Ungdomars syn på kvalitet

Nedan diskuteras ungdomar syn på kvalitet, generellt, utifrån vald teori och Empiri del 1 och 2. Det står klart av samtalen med ungdomarna i fokusgruppen, att de dels inte tänker på

produktioner i frågan om “har detta hög eller låg kvalitet”. De har svårt att precisera vad kvalitet är, vilket skulle kunna vara ett tecken på att de inte tänker på produktioner i de termerna.

Däremot var de duktiga på att redogöra för vad som gör att de fastnar för en produktion. Det mesta av det som ungdomarna i fokusgruppen valde att lägga fram; spänning, humor och så vidare, bör klassas som genre. Att olika personer gillar olika genrer är inget vetenskapligt genomslag. Däremot diskuterar de historien, som denna studies författare väljer att benämna som manus, att det både måste vara bra, tydligt och relaterbart. Två av intervjupersonerna valde även att prata om produktioner, som skulle kunna benämnas som social byteshandel eller social valuta. Att antingen titta på en produktion för att kunna vara med i diskussionen bland kompisar utanför själva programmet, samt att med hjälp av program skapa intressanta samtalsämnen. Att titta på en serie för att skapa samtalsämnen speglas även i ett av de mönster som Ugalde et al. (2017) kommit fram till i deras studie. De menar att det går att tyda olika mönster i

ungdomarnas TV-tittande, att det går att kategorisera detta utifrån dess olika syften med tittandet (Ugalde et al., 2017). Intervjuperson D (personlig kommunikation, 19 mars 2018) liknar tittarmottagandet med ett kvalitetskriterium och menar att den mediala genomslagskraften kan användas som bevis på att en produktion är av kvalitet eller inte. Om fokusgruppens

medlemmar uppfattar produktionen som någonting att diskutera med deras kompisar, bör det således kunna tolkas som att de upplever produktionen som kvalitativ, även om de själva inte uttrycker det med ett kvalitetsbegrepp. Ytterligare ett sätt att mäta kvalitet på kan ur ett management-perspektiv ske genom att se till kundens förväntningar, menar Szymanski och Henard (2001). Om kundens förväntningar inte uppfylls blir hen missnöjd, och tvärtom (Szymanski & Henard, 2001). Detta bör kunna appliceras på ungdomarnas förväntningar på SVTs ungdomssatsningar. De menar att de vill att manuset ska vara bra, tydligt och relaterbart, är det inte det uppfylls inte tittarnas förväntningar och missnöjdhet uppstår. Detta bör således

Foto är någonting som ungdomarna i fokusgruppen tänkt en del på tidigare. Detta för att en del amatörfilmsskapare på YouTube på senare tid har lagt ner mycket pengar på fotokvalitet. De anser dock att kvaliteten på fotot är underställt manuset. De är inte eniga om vad skillnaden är mellan bra foto och teknik som i teknisk utveckling över tid, och teknik som i hantverksskap och kommer heller inte fram till någon gemensam konsensus. Enligt Jeong och Cho (2016) finns det förhållningsregler att beakta för att uppnå kvalitativt foto. Detta sker genom att exempelvis tillämpa metoden “the rule of third”, vilket innebär att bilden ska komponeras på ett sätt som skapar balans. Det är även bra att hålla bilden enkel och ren, till exempel genom att använda skärpedjup som skiljer objektet från bakgrunden. (Jeong & Cho, 2016) Möjligtvis skulle ungdomarnas uppfattning av fotot i serierna kunna påverkas av att produktionerna inte har tagit hänsyn till dessa förhållningsregler. Intervjuperson E (personlig kommunikation, 19 mars 2018) däremot menar att det inte finns några objektiva regler att förhålla sig till när det gäller teknik inom foto. Hen menar att det går att skapa lika kvalitativt material med en mobilkamera som med ny teknisk utrustning och menar att det tvärtom kan förstärka det konstnärliga i serien. (personlig kommunikation, 19 mars 2018) Om ungdomarna uppfattar kvaliteten på fototekniken som bristande kanske det således kan ha att göra med att de inte uppskattar den konstnärliga känslan som serien innefattar.

Om musik och ljud ansåg intervjupersonerna att de måste följa känslan i filmen, det får inte kontrastera bildberättelsen. Detta stärks av Gorbmans (1987) teorier kring filmmusik, som menar att musiken ska samspela med det visuella för att förstärka budskapet. Att samma musik och mellanscener återanvänds pratar även intervjupersonerna om och ansåg det som störande. Enligt Dhoest (2014) handlar kvaliteten på en produktion mycket om vad den har för finansiella förutsättningar. Han menar att om en produktion har hög budget kommer det läggas ner mer tid på produktionen och det kommer användas bra och välkänd personal vilket i sin tur kommer leda till att produktionen uppfattas som kvalitativ. (Dhoest, 2014) Att fokusgruppen reagerar på detta problem skulle således kunna bero på att produktionen har låg budget, vilket i sin tur bidrar till att den inte uppfattas som kvalitativ.

Intervjupersonerna hade även svårt att precisera vad det var som gör en skådespelare till en bra skådespelare. De hade däremot inga problem med att klassa den valda produktionens skådespel som bra eller dåligt. En av intervjupersonerna uttryckte medlidande till skådespelarna och menade att det nästan är omöjligt att spela så att det inte ser ut som att det är skådespel. Enligt Goldstein och Bloom (2015) särskiljer sig bra skådespel från sämre skådespel om det upplevs som realistiskt. Författarna menar att risken då är stor att tittaren inte sätter sig in känslomässigt i handlingen, vilket kan leda till att tittaren inte engagerar sig och att tittarens förväntningar

därmed inte uppfylls (Goldstein & Bloom, 2015). Att tyda av fokusgruppens reaktion på skådespeleriet verkar de inte vara övertygade om seriernas skådespel. Utifrån Goldstein och Blooms (2015) teorier skulle det således kunna innebära att fokusgruppens medlemmar inte upplever skådespeleriet som realistiskt och då heller inte kvalitativt.

Ett intressant dialogutbyte mellan personerna från fokusgruppen inträffade när de var tvungna att förklara huruvida något de uppskattade hade hög respektive låg kvalitet. Ungdomarna upplevde en kognitiv motsägelse hos sig själva. De ansåg att något var bra men ansåg samtidigt att kvaliteten var låg. Eftersom de inte fick ihop det, ledde diskussionen in på huruvida något med hög kvalitet i grunden är bra eller dåligt, varpå gruppens åsikter delade sig mellan de som ansåg att hög kvalitet var bra kontra de som ansåg att det var oviktigt. Denna diskussion i mikronivå har visat sig återkommande i både teori och i empirin. Säger kvaliteten huruvida någonting är bra eller dåligt? McCabe och Akass (2007) menar att kvalitet i film och TV, enbart är ett mått på dess kvalitet, inte ett mått på hur bra eller dåligt något är. Enligt McCabe är kvalitet ett sätt att kategorisera, kriterier som uppfylls för att passa in i en viss genre. Denna genre är i detta fall kvalitets-TV. (McCabe & Akass, 2007)

För management-teorin utgörs kvalitet nästan enbart av hur produkten eller tjänsten upplevs och om produkten uppnår användarens förväntningar, samt vilket värde produkten skapar för användaren (Szwarc, 2005; Anderson och Fornells, 2000; Umbas, 2017). Enligt dessa teorier skulle det enda viktiga på uppsatsens kriterielista röra kriterierna för tittarmottagandet. Och kanske stämmer det, då inget av de tre program som uppsatsen valt att studera nådde högt kvalitetsvärde. Samtidigt var den generella uppfattningen att programmen var uppskattade och bra då de engagerade och fyllde ett behov hos tittarna.

8

Slutsats

Detta kapitel ämnar besvara studiens två frågeställningar. “Vad definierar kvalitet inom film och TV?” samt “Vad anser målgruppen, 12-16 år, om kvaliteten på SVTs ungdomssatsningar?”. Det råder delade meningar kring huruvida det går att objektivt se på kvalitet eller inte, att konstatera är dock att kvalitet anses vara mycket svårdefinierat. Mycket talar för att det är tittaren som avgör om en produktion är kvalitativ eller inte. För film- och TV-skapare innebär kvalitet också att till stor del både blicka bakåt och framåt - att vara både påläst, uppfinningsrik och att se till samhällets struktur för att kunna uppnå kvalitet i produktionen. Genom att slå samman teorier med experters utlåtanden har denna studie kunnat sammanställa en kriterielista med termer för bedömning av kvalitet inom film och TV. Manuset skall vara originellt,

intellektuellt och djupsinnigt samt ha medvetenhet kring genre och tradition. Fotot bör

innefattas av teknisk förfining i form av beskärning, enkelhet och en genomtänkt komposition. Objektet bör kunna särskiljas från bakgrunden och bilden ska uttrycka ett skönhetsvärde. Skaparen bör även ha en historisk medvetenhet kring sin genre/konstart. Ljudet ska vara rent, tydligt och utan störande ljud för att kunna uppskattas som teknisk briljans och även musik bör vara av briljans. Skådespelet ska uttrycka realism och kunna hantera stilistiska uttryck som hör till genren. Innehållet bör tillfredsställa tittarnas förväntningar och skildra handlingar som tittaren kan känna igen sig i. Tittarmottagandet kan mätas i medial genomslagskraft. Hög budget ökar förutsättningarna för hög kvalitet och överlag ska innehållet knyta an till tidigare

kvalitativa produktioner och bryta ny konstnärlig mark.

Den generella uppfattningen av de tre program som studien undersökt är att de uppskattas av ungdomarna då de anser dem vara bra och viktiga. Detta bland annat tack vare att de fyller behov hos tittarna och att programmen skapar samtalsämnen. Den generella uppfattningen av fotot är dock att det inte är speciellt bra, vilket tycks bero på för låg produktionsbudget och/eller att den konstnärliga känslan som skapats inte uppskattas av målgruppen. Även skådespelet uppfattas som sämre kvalitet av ungdomarna. “Klassen” är den serie som med utifrån vår kriterielista fick högst kvalitetsvärde, 35,2%, utifrån den data som samlats in från fokusgruppen och netnografin. Därefter kommer “Random Mix” med 29,4% och sedan “Din story” med 23,5%. Dessa låga värden tycks ändå inte spela in på ungdomarnas uppfattning av programmen. Programmen uppfyller inte kriteriet för att kallas kvalitets-TV, men däremot skulle de kunna klassas som värdeskapande-TV. Hypotesen som beskrevs i början av uppsatsen, att svårigheten att nå målgruppen skulle kunna bero på brist på kvalitet, stämmer inte. Kvalitet har väldigt lite att göra med hur ungdomar upplever och uppfattar programmen de tittar på.

8.1

Vidare forskning

Under mötet med fokusgruppen kom det fram att två av deltagarna valde att konsumera olika sorters media utifrån vilket socialt utbyte det skulle kunna ha. Den ena för att det skulle kunna generera intressanta samtalsämnen, den andra för att hen tittade på program som kompisarna tittade på för att kunna vara med i deras samtal. Att studera media utifrån ett socialt utbyte, även kallat social valuta, skulle således kunna vara ett föremål för vidare forskning.

Referensförteckning

Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder (1 uppl.). Malmö: Liber. Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder (2., [utök. och aktualiserade]

uppl.). Stockholm: Liber.

Alexander, A., Hoerrner, K., Benjamin, L., & Kang, S. (2002). Quality Standards in Children's Programming: An Independent Observation of Industry Claims. Mass Communication & Society, 5(4), 383-393. doi: 10.1207/S15327825MCS0504_01

Anderson, E., & Fornell, C. (2000). Foundations of the American Customer Satisfaction Index. Total Quality Management, 11(7), 869-882. doi: 10.1080/09544120050135425

Bignell, J., & Orlebar, J. (2005). The television handbook. (3., uppl.). London: Routladge. Boiral, O., & Amara, N. (2009). Paradoxes of ISO 9000 Performance: A Configurational

Approach. Quality Management Journal, 16(3), 36-60. https://search-proquest- com.proxy.mau.se/docview/213615209?accountid=12249

Bolin, G. (2004). The value of being public service: The shifting of power relations in Swedish television production. Media Culture and Society, 26(2), 277-287.

DOI:10.1177/0163443704041178

Bordwell, D. & Thompson, K. (2012). Film art: an introduction. (10 uppl.). London: McGraw- Hill.

Bowler Jr., G. M. (2010). Netnography: A Method Specifically Designed to Study Cultures and Communities Online. Qualitative Report, 15(5), 1270-1275. https://search-proquest-

com.proxy.mau.se/docview/757177652?accountid=12249

Bullerjahn, C., & Güldenring, M. (1994). An empirical investigation of effects of film music using qualitative content analysis. Psychomusicology: A Journal of Research in Music Cognition, 13(12), 99-118. doi: 10.1037/h0094100

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. (2., [utök.] uppl.). Malmö: Gleerups utbildning. del Castillo-Peces, C., Mercado-Idoeta, C., Prado-Roman, M., & del Castillo-Feito, C. (2017).

European Research on Management and Business Economics, 24(1), 33-41. doi:10.1016/j.iedeen.2017.02.002

Dhoest, A. (2014). It's Not HBO, It's TV: The View of Critics and Producers on Flemish 'Quality TV'. Critical Studies in Television, 9(1), 1-22. Manchester University Press. http://dx.doi.org/10.7227/CST.91.1.2

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E., & Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (5., uppl.). Stockholm: Wolters Kluwer.

Gillan, J. (2014). Television Brandcasting: The Return of the Content-Promotion Hybrid. London: Routledge.

Goldstein, T.R., & Bloom, P. (2015). Is It Oscar-Worthy? Children’s Metarepresentational Understanding of Acting. PLoS ONE, 10(3), 1-16. doi:10.1371/journal.pone.0119604 Gorbman, C. (1987). Unheard melodies: narrative film music. Bloomington: Indiana Univ.

Press.

Harboe, T. (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Malmö: Gleerup.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Holman, T. (2014). Sound for Film and Television [Elektronisk resurs] (3., uppl.). Hämtas från https://ebookcentral-proquest-

com.proxy.mau.se/lib/malmo/reader.action?docID=870442&query=

Jayasingh, S., & Rajagopalan, V. (2015). Customer Engagement Factors in Facebook Brand Pages. Asian Social Science, 11(26). doi:10.5539/ass.v11n26p19.

Kyuman, J., & Han-Jin, C. (2016). Photo quality enhancement by relocating subjects. Cluster Computing, 19(2), 939-948. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1007/s10586-016-0547-z Ishammar, L., Snickars, P., & Vesterlund, P. (red.)(2010). Citizen Schein. Stockholm: Kungliga

biblioteket

Lissa, Z. (1965). Asthetik der Filmmusik. Berlin: Henschel.

Mahfouz, A. Y., Joonas, K., Williams, D., Jia, R., & Arevalo, M. (2017). A Classic American Department Store's Resurgence to Glory: Using Social Media and Online Advertising Strategies to Generate Revenue. Southern Journal of Business and Ethics, 9.

McCabe, J., & Akass, K. (red.)(2007). Quality TV: contemporary American television and beyond. London: I.B. Tauris.

Mediamätning i Skandinavien AB [MMS]. (2017). MMS Årsrapport 2017. Hämtad 2018-05-05 från http://mms.se/wp-content/uploads/_dokument/rapporter/tv-

tittande/ar/%C3%85rsrapporter/%C3%85rsrapport%202017.pdf

Mollen, A., & Hugh, W. (2010). Engagement, Telepresence, and Interactivity in Online Consumer Experience: Reconciling Scholastic and Managerial Perspectives. Journal of Business Research, 63(9/10), 919-925. doi:10.1016/j.jbusres.2009.05.014

Nationalencyklopedin. (u.å). Skådespelarkonst. Hämtad 2018-04-05 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sk%C3%A5despelarkonst Nordicom-Sverige. (2018). De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017.

dokument/Mediebarometern/Mbar_Tema_rap/mediebarometern_2017_de_forsta_resultaten. pdf

Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning (3., [uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Schein, H. (1970). I själva verket: sju års filmpolitik. Stockholm: Norstedt

Stake, R. E. (1995). The art of case study research. Thousand Oaks, Calif.: SAGE.

Sveriges Television. (2016). Sveriges Televisions public service-redovisning 2016. Hämtad 2018-03-11 från

https://vipatv.SVT.se/download/18.18efb8dc15a60e54b23babce/1488363425528/170301_P SR+2017+webb.pdf

Sveriges Television. (2017). Din story. Hämtad 2018-04-26 från

https://www.svtplay.se/video/16208038/din-story/din-story-sasong-1-jag-har-ont-i-magen Sveriges Television. (2018a). Klassen. Hämtad 2018-04-26 från

https://kontakt.svt.se/guide/klassen

Sveriges Television. (2018b). Random Mix - få koll varje dag. Hämtad 2018-04-26 från https://kontakt.svt.se/guide/random-mix?category=svt-barn

Sveriges Television. (u.å). SVT Z. Hämtad 2018-05-05 från https://www.svtplay.se/sok?q=svt+z

Swedish Standards Institute. (u.å). Detta är ISO 9001. Hämtad 2018-04-27 från https://www.sis.se/iso9001/dettariso9001/

Szwarc, P. (2005). Researching customer satisfaction & loyalty [Elektronisk resurs] how to find out what people really think. London: Kogan Page.

Szymanski, D. M., & Henard, D. H. (2001). Customer Satisfaction: A Meta-Analysis of the Empirical Evidence. Journal Of The Academy Of Marketing Science, 29(1), 16-35. https://doi.org/10.1177/009207030102900102

Ugalde, L., Martinez-de-Morentin, J.I., & Medrano, M.C. (2017). Adolescents’ TV Viewing Patterns in the Digital Era: a Cross-cultural Study. Comunicar: Media Education Research, 25(50), 67-75. https://doi.org/10.3916/C50-2017-06

Ulrich, J.M. & Harris, A.L. (red.) (2003). GenXegesis: essays on "alternative" youth (sub)culture. Madison, Wis.: University of Wisconsin Press.

Umbas, K. (2017). Empirical Study on the Relationships of Internet Banking Quality, Customer Value, and Customer Satisfaction. Expert Journal Of Marketing, 5(1), 17-27.

https://doaj.org/article/8418bcffdffa4ccfb061ad35c627f16e

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vi på TV. (2016, 21 september). Projekt Z vill nå målgruppen 12-16 år - på deras villkor. Vi på TV. Hämtad 2018-05-05 från https://vipatv.svt.se/204/nyheter/arkiv-for-nyheter/2016-09-19- projekt-z-vill-na-malgruppen-12-16-ar---pa-deras-villkor.html