Fortsättningsvis beskrivs några lärandeak- tiviteter som ansluter till Fowler och Mayes (2004). Dessa författare presenterar sexton olika generic learning activities vilka man funnit att praktiskt verksamma lärare använt sig av.6
I samband med beskrivningen av lärande- aktiviteterna kommer jag också att redogöra för de moment som läraren bör tänka på vid förberedelse och genomförande av aktivite- terna. Denna arbetsprocess, som kan ses som råd eller recept för genomförande, bygger på Fowler och Mayes (2004) och benämns där teaching activities. Dessa recept på genomför- ande illustreras genom exempel från nätkur- ser, nedan kallade CED1 resp. LATHE7 vid CED – Pedagogiska utvecklingsenheten vid Lunds universitet. Båda dessa kurser har sin grund i en klassrumsbaserad kurs med samma tematiska innehåll.
Learner Controlled Assignments
Learner Controlled Assignments (studentstyrd uppgift) (se exempel på nästa sida) kan när- mast liknas vid den typ av individuella upp- gifter där studenterna inom vissa ramar ska
6 Fowler och Mayes (2004) är inte särskilt tydliga med hur man kommit fram till just dessa sexton generic lear- ning activities men en viss antydan finns i att man utgår från praktiskt verksamma lärare: ”… trying to identify a pivotal concept that is understood by practitioners and from which theory and tool selection can be drawn out …”, p. 2.
7 Kurserna är introduktionskurser i högskolepedagogik som ges huvudsakligen via nätet; CED1 - ”Nätbaserad områdesgemensam högskolepedagogisk introduktions- kurs” och LATHE – ”Learning and Teaching in Higher Education”.
genomföra en uppgift (självständigt arbete, examensarbete, projektuppgift etc.). Learner controlled assignment framställs i Fowler och Mayes (2004) som learner directed, med learner defined tasks och teacher feedback. Uppgiften beskrivs som individuell och kan vara abstrakt såväl som konkret. Lärandeak- tiviteten kan således innebära ett utforskande av ett ämne där mål och uppgift överenskom- mes med handledaren/läraren, men där det konkreta genomförandet och vilka resurser som används beslutas av studenten.
Handledarens kompetens ligger i att hän- visa studenten till lämpliga resurser när han/ hon så önskar och ge formativ feedback under uppgiftens genomförande. Handledaren kan ur studentens synvinkel betraktas som en resurs bland många andra.
Expose to new concepts, theories and facts
Denna lärandeaktivitet har ganska stor likhet med en vanlig föreläsning. Kanske kan man kalla den för en exponerande presentation där studenten exponeras för nya begrepp, teorier och fakta. Det gäller för läraren att samman- ställa, analysera, välja ut, summera, utvärdera och något sätt representera information för studenterna. Läraren har en instruktiv roll men med tyngdpunkten på att orientera stu- denterna och introducera för studenten nya begrepp, teorier och fakta inom kunskaps- området. Studenterna har liksom vid vanliga föreläsningar en ganska passiv roll.8 Det som skiljer studentens roll från den i vanliga föreläsningar är att denna lärandeaktivitet förutsätter att man kartlägger studenternas tidigare kunskaper (”uncovering the learners’ current framework of understanding”) och den är på så sätt delvis studentstyrd (learner directed). Viktig kompetens hos läraren är att kunna samla, jämföra, strukturera och presentera kunskap.
Lärandeaktiviteten beskrivs av Fowler och Mayes (2004) som teacher alternativt learner directed med teacher defined tasks och med teacher feedback. Den kan genomföras relations- mässigt som one-to-one eller one-to-many.9 8 För att markera att aktiviteten inte är renodlad instruk- tion eller envägskommunikation använder Fowler och Mayes (2004) ibland beteckningen ’co-instruction’. 9 Exempel finns i appendix.
Exempel – Projektuppgift inom CED1
Aktiviteten genomförs även i klassrumsbaserade kurser. Syftet är att kursdeltagaren ska använda de kunskaper som hon/han utvecklat under kursen och tillämpa dessa i sin egen undervisning. Kursdeltagaren ska inte endast lära utan även tillämpa. Projektuppgiften får därmed också funktionen av examination för flera olika moment i kursen.
Arbetsprocess Exempel – Projektuppgift
1. Agree learning outcomes1 I en nätbaserad kursenkät vid kursstarten ger kursdelta- garen förslag på vilket sätt hon/han ska utveckla sin egen undervisningspraktik inom ramen för kursens projekt- uppgift. Detta förslag preciseras och fördjupas inför ett handledningstillfälle (fysiskt möte) då överenskommelse görs.
2. Agree scope of activity or task (what,
how much, how long etc) Överenskommelse sker mellan kursdeltagare och hand-ledare vid handledningstillfället. Allmänna instruktio- ner för genomförande distribueras till kursdeltagarna. Uppgiften ska avrapporteras i en rapport på 4 - 5 sidor. 3. Define evaluation criteria I vilken utsträckning förefaller kursdeltagaren lyckas
med:
• att utveckla sin egen undervisningspraktik?
• att tillämpa lärdomar från pedagogikkursen i sin egen undervisning?
4. Define assessment method Kursdeltagaren författar en rapport, vilken värderas av handledaren.
5. Check understanding of require-
ments och 6. Check progress Under handledningstillfället ges feedback från handle-daren och övriga gruppmedlemmar. Handledaren ber kursdeltagaren sammanfatta vilka viktiga punkter för det fortsatta arbetet med projektet som kommit fram under detta möte. E-postkommunikation under arbetets gång.
7. Assess outputs against learning out-
comes Handledaren bedömer med rapporten som underlag. 8. Provide feedback Formativ feedback ges under gruppmötet och summativ
feedback efter inlämnad rapport. En annan kursdelta- gare granskar också rapporten och författar en kamrat- granskningsrapport.
9. Collect and summarise feedback for
individual En feedbackrapport (ca halv sida), med feedback hu-vudsakligen på innehållet, innehållande formativ, med tanke på framtida utveckling av undervisningen, och summativ feedback författas av handledaren.
Critical Reflection
Det centrala i denna lärandeaktivitet är att få studenten att aktivt reflektera över ett fenomen – t.ex. sig själv (self-evaluation, self- analysis), ett begrepp, ett förlopp eller fakta. Lärarens uppgift är att stimulera till reflektion genom att skapa uppgifter, som uppmuntrar till aktivt deltagande. Viktig kompetens för läraren beskrivs i Fowler och Mayes (2004) som förmåga att uppmuntra till och förmåga att utforma reflektionstillfällen (”encouraging and modeling reflection”).
Fowler och Mayes (2004) beskriver critical reflection som learner directed med teacher defined tasks och teacher feedback. Den genomförs som en individuell aktivitet med abstrakta eller konkreta uppgifter.10
Discussion
En diskussion mellan studenter där val av tema förutsätts vara en del av diskussionen för att studenterna på så sätt ska känna ”ägande- skap” av lärandeaktiviteten – learner directed och learner defined task.
Diskussionerna kan vara av olika slag, vilka betecknas med ’defend a position’ (en typ av rollspel där studenterna ska försvara en ståndpunkt, i vilket lärarens uppgift är att skapa grupper och definiera roller inom gruppen) och ’sharing ideas’ (utbyte av idéer som resulterar i att man samlar synpunkter från diskussionsdeltagarna och skapar en ’combined list’).
Aktiviteten är learner centric 11 där läraren uppmuntrar till aktivt deltagande från stu- denterna och ger feedback (teacher feedback). Det är viktigt att läraren kan skapa en miljö där det känns naturligt att dela med sig av kunskaper till varandra. Viktiga frågor är när läraren ska bidra eller avstå från att bidra till diskussionen och hur man ska moderera diskussionen så att man uppnår intended learning outcomes.12