Experternas syn på kvalitet

12 av 13 personer beskrev att kvalitet är ett väldigt svårt begrepp då det går att definiera på så olika sätt. Den sista personens svar skiljde sig från de andras då hen representerar

Kulturdepartementets svar löd enligt följande;

För SVT gäller övergripande villkor i sändningstillståndet som har beslutats av regeringen enligt riksdagens riktlinjer. Det nuvarande sändningstillståndet gäller 2014-2019. Enligt villkoren ska bl.a. programverksamheten som helhet utmärkas av hög kvalitet och nyskapande form och innehåll. Vidare ska SVT erbjuda ett mångsidigt kulturutbud som ska fördjupas, utvecklas och vidgas under

tillståndsperioden. SVT ska också bidra till utvecklingen av svensk filmproduktion. Svenska Filminstitutet fördelar statligt stöd till svensk film, med utgångspunkt i de mål för den nationella filmpolitiken som beslutats av riksdagen. Enligt ett av målen ska utveckling och produktion av värdefull svensk film ske kontinuerligt och i olika delar av landet. I propositionen Mer film till fler – en sammanhållen filmpolitik utvecklas målets innebörd: Filmpolitiken ska bidra till att det skapas film med en sådan bredd och mångfald av berättelser att den är angelägen för alla. Värdefull svensk film ska omfatta såväl filmer med en bred målgrupp som smalare filmer som på olika sätt utmanar publiken, såväl långfilm, barn- och ungdomsfilm, kort- och dokumentärfilm som animation. Film för barn och unga ska vara särskilt prioriterad. Filmpolitiken ska främja den svenska filmens kvalitet och förnyelse. Det kan gälla såväl själva hantverket som filmens konstnärliga värden eller angelägenhetsgrad. (Personlig kommunikation, 23 mars 2018)

Experterna som svarat på de mailbaserade intervjuerna är anonyma så för att ge en bild av deras preferensramar har de experter som gett en mer utförlig definition av kvalitet kallats för

“Intervjuperson A-E”. Se tabell 2 för förtydligande av intervjupersonernas titlar.

Tabell 2. Intervjupersonernas titlar Intervjupersonernas titlar Intervjuperson Titel

A Professor

B Professor

C Filmvetare och recensent

D Jurymedlem

Vid undervisning inom filmvetenskap lär sig studenter om hur filmer är gjorda i form av stilar, traditioner och stilgrepp såsom kamerarörelser, ljudarbete, scenografi, klippning och

skådespeleri, menar Intervjuperson A (personlig kommunikation, 21 mars 2018). Målet är att studenterna därefter ska kunna göra en egen värdering av filmerna, ur ett estetiskt och filmhistoriskt perspektiv. Studenterna lär sig således inte vad det är som definierar en “bra” film, utan de får verktyg att använda för att göra en egen tolkning och bedömning.

(Intervjuperson A, personlig kommunikation, 21 mars 2018) Hen beskriver även hur kvalitet diskuteras inom utbildningarna för filmvetenskap:

Att huvudmålet med filmvetenskap inte är att värdera kvalitet innebär inte att vi inte diskuterar kvalitet. Tvärtom försöker vi utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv se hur olika kvalitetskriterier avlöst varandra i kritik och reception, hur olika synsätt på kvalitet avspeglas i debatter om allt från censur till filmstöd. Det blir då klart att inga objektiva eller tidlösa kvalitetskriterier kan urskiljas, de är alltid relaterade till historiska, sociala, ekonomiska och politiska kontexter.

(Intervjuperson A, personlig kommunikation, 21 mars 2018)

Intervjuperson B (personlig kommunikation, 20 mars 2018) däremot menar att det faktiskt går att uttrycka vissa termer för kvalitet och beskriver därmed manus, foto, ljud och skådespeleri:

- ”Manus: förmåga att formulera en berättelse som är originell, intellektuellt djupsinnig, uttrycker medvetenhet om genre och tradition.

- Foto: tekniskt raffinemang, medvetenhet om hur form påverkar innehåll, uttrycker skönhetsvärde.

- Ljud: också här krävs teknisk briljans, använder alla möjliga former av buller (det ljud som inte är talat språk eller musik), musikalisk briljans

- Skådespeleri: förmåga till både realism och konstnärlig stilisering.”. (Intervjuperson B, personlig kommunikation, 20 mars 2018)

Hen avslutar mailet med att säga “Någonstans i dessa termer hanterar jag kvalitetsbegreppet. Någon egentlig objektivitet knappast, men då jag har sett tusentals filmer genom åren och är van vid att formulera mig kring dem vet jag en hel del om vad som tilltalar människor!”.

(Intervjuperson A, personlig kommunikation, 21 mars 2018)

Intervjuperson C (personlig kommunikation, 14 mars 2018) menar att film och TV kan ha kvalitet ur ett konstnärligt syfte där tekniska förutsättningar inte är av betydelse för kvaliteten.

Hen anser att en film som är filmad med mobilkamera kan ha lika hög kvalitet som en film gjord med avancerad kamerateknik. Om en film exempelvis inte följer klassisk färg- och ljussättning eller om skådespelet inte är klassiskt naturligt/realistiskt betyder inte det att den är av sämre kvalitet, intervjupersonen menar att det snarare tvärtom kan höja den konstnärliga kvaliteten. (Intervjuperson C, personlig kommunikation, 14 mars 2018) Hen menar således att en produktion kan vara av hög kvalitet genom att produktionen;

- ”visar på en historisk medvetenhet om sin egen konstart exempelvis genom att anknyta till teman, tekniker och stilgrepp från tidigare produktioner av konstnärlig betydelse.

- bryter ny konstnärlig mark genom att demonstrera dittills oprövade stilgrepp, berättarstrukturer eller tematiska bearbetningar.

- demonstrerar och/eller vidareutvecklar befintliga tekniker, berättarsätt och

stilgrepp på ett nytt och fräscht sätt.”. (Intervjuperson C, personlig kommunikation, 14 mars 2018)

Intervjuperson D (personlig kommunikation, 19 mars 2018), som har suttit i juryn för en svensk TV-gala, beskriver att juryarbetet har behandlat många faktorer som avgör om TV-program är “bra” eller inte. Dessa faktorer var bland annat tittarmottagande, medial genomslagskraft, nyskapande/innovation samt popularitet hos profiler, vilket hen menar påverkar kvaliteten i TV- programmen. (Intervjuperson D, personlig kommunikation, 19 mars 2018) Intervjuperson E (personlig kommunikation, 19 mars 2018), som suttit i samma jury som Intervjuperson D, menar däremot att juryn fullt medvetet har eliminerat begreppet kvalitet vid bedömning av TV- programmen, på grund av att produktionerna skiljer sig så pass mycket från varandra, både gällande genre och syfte. Hen menar även att kvalitet har med ekonomi att göra och eftersom att TV-produktionerna har så pass olika budgetar blir förutsättningarna för kvaliteten ojämn. Personligen menar hen att kvaliteten styrs av målgruppens åsikter och förväntningar, att

mottagaren ofta formulerar sig på ett annorlunda sätt mot vad personerna i branschen gör och att mottagaren går på vad de tycker om eller inte tycker om, vilket hen i sig tycker borde räknas som ett mått på kvalitet. (Intervjuperson E, personlig kommunikation, 19 mars 2018)