Ungdomars syn på SVTs ungdomssatsningar

Nedan diskuteras de utvalda serierna utifrån den kriterielista som tagits fram i Diskussion del 1, samt med teori och Empiri del 1 och 2. Ett kvalitetsvärde räknas ut för att påvisa vad

ungdomarna tycker om kvaliteten på de respektive serierna. Uppsatsförfattarna vill återigen påpeka att kriterielistan är ett verktyg för att besvara uppsatsens frågeställning, och inte ett vedertaget verktyg för att fastställa film- och tv-produktioners kvalitet.

7.1.1

”Klassen”

Utifrån kriterielistan bör manuset för en produktion uppnå originalitet, intellektualitet, djupsinnighet och medvetenhet kring genre och tradition. De två kriterium som intervjupersonerna från fokusgruppen sa som kunde stämma in på denna listan är först

originalitet, att programmet inte har en huvudperson utan att det skiftar mellan olika avsnitt. Det är också möjligt att se intellektualitet i ljuset av vad ungdomarna ansåg om programmets lärorika karaktär. Vad beträffar skådespelarinsatserna visar netnografin positiv respons, medan det i fokusgruppen endast är en av intervjupersonerna som tycker att skådespelarna är bra, just för att hen anser att kvaliteten ska vara dåligt för att det ska se ut som att det är de själva som filmat. Frågan är om inte detta kan stämma överens med uppsatsens kriterielista, att

skådespelarna skall kunna hantera stilistiska uttryck som hör till genren i fråga. Det är dock inte säkert att “experterna” skulle kalla detta för sant, men i denna studie är det ungdomarnas tankar som studeras utifrån experternas sammanfattade tankar och inte tvärtom.

När fokusgruppen diskuterar fotot anser några att fotokvaliteten är bra, däremot när de blir ombedda att beskriva ingående om hur fotot ser ut beskriver intervjupersonerna det som amatörmässigt och som att det skulle kunna vara inspelat med en mobilkamera. Det går således inte att tillskriva “Klassen” varken teknisk förfining eller skönhetsvärde. Viktigt är ändå att påpeka att ungdomarna menar att fotot är vad de kan förvänta sig av en TV-produktion från SVT. Vad beträffar “Klassens” ljud och musik har ungdomarna ingen åsikt. Inte heller om filmens budget även om den amatörmässiga kvaliteten på fotot som ungdomarna gav uttryck

för, nog skulle kunna betraktas som en lägre budgetpost. Däremot är det inte uppsatsförfattarnas uppfattning som skall tas i beaktning i detta momentet av uppsatsen.

Eftersom att berättargreppet går att klassas som originellt enligt fokusgruppens åsikt bör det även kunna kryssas i kriterielistans övergripande kriterium. Återigen kan dessa tankar

kontrastera med vad en yrkesverksam filmkritiker skulle klassa som originell. Under kategorin tittarmottagande uppfyller “Klassen” de första två kriterierna utifrån samtalet med ungdomarna. Den sista rutan, medial genomslagskraft, talar vår netnografiska undersökning för. Av de 38548 stycken kommentarer som är kopplat till programmet har inte en enda kommentar varit negativ. Tvärtom har den mediala genomslagskraften på Instagram varit stor och ungdomarna som har kommenterat verkar älska programmet och uttrycker tacksamhet för att det producerades. 174353 gillamarkeringar stärker detta utlåtande. Det som diskuterats har sammanställts i figur 5 nedan. De gröna bockarna i framställningen betyder att ämnet diskuterades och att deltagarna ansåg att programmet uppnådde detta kriterium. De röda kryssen betyder att ämnet diskuterades och att deltagarna inte ansåg att programmet uppnådde detta kriterium. De blå frågetecken betyder att detta ämne inte var något som deltagarna diskuterade.

Figur 5. Ifylld kriterielista för ”Klassen”

ger “Klassen” ett kvalitetsvärde på 35,2 %. Fokusgruppen ansåg dock att programmet var bra vilket även är sant för den netnografiska undersökningen.

7.1.2

“Random Mix”

Det var svårt att få ungdomarna i fokusgruppen att prata om något som hade med kvalitet att göra eftersom de verkligen inte tyckte om programmet vi valt att titta på. Det var upplägget och inte ämnet i fråga som inte tilltalade gruppen. Det visade sig senare att fokusgruppen inte gillade programledaren för att han kändes onaturlig. Däremot sett till netnografin är det flera som väljer att kommentera enbart för att beskriva att de tycker om programledaren i fråga. Det är dock oklart huruvida "Random Mix" väljer att plocka bort kommentarer de tycker är opassande eller inte. Det går att anta att på grund av deras låga kommentarsaktivitet på YouTube, samt att andra kommentarer med könsord svordomar och hård karaktär får finnas kvar, att de inte plockar bort kommentarer som är negativt inställda till produktionen. Det finns således utlåtanden om programledaren av positiv karaktär och av negativ karaktär utifrån netnografin. Några anser att programledarens sätt är onaturligt och andra verkar uppskatta detta. Därför kommer uppsatsen att sätta ett frågetecken på detta kriterium som berör realism i uttryck. Däremot är det många som uppskattar programledarnas vloggar och sättet de spelar in dem, vilket gör att de uppnår kriteriet för att hantera stilistiska uttryck som hör till genren i fråga. Även om fokusgruppen inte kände att programmet var något som tilltalade dem, är det desto fler kommentarer i netnografin som säger det motsatta. Ett speciellt klipp som handlar om hur det är att vara tonåring genererar kommentarer som beskriver hur de känner igen sig och att de kan relatera. Det finns dock kommentarer som beskriver det motsatta, men dessa är i minoritet till de kommentarer som beskriver att de faktiskt känner igen sig.

Rörande programmets foto anser fokusgruppen att det varken uttrycker skönhetsvärde eller besitter teknisk förfining. Detta för att specialeffekterna i form av smileygubbar förstörde upplevelsen av programmet, samt för att fotografen ramat in bilden så att odekorerad miljö syntes i rutan. Angående programmets manus innefattar många kommentarer både angelägenhet till att "Random Mix" väljer att ta upp problem och frågor som rör bland annat puberteten, samt att de uppskattar detta. Några av kommentarerna beskriver sina egna problem och tankar, vilket skapar ett diskussionsforum i kommentarsfältet. Av detta skäl anser studieförfattarna att “Random Mix”, utifrån ungdomarnas synpunkt, uppnår kriterium för både intellektualitet samt djupsinnighet, även fast det är uppenbart att alla avsnitt inte uppfyller detta. Övervägande positiva kommentarer från netnografin kommer i detta fall väga upp de negativa kommentarerna

från netnografin. Med en halv miljon visningar borde detta även göra att "Random Mix" uppnår kriteriet för medial genomslagskraft. Det som diskuterats har sammanställts i figur 6 nedan.

Figur 6. Ifylld kriterielista för ”Random Mix”

”Random Mix” uppnår 5 av 17 kriterium utifrån resultatet från fokusgruppen. Fem gröna bockar som visar att ungdomarna diskuterat ämnet och ansett att programmet uppnår detta kriterium. Detta ger "Random Mix" ett kvalitetsvärde på 29.4 %. Fokusgruppen ansåg att programmet var dåligt, men den netnografiska undersökningen visade på det motsatta.

7.1.3

“Din story”

Ungdomarna från fokusgruppen pratar om programmets korta format och att manuset är otydligt. Detta är ingenting som “experterna” valt att beakta när de pratar om kvalitet, men ungdomarna själva uttrycker detta som ett kvalitetskriterium. Fokusgruppen kämpade med att förstå budskapet i de avsnitt från programmet som de såg och därför uppfyller inte “Din story” manus-kriteriet i studies kriterielista. Skådespelet är något som diskuterades mycket i

fokusgruppen och i netnografin var det enda som genererade negativa kommentarer.

utsträckning hanteringen av manuset. Därför uppnår inte “Din story” något av de kvalitetskriterium som rör skådespeleri.

Vad beträffar fotot uttrycker fokusgruppen att även det upplevs amatörmässigt och övergripande dåligt. Det var bara en av personerna från fokusgruppen som stod på sig och menade att

uttrycket hörde till formen. En av intervjupersonerna uttryckte det som att de använt dålig och enkel utrustning vilket även faller in på produktionens ekonomiska förutsättningar.

Intervjupersonen hade ingen aning om vilken budget programmet hade men uttryckte att det såg ut som att budgeten var låg. På samma sätt som för “Random Mix” och “Klassen” uttrycker netnografin en stor tacksamhet för att SVT väljer att producera ett program som “Din story”. De uttrycker även vikten av att ett sådant program finns som tar upp lite djupare frågor som rör ungdomar, vilket många känner igen sig i. Av samma anledning som för “Random Mix” uppnår “Din story” kvalitetskriterium för intellektualitet och djupsinnighet, och även detta skall ses i ljuset av ungdomarnas kommentarer. För ungdomarna från fokusgruppen föll programmet inte dem i smaken, däremot fanns det övervägande positiva kommentarer från netnografin vilket gör att “Din story” uppnår kriteriet för medial genomslagskraft. Det som diskuterats har

sammanställts i figur 7 nedan.

“Din story” uppnår 4 av 17 kriterium utifrån resultatet från fokusgruppen. Fyra gröna bockar som visar att ungdomarna diskuterat ämnet och ansett att programmet uppnår detta kriterium. Detta ger “Din story” ett kvalitetsvärde på 23.5 %. Fokusgruppen ansåg att programmet var dåligt, men den netnografiska undersökningen visade på det motsatta.