Tydliga skillnader mellan formuleringar i kemiutbildningarnas kurs- och utbildnings- planer före och efter högskolereformen påträf- fades. Något har hänt! Målen talar nu om vad studenterna ska kunna och inte vad kursen eller utbildningen ska ge. Dessutom har målen blivit tydligare.
Utbildningsplaner och kursplaner från de olika lärosätena jämfördes med varandra. För kursplanerna valdes kurser under det första året samt examensarbetet. Det innebär ett urval av de kurser som praktiskt taget alla kemistudenter läser. Vilka kurser som de läser i mellanperioden är svårare att veta.
Utbildningsplaner
Vid jämförelse av utbildningsplanerna på grundnivå för kandidatexamen från de tre lärosätena går det att hitta både likheter och skillnader.
Utbildningsplanerna beskriver en mer sam- manhållen studiegång. Samtliga kemiutbild- ningar vid de lärosäten som ingår i projektet medger mindre valfrihet nu än före reformen. Examenskraven för kandidatexamen i kemi på de tre lärosätena är likartade.
Både Karlstad universitet (KaU) och Lunds universitet (LU) har naturvetenskapliga program medan Uppsala universitet (UU) har ett kemiprogram. Utbildningsplanerna på grundnivå för kandidatprogram är olika i omfattning och detaljeringsgrad. KaU har tre huvudområden i sitt naturvetenskapliga
program, medan LU har nio. UU presen- terar sina naturvetenskapliga program i ett sammanhang med sex program och huvud- områden. Trots att det i förordningen står att de kurser som utbildningen omfattar ska anges i utbildningsplanen var det enbart de naturvetenskapliga programmen på Uppsala universitet som uppfyllde detta krav för sitt kemiprogram vid genomgången av planerna. KaU har angett de obligatoriska kurserna och i LU saknas kursangivelser helt i de naturve- tenskapliga programmen. Intressant är också att konstatera att KaU har angett mål som tydligt utgår från examensbeskrivningen i förordningen. UU har i sin utbildningsplan målbeskrivningar på två plan dels från hög- skoleförordningen men även kemispecifika mål. LU har man dessutom naturvetenskap- liga mål dvs målbeskrivningar på tre plan.
När det gäller utbildningsplaner på avan- cerad nivå för masterprogrammet i kemi har UU en plan uppställd på ungefär på samma sätt som utbildningsplanen på grundnivå. På Lunds universitet finns en utbildningsplan per masterprogram, totalt tre på kemiinsti- tutionen. Dessa utbildningsplaner innehåller betydligt färre mål jämfört med grundnivå och samtliga är kemirelaterade.
Konsekvenser av utbildningsplanernas utformning
För presumtiva studenter är det rimligen svårt att jämföra olika lärosäten med hjälp av utbildningsplanerna, eftersom de är skrivna på så olika sätt.
För lärarna kan man konstatera att det är svårt att kontrollera att alla utbildningspla- nernas mål faktiskt uppfylls, när de finns på flera olika plan. Målen på olika plan under examensordningen täcker inte heller alltid in alla examensordningen mål, så man kan inte enbart använda dem. Men att inte förtydliga examensordningens övergripande mål, gör dock att flera av de kunskaper och färdigheter som är centrala för just kemin riskerar att glömmas bort.
Kursplaner för inledande kurser
De inledande kemikurserna vid Uppsala och Lunds universitet är upplagda på helt olika sätt. LU har behållit den gamla strukturen
med traditionella kemiämnen såsom Allmän
och analytisk kemi, Organisk kemi, Oorganisk kemi, Biokemi. UU har i formulerandet av
nya program för kemi och civilingenjörsut- bildningarna valt att göra en tematisk kurs- struktur, med kurser som Kemiska principer I
och II, Kemiska ämnens struktur och funktion, Kemiska reaktioner och Cellens kemi.
Denna strukturella skillnad ger också ut- tryck i hur kursmålen är skrivna. LU har detaljerade mål med fokus på kemikunskap. För kemikurserna på UU finns väsentligt fler färdighetsmål. Man kan också finna flera mål med ett samhällsperspektiv.
Gemensamt för lärosätena är att man har ytliga lärandemål med fokus på faktakunskap snarare än förståelse och analys. Försvagnings- ord (till exempel ”enklare”) användes också av båda lärosätena
Möjliga orsaker till och konsekvenser av kursplanernas utformning
Den process som Uppsalakemisterna genom- gick, då lärare från olika håll träffades och arbetade fram nya kursen, kan ha lett till att man tydligare såg behovet av att klargöra vad som faktiskt ingick i kurserna. Om man ska skriva kursmål för en kurs som alla aktuella lärare känner till, så kanske man lättare för- biser vissa mål.
Kursmålen täcker långt ifrån in de mål som finns i utbildningsplanerna och examensord- ningen. Progressionen mellan kurserna var i vissa avseenden inte tydlig. I det svenska sys- temet får enbart kursmål examineras, så hur dessa skrivs dem är avgörande för kvalitets- säkringen av utbildningen. En översyn över senare kursers mål behövs visserligen innan man kan hävda att de övergripande målen inte kontrolleras. Men de ytliga lärandemålen och bristen på mål för färdigheter, värderingar och förhållningssätt är bekymmersamma.
Ytliga lärandemål kan till en del kompen- seras med djupare mål på senare kurser. När studenterna kommer till universitetet förvän- tar de sig att kraven på förståelse, tillämpning, analys, syntes och värdering ska vara stora. Om inte denna förväntning tillvaratas redan på de tidiga kurserna finns risken att studierna styrs i fel riktning.
I den matrisövning som gjordes med lärare och studenter på vårens workshop, framkom att många ansåg att man visst arbetade och examinerade på ett antal färdigheter som inte fanns med i kursmålen. Det gällde främst kurser som inte hade förändrats i så stor ut- sträckning efter högskolereformen.
Kursplaner för examensarbeten
Målformuleringar för examensarbeten i kemi på grundnivå och avancerad nivå jämfördes med mål för hela utbildningarna, formulerade inom ramen för målen inom examensord- ningen. Exempelvis kan förordningens text: visa förmåga att kritiskt, självständigt •
och kreativt identifiera och formulera frågeställning, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt utvärdera detta arbete.
jämföras med motsvarande kursmål från •
lärosäte 1:
för att vetenskapligt bearbeta den förelagda •
problemställningen
självständig genomföra forskningsprojekt •
praktiskt och eller laborativt, och därvid kontinuerligt dokumentera sitt arbete i en labbjournal, och tillse att projektplanen antingen följs eller revideras på lämpligt sätt
lärosäte 2:
avgränsa ett vetenskapligt problem, planera •
en vetenskaplig undersökning av problemet, välja lämpliga metoder, utföra undersö- kningen, tolka och värdera resultaten, samt i förekommande fall kunna generera testbara hypoteser för att förklara gjorda observationer genom litteratur eller annan informationssökning
och lärosäte 3:
kombinera experimentella resultat med en •
vetenskaplig frågeställning
Här kan man se att examensarbetet i kemi inte garanterat fungerar som kronan på verket; det säkerställer inte att examensordningens mål är uppfyllda.
Självfallet kan examensordningens mål upp- fyllas genom andra kurser, men det är inte lika självklart att det görs.
Civilingenjörs- och naturvetarutbildningarna närmar sig varandra
Det huvudsakliga arbetet har genomförts på generella examina, men en del jämförelser har gjort med utformningen av civilingen- jörsprogrammet i kemiteknik. Civilingen- jörsprogrammet har färre lokala mål, vilket troligen beror på att examensordningens krav för yrkesutbildningarna är mycket mer precisa än de för generella examina.
En tendens är att utbildningarna närmar sig varandra. Efter Bologna finns en ökad betoning på anställningsbarhet efter alla utbildningar, och forskningsanknytningen har under lång tid förstärkts inom civilingen- jörsutbildningarna.