 'anpassning' antingen oklart eller på ett sätt som inte över-ensstämmer med evolutionsteorin. I flera av dessa elevers svar ingår också andra alternativa idéer.
Elev 28: Jag skilde min åsikt bland andra i gänget jag tyckte att … dom tyckte att
det uppkom genom slumpmässiga … förändringar i arvsmassan och jag ansåg att det uppkom efter behov tycker jag det är svårt att förklara men både och liksom jag menar alla djur är anpassade efter sin miljö jag tror inte allting kan bara uppkomma av slumpen. Jag menar en isbjörn är perfekt anpassad efter sitt liv och en älg skulle aldrig kunna leva där likadant … isbjörnen har anpassat sig och äl-gen har anpassat sig efter sitt liv så det kan inte bara vara slum-pen.(Miljöanpassning + Behov)
Elev 109: /…/ jag tror det är att alla djur utvecklas till och bli så bra som möjligt
hela tiden, eller inte så bra som möjligt men i alla fall så att dom kan överleva bättre. Och det är väl därför det blivit så olika, det måste bli någon speciell ba-lans i naturen, och därför blir det sån variation. Så att inte alla, vissa djur äter upp alla andra djur utan då utvecklas dom andra djuren till nånting bättre också.
I: Mm.
Elev 109: Det är svårt att förklara hur jag tänker, men …
I: Och själva nya variationen, vad är det som får den att komma? Elev 109: /…/ Det vet jag inte. … Hur dom utvecklas menar du, eller…? I: Mm. Hur nya egenskaper uppkommer, det är det jag är intresserad av.
Elev 109: Det är väl, det beror väl på hur dom lever och så, att dom lär sej, ja,
dom lär sej hur dom ska leva och hur dom ska, ja, hm.
I: När du säger att dom lär sej, hur, vad menar du då?
Elev 109: Dom lär sej utveckla, dom, som när vi människor har utvecklats, vi har
ju lärt oss att liksom att använda typ redskap och sånt där. Men hos vissa djur, som kanske fortfarande håller på med det dom håller på, strävar efter att bli bätt-re hela tiden. Det kommer väl från, nån kanske bara helt plötsligt lär sej att an-vända en pinne om han skulle öppna en nöt eller nåt sånt där.
(Miljöanpassning + Balans + Inlärning)
Bland samtliga intervjuade elever är det två som redan här använder termen 'naturligt urval' explicit och flera diskuterar innebörden utan att använda termen (7 elever).
Elev 7: Jo, jag tror i första hand att den har uppkommit genom slumpvisa
föränd-ringar i arvsmassan. I andra hand kan jag säga så här att dom har nog inte vart … själva förändringarna har vart slumpvisa men anledningen till att variationen blir så stor har varit det att dom förändringar som har visat sig vara bra det har gjort att dom individerna har fått fler ungar och bevarats bättre så och därför har det utvecklats till exempel en anka då den har blivit bra på att simma därför att
dom individer som har förändrats till att bli bättre simmare dom har fått fler ung-ar då.
I: Så det första är slumpvisa förändringar? Var sker dessa förändringar? Elev 7: I arvsmassan.
I: Okej. Det sa du ja, och sedan är det inte slumpmässigt efter det, menar du? Elev 7: Nej efter det så sker det naturliga urvalet att dom förändringar gör … som
sker … det kommer ju att ske slumpvisa förändringar som gör att dom blir sämre eller någonting och då kommer dom antagligen inte att få lika många ungar eller leva lika länge.
(Mutation + Naturligt urval)
Elev 20: Ja det har ju skett genom evolutionen då … djur slumpmässigt har
änd-rats och dom slumpmässiga ändringar som har skett som varit bra har kunnat överleva och dom som var sämre har dött ut och så har det gradvis blivit bättre och bättre.
I: Dom här slumpvisa förändringarna som du talar om var någonstans sker dom? Elev 20: I DNA … ja i genen som överförs till andra generationer … sina barn
och så.
(Mutation + Naturligt urval)
När eleverna ombeds välja ett av svarsalternativen till flervalsuppgiften om variationens uppkomst, förkastar ett fåtal elever alternativet 'balans' medan endast två elever väljer det:
Elev 120: Jaa …Jaa, det stämmer, fyran, att det behövs stor variation för att få
balans i naturen. För man kan ju inte ha en sort i naturen, för att en sak ska kun-na överleva, typ en hare, behöver överleva, dom har ju tall och kottar och gräs och sånt. Och rovdjur behöver ju, vänta, kaniner, och ja, allting går runt, så man behöver mycket variation för att få balans i naturen.
Eleven i citatet ovan har också med ett behovsresonemang i sin kommen-tar. Behovsalternativet accepteras åtminstone delvis av majoriteten av ele-verna och väljs av fem elever:
Elev 128: Ja, egenskap som uppkom när dom behövdes, det tycker jag stämmer
väldigt bra. Eftersom dom anpassade, dom utvecklade sina egenskaper efter mil-jön. Så, ja, dom hade ju kanske inte dom innan, dom har utvecklats, ja.
Det visar sig dock i intervjuerna att elever kan använda termen behov utan att anse att evolutionen eller variationens uppkomst är behovsstyrd. De an-vänder behov i betydelsen fördelaktig:
Elev 35: Ja, jag tror att egenskaper uppkom när de behövdes, men det är inte
av-siktligt utan det är mutationer som … sedan då … utvecklas och lever vidare om dom är bra.
Elev 7: Men sen kan man också säga att dom uppkom … men inte direkt när dom
behövdes men … dom som behövdes bevarades så det är ju lite samma sak.
Över hälften av eleverna förkastar svarsalternativet 'strävan', men det är tre elever som väljer alternativet:
Elev 7: /…/ däremot tror jag inte att levande organismer strävar efter att
Elev 34: Ja … levande organismer, ja, det är självklart att man strävar efter att
typ utvecklas man vill inte bli kvar på samma plats hela, ja, livet då.
Innan undervisningen startar resonerar ingen elev evolutionärt korrekt då de förklarar variationens uppkomst. Under undervisningssekvensen är an-delen elever som resonerar evolutionärt korrekt 8 av 22 (1 elev exp2). Uppfattning om mutationer
Endast en elev har med mutation som orsak till variationens uppkomst in-nan evolutionsundervisning på inledningsfrågan. Det framkommer dessut-om att hälften av eleverna inte accepterar slumpmässiga förändringar.
I: /…/Och då undrar jag, hur du anser att den stora variation som finns, hur den
har uppkommit?
Elev 113: Det här med mutation eller? I: Jaa.
Elev 113: Ja, sen det där, ja, vad den behöver för att klara liksom, för att överleva
å, är det det du är ute efter?
I: Ja, det är sånt jag är ute efter. Elev 113: Ja för det är väl det? I: Mm. Visst.
Elev 113: Måste ändra sig för att kunna anpassa sig till miljön.
Elev 124: … Det kan nog hända, fast jag vet inte, jag tror inte det. För att det är
alldeles för bra för att det ska vara slump.
I: Mm.
Elev 124: Så organismerna tror jag ändrades på grund av att man vill att det ska
vara så.
Det är bara en elev som väljer alternativet –'Det har skett slumpvisa föränd-ringar av organismernas arvsmassa' (alternativ 2) – när de försätts valsitua-tionen. Vid kommentarerna till de olika svarsalternativen accepteras dock 'mutation' åtminstone delvis av hälften av eleverna. Detta kan jämföras med intervjuerna under pågående undervisning där hälften av eleverna väljer mutationsalternativet och då de kommenterar de olika svarsalternativen ac-cepteras det av samtliga elever.
Elev 12: Tvåan där det är ju sant. Det är ju på grund av det att dom fått
slumpvi-sa förändringar. Alla dom här är ju inte bra så dom fortsätter ju inte men dom som är bra ger upphov till variation.
Förklaringar på olika organisationsnivåer
Av de totalt åtta elever som resonerar evolutionärt korrekt då de besvarar inledningsfrågan om orsaken till variationens uppkomst fördelar sig på föl-jande organisationsnivåer:
• DNA/gen/kromosom- och individnivå (6 elever)
• Individ- och artnivå (1 elev)
Elevernas förklaringar till variationens uppkomst ligger på olika organisa-tionsnivåer, DNA/gen/kromosom-, individ- eller artnivå. I undervisningen har hittills variationen diskuterats på DNA/gen/kromosom-, cell- och indi-vidnivå. Det är 17 elever (av 32) som endast diskuterar på artnivå och de flesta diskuterar någon form av miljöanpassning Några elever resonerar om mutationer på artnivå.
Elev 112: Jag tror att det har mycket med miljön att göra. Variation mellan
arter-na har ju uppkommit därför att det har blivit klimatförändringar och för att maten har, tack vare klimatförändringar, så har ju maten blivit, så här, det är ju lite, så eller, dött ut, så därför har det ju kommit fler arter eller om man ska säga, jag vet
inte. (Miljöanpassning på artnivå)
Elev 16: Jo, det är av mutationer som har skett liksom i kroppen på olika arter.
En sån mutation kan vara positiv eller negativ. Är den bra och arten kan leva vi-dare så kommer den ju fram sen i arten och så fortsätter vivi-dare. Är den negativ och förorsakar att arten dör så försvinner den. Ja, jag tror den har kommit fram så. (Mutation på artnivå)
Några elever resonerar endast på DNA/gen/kromosom-nivå, andra både på DNA/gen/kromosom- och individnivå eller DNA/gen/kromosom- och art-nivå och slutligen en elev som resonerar på individ- och artart-nivå:
Elev 113: Det här med mutation eller?
/…/
I: Okey. Mutationer, vad är det för nånting för dej?
Elev 113: Det är gener, som förändras, det blir fel och så ändras då generna här,
som blir på ett annat sätt, eller, det är när dom lägger sej på varandra och
förflyt-tar sig från olika. (DNA/gen/kromosom-nivå)
Elev 25: … eller vi satt där och diskuterade och så tyckte vi att det var … eller jag
tyckte att det var typ slump fast ändå på nåt sätt … alla alternativen på nåt sätt fast det var ju slump då men så … dom starkaste … survival of the fittest … det var dom som fick bra genförändringar som var till fördel för individen överlevde ju. Så dom som hade negativa genförändringar dör ju så att säga av mutationer. Då blir det ju på sätt och vis då att individen behöver det på sätt och vis fast ändå
inte. (DNA/gen/kromosom- och individnivå)
Elev 12: Ja, det har väl vart så att arterna har … haft slumpmässiga förändringar
i DNA sen så har dom som har varit bäst anpassade för den miljö dom lever i kla-rat sig då. Har dom hamnat i en annan miljö samma art kanske hamnar på olika ställen så har olika vad ska man säga … egenskaper utvecklats just för den eller dom har … eller det är dom som har klarat sig som har varit ypperst anpassade för just den miljö där dom hamnar. Så dom här slumpmässiga förändringarna /…/ Så dom som har haft bra förändringar har klarat sig … dom har liksom haft sin
miljö. (DNA/gen/kromosom och artnivå)
Elev 122: Ja, men jag, jag tror att det är mest så här, att det förekommer så här
mutationer, ständigt, fast när miljön ändras så, då och när en individ eller art måste anpassa sej till miljön, och när det förekommer såna här mutationer så, då
är det kanske så att dom som har ärvt mutationen lever bättre än dom andra. Och det leder till att dom förökar sej, i den nya miljön, så skulle jag tro att det är, är så. Så det, så kanske att dom som har fått mutationen, dom lever bättre i vatten än
dom som inte har det. Så kanske det blir fler. (Individ- och artnivå)