6 Empiri del 2
6.1 Fokusgrupp
6.1.2 Ungdomarnas syn på kvalitet
När samtalet riktades mot att tala om kvalitet hade många av intervjupersonerna svårt att
definiera vad kvalitet var. När de istället fick frågan vad det är som avgör om personen väljer att titta på ett program eller inte, kom det däremot flera utlåtande om kvalitet i stort. De allra flesta var eniga om att ett program måste vara roligt, två ansåg att spänning även var något som var viktigt. Tre stycken nämnde att de även ville lära sig något när de tittade på ett program, två av dem angav rent personliga anledningar, men en av sociala skäl. Att hen ville lära sig saker för att kunna ha någonting att prata om med sina vänner. En av dem ansåg att programmet måste kunna gå att relatera till och att programmet i sig är något som flera av hens vänner tittar på. Att diskussionen om programmen nästan är lika viktiga som programmet i sig. En av dem ansåg att program om tonårsproblem och kärlek absolut inte var i dennes tyckte, att hen i så fall valde att titta på sina favoritintressen på YouTube i stället. Vad som gick att generalisera i ungdomarnas diskussion var att programmets berättelse är jätteviktig, samtidigt är sättet de presenterar programmet på också viktigt. “Det måste finnas en röd tråd, annars hänger jag inte med”, uttryckte en av intervjupersonerna.
Nedan följer en redogörelse för vad som diskuterades medan och efter intervjupersonerna tittat på ett avsnitt från programmen uppsatsen valt att studera.
6.1.3
”Klassen”
”Det roligaste är ju SMS:en i slutet” förklarar en av intervjupersonerna när programmet råkar pausas för tidigt. I slutet av varje avsnitt får tittaren ta del av en SMS-konversation mellan rollpersonerna som knyter an till programmets handling, någonting som verkar uppskattas av deltagarna. Personen i gruppen som sett alla avsnitt av “Klassen” uttrycker att programmet är roligt och lärorikt kring olika ämnen, ”[…]om mobbning och sånt”.
Utlåtandet av programmets manus blir bland annat att ”Manuset är bra […] alla har olika personligheter och varje avsnitt handlar om olika personer, så det inte handlar om samma hela tiden”. Några av intervjupersonerna tyckte att det gick att känna igen sig i programmet, men ”[…] det kanske är för lite mindre”, uttryckte en intervjuperson. En annan person ansåg att det
är bra. Var beträffar skådespelarinsatserna var det bara en som tyckte att de var bra. Den som tyckte att skådespelarna var bra försvarade programmet med att säga att ”[…] det ska ju vara så som att det är någon som bara filmat i skolan”. Efter det uttalandet följde en diskussion om vad det egentligen är som avgör om en skådespelare är bra eller inte. ”[…] det är ju nästan omöjligt, att spela så som att man inte spelar framför en kamera”. Gruppen kom inte fram till någon konsensus men menade ändå att det går att se om någon är en bra skådespelare eller inte. Övriga tankar om programmet “Klassen” var att det var ”Cringe’igt” (se ordlista för förklaring av cringe) och ”pinsamt”, då försvarar en av de intervjupersoner som inte sett programmet innan med att det var lärorikt, och uppskattade att rollpersonerna löst problemet de ställts inför. De var alla eniga om att fotot i filmen inte höll någon vidare kvalitet, en uttryckte det som att ”[…] det är normalt för SVT […] de har typ den stilen när de filmar”. I frågan om det är positivt eller negativt tycker några att det är både och. En av intervjupersonerna uttrycker det som att:” […] det är något som passar på TV, men kanske inte något som skulle läggas upp på Netflix”. Diskussionen leder in på fotokvalitet på andra medier som YouTube, där amatörer ändå verkar lägga ner mycket pengar på fotot och ibland även anställer fotografer. Däremot är de överens om att det inte behöver vara bra kvalitet på fotot för att de ska titta på en YouTubekanal. En av intervjupersonerna uttrycker att detsamma är sant för TV-program, och menar att berättelsen är viktigare än fotokvaliteten. Däremot beskriver samma intervjuperson att fotot i “Skam” gör hela helheten bättre, i “Skam” är fotot enligt intervjupersonen av hög kvalitet. När personen förklarar att fotot i “Skam” inte går att jämföra med fotot i “Klassen” bryter en annan intervjuperson in och dementerar. Hen menar att “Klassen” är gjort för hennes målgrupp och att de faktiskt uppskattar kvaliteten på programmet, något som hen pratar om med jämnåriga i hens skola. Diskussionen leds återigen in på fotokvalitet generellt och en av intervjupersonerna menar att det ganska lätt går att se om en film är gjord på till exempel 80-talet, men att det inte gör något så länge filmen i sig är bra. En annan intervjuperson uttrycker att det inte går att jämföra bra foto och bra teknik. Att det skulle vara störande om en produktion var dålig, men om tekniken är föråldrad och fotot är bra för sin tid, så är det ingenting som stör. Samtidigt säger en av personerna att ”om man skulle spela in typ “Grease” nu, så skulle folk flippa för att det typ inte är 4k” (se ordlista för förklaring av 4k).
Den övervägande uppfattningen av “Klassens” fotokvalitet är ändå att den är bra. En tycker att det är sådär, och en säger skrattandes att det ser ut som något som skulle kunnat göras i en skoluppgift, och menar att det känns amatörmässigt. En tredje intervjuperson tycker att det ser ut som att det är inspelat med en mobilkamera.
6.1.4
”Random Mix”
Efter att gruppen tittat på programmet visar det sig att tre av intervjupersonerna visste vad det var för program, men att de inte sett ett helt avsnitt. Anledningen till att de inte har tittat på ett helt avsnitt var övervägande på grund av att programmet inte kändes som att det var riktat till dem. Diskussionen leder därför in på miljön i programmet. Där bilden stoppats verkar det som att fotografen, för att inte klippa huvudet på den långa gästen, valt att filma delar av studion som inte är dekorerad. Detta leder till skratt mellan intervjupersonerna som undrar om det är
medvetet eller om det är ett misstag. Kulissen som byggts upp för programmet faller inte heller intervjupersonerna i smaken; ”den är för skrikig, och blä”, säger en av personerna. När
personerna i stället får återge vad det är de har tittat på utrycker någon ”ett tråkigt program […] jag tycket det här är så ointressant”. En annan menar att det var så tråkigt att hen nästan
somnade. Några håller med personen och när frågan ställs om det skulle vara annorlunda om de valt att ta upp ett ämne som passar intervjupersonernas svaras det att olusten till programmet mycket kommer från programledaren Fab Freddy. Det var de eniga om, men var noga med att poängtera att det inte berodde på Freddy som person, utan att det var personligheten som kändes onaturlig. En av intervjupersonerna menar att det faktiskt hade valt ett ämne som hen tyckte var intressant, men ändå föll det personen inte i smaken. Hen kunde inte beskriva vad det var som var dåligt, men uttryckte att hen inte kommer att titta på programmet i fortsättningen. Att programmen väljer att använda bildeffekter och inslag som emojis (se ordlista för förklaring av emoji) och liknande är något som ungdomarna väljer att diskutera. De uttrycker det som störigt och distraherande. De tror att sådana effekter används för att ungdomar själva använder såna uttryck varpå en av intervjupersonerna säger ”försök inte vara som oss, det blir ju bara töntigt”.
6.1.5
“Din story”
Efter att gruppen sett ett av avsnitten börjar intervjupersonerna diskutera om vad programmet egentligen handlade om. Den yngsta av intervjupersonerna förstod handlingen, resterande deltagare var oklara och hade olika versioner på avsnittets budskap. Detsamma var även sant för det andra avsnittet. En av intervjupersonerna tyckte att det var lustigt att de som gjort avsnitten misslyckats med att framföra en berättelse trots att avsnitten var så korta. Två av
intervjupersonerna tyckte inte att det de tittat på var bra. En av deltagarna kände att hen kunde relatera lite till ett av avsnitten, hen kände igen sig, men det kändes fortfarande som om hen själv kunde ha gjort ett bättre jobb med både filmning och manus. Framförallt
det höll någon kvalitet. En av intervjupersonerna ville ändå försvara en av skådespelarna då hen menade att det ändå gick att förstå vad skådespelaren menade. Problemet, menade en person, var att det syntes att skådespelarna försökte skådespela. De ställde sig även frågande på
dialogen i manus. ”[…] kanske folk pratar sådär som låtsas att de kommer från orten”, uttryckte en av deltagarna, men de kände däremot ingen som pratade så som karaktärerna i serien. I detta fallet menade en av intervjupersonerna att fotot var lite bättre än vad hen kunnat åstadkomma på svensklektionen. Däremot ställde sig deltagarna undrande till varför formatet var så kort, och om det inte var till seriens nackdel. En deklarerar att serien ser ut som om den vore redigerad med redigeringsprogrammet Imovie, detta är i sammanhanget menat som något negativt. De två som tycker att skådespeleriet och fotot är bra blir ifrågasatta av resterande gruppen; ”du ska ju inte tänka som om det är vi som gjort programmet”. Efter den kommentaren omvärderar en sitt utlåtande. Den andre intervjupersonen står dock på sig och menar att det kanske inte skulle vara så relaterbart om fotot och miljöerna och skådespeleriet hade blivit för ”filmiskt”. Ett
dialogutbyte inträffar därefter huruvida om något med hög kvalitet är bra eller dåligt.
Diskussionen lägger sig och det blir tydligt att gruppens åsikter är delade i de som anser att det är viktigt och det som anser att det är oviktigt. “Din story” är ingenting som föll
intervjupersonerna i smaken och inget som de aktivt skulle välja att titta mer på.
6.1.6
Övrigt
Det samlade intrycket av kvalitet i filmmusik var att ”Musiken måste liksom följa filmens humör, […] att musiken blir en effekt av filmen eller om man säger så”. Om musiken istället skulle kontrastera det visuella skulle det kännas väldigt konstigt ansåg en av intervjupersonerna. Att samma musik är återkommande är också något som intervjupersonerna diskuterade och ansåg störande - ”lite variation måste man ju ha”.
6.2
Netnografi
Nedan presenteras den information som samlats in genom den netnografiska undersökningen av serierna “Klassen”, “Random Mix” och “Din story”.
6.2.1
”Klassen”
Hashtagen #KlassenSVT som visas efter varje program av “Klassen”, har mellan datumen 22 december 2017 och 15 april 2018 sammanlagt genererat 429 poster av olika användarkonton.
Sammanlagt har 38548 personer kommenterat på de olika posterna och 174353 användare har tryckt på gillaknappen. Innehållet av posterna är av olika karaktär beroende på vem avsändaren är. I snitt har varje post med hashtagen genererat 90 kommentarer per post och 406 likes (se ordlistan för förklaring av likes) per post. Barnkanalens sida har genererat mest
användarengagemang (se ordlista för förklaring av användarengagemang), men även i en handfull fansidor. I enstaka fall har regissören för serien samt några av de vuxna skådespelarna lagt upp innehåll och taggat med hashtagen i fråga. I dessa fall har mestadelen av engagemanget kommit från vuxna kollegor och följare.
På @Barnkanalen på Instagram tycks inte ansvariga för kontot vara så närvarande i kommentarsfältet. Det ställs ständigt frågor men det är väldigt sällan @Barnkanalen själva svarar. Det första inlägget @Barnkanalen gör med hashtagen genererar 2387 likes.
@Barnkanalen presenterar serien och kommentarerna är enbart positiva. ”Kollade hela serien idag!”
”Bäst serien på lång tid”
”Är den bästa serien nånsin”
”Kollar på serien och kan knappt vänta tills det avsnittet som kommer imorgon så
himla bra serie!
❤”
”Har sätt alla avsnitt nu och de är ju världens bästa serie❤”
”oskar va ju fett snygg”
”jaa, kollade på dedär för typ 1v sen ba för att han va snygg”
Enstaka frågor om programmet ställs och får svar av hjälpsamma användare som redan sett serien.
”@Barnkanalen: Från vilken ålder är den tänkt till? Eller om jag skriver så här, Hur gamla är ni som följer denna serien?”
”Jag e 13, den har lite med att göra för lite äldre eftersom det utspelar sig på högstadiet”
@Barnkanalens innehåll på Instagram följer samma mönster. De tar upp avsnittens dilemman och frågar instagramanvändarna hur de själva skulle hanterat situationen. Oftast ser formeln ut såhär; ”Tyckte du att X gjorde rätt angående Y” Eller ”Svara ❤om du tycker X, eller 💙om du
tycker Y”. Instagramanvändarna är engagerade och kommer ibland med tips på hur de tycker att rollpersonerna bör agera.
”Skita i killen och hänga med kompisar”
”Och lyssna på vad Maja säger”
”säga ifrån att hon inte vill röka han måste förstå henne”
”Jag skulle sagt nej det är farligt att röka😊”
Bara några dagar efter att serien har premiär, dyker det upp flera olika fan-konton till serien och till specifika karaktärer. Följarna till dessa konton engagerar sig i innehållet som publiceras. Mestadels rör kommentarerna vilka av karaktärerna användarna tycker är snygga.
Skådespelarnas riktiga instagramkonton frågas det även flitigt efter.
“Jag vill gå i samma klass som de om de ens gick haha för de e ju lixom ett program”
“Ja tyckte ändå att det var bra att Emilia lyssnade/hörde när Alba sa nej för hon inte ville va med Elias men man kan alltid ändra sig btw Elias så jäkla gullig”
“jag skulle inte förlåtit hon för att Elias är så snäll och glad.”
“Aa fan det är inte Alba som bästemer om vem hon ska va kär i det kommer av dig själv”
Den 8e januari 2018 ställer kontot ett av fan-sidorna frågan om dennes följare anser att “Klassen”är likt programmet “Skam” och den allmänna uppfattningen är att “Klassen” är en genre i sig, även om det finns gemensamma nämnare.
“Nej det är jenter dom liknar skam”
“Kanske lite!”
“Klassen är bäst!:)”
“Lite”
“Nej! Klassen är tusen gånger bättre❤”
“Neeej skam härmar jenter”
“Nej absolut inte”
“Lite”
“Nej.. skam är ju vuxet”
Det är på fan-konton det går att se vad användarna tycker om skådespelarna och om miljön som “Klassen” utspelar sig i.
“Känner du igen dig ibland, när du kollar på klassen? Liknar det din klass? Kommentera gärna!” “Liknar min klass Väldigt mycket!❤”
“Nej! Men önskar att den liknar”
“Vad är det som är så hype om Selma?”
“för att hon är en duktig skådespelare.”
“Random Mixs” instagramkonto ber den 20 februari 2018 sina följare om att kommentera en fråga de ska ställa till skådespelarna som ska besöka studion dagen efter. De får in 980 frågor varav många frågor rör skådespelarnas privatliv. Om de är kära i varandra i verkligheten, hur gamla de är, hur mycket pengar de fick betalt och så vidare. Något färre kommentarer får @Barnkanalen när de den 22 februari 2018 meddelar sina följare att det kommer spelas in en andra säsong av “Klassen”. 543 personer kommenterar med interjektioner av glädje och hjärtan, och inte en enda kommentar är negativt inställd till beslutet. @Barnkanalen använder Instagram för att få tips på vad tittarna vill att säsong två ska handla om, cirka 2500 kommentarer kommer in med olika tips och förslag.
“Snela mera drama men inte Alba”
“Eller hon som spelar rektors barn, dom är jäte trokiga”
“Tak SVT ni har gjort en jäte bra serie”
“Jak älskar klassen!!!!!”
“Men avsnitt borde vara lite löngre”
“Puberteten och Emilia hamnar i en knepig situation typ hon hittar en kille men han är inte så populär som hon och en som e cool men hon måste välja”
“Att ni gör en vedio om Emilia är kär i non är hon kär i Oscar”
“Det vorde super kul om ett avsnitt handlade om när alla tänker på hur doms familjer kommer att se ut när dom blir stora💖😅 som vem dom gifter sig med och hur dom kommer att bo och sånt☘hoppas det går att få till🌟😻🐶😋”
Den 3 april 2018 frågar @Barnkanalen om deras följare skulle vilja träffa skådespelarna till “Klassen” och berättar vart detta evenemang kommer äga rum. 1273 personer kommentarer och frågar hur detta skall gå till samt verkar väldigt positiva till evenemanget.
Sammanfattningsvis har hashtagen genererat övervägande positiva kommentarer till serien och skådespelarna. De är engagerade i vad karaktärerna utsätts för och delar gärna med sig om tips och förslag. De är heller inte sena på att berätta för @Barnkanalen och fan-kontona att de tycker att “Klassen” är den bästa serien de någonsin sett.
6.2.2
”Random Mix”
“Random Mix” har sedan 7 april 2017 lagt upp 111 videos med jämna mellanrum. Sidan har 646 prenumeranter och sammanlagt en halv miljon visningar på deras videoklipp. På denna sida livestreamar de veckans alla avsnitt, samtidigt läggs det upp extramaterial som vloggar samt klipp från programmet. YouTube-sidan har mindre användarengagemang jämfört med
programmets instagramsida. Videoklippen har i snitt 4.9 kommentarer och 50 gillatryckningar. Detta är dock missvisande eftersom vissa få videoklipp har mycket mer engagemang än de resterande videoklippen. Videoklippet med “Marin och Martinus” samt videon “Om att vara 12” står för 51% av samtliga gillamarkeringar och 43% av alla kommentarer sidan sammanlagt har fått.
Märkbart är att "Random Mix" själva inte är särskilt aktiva på YouTube-sidan då de sällan tycks svara på frågor som är ställda till dem. 4.2% av alla kommentarer kommer från skaparna själva, vilket ger dem en svarsfrekvens på 0.2 kommentarer per video. De gånger någon av skaparna svarar är oftast på personliga positiva kommentarer riktat åt programledarna. Svaren är fåordiga och oftast används “emojis” istället för att använda ord. Exempel på dialog utväxling kan se ut såhär:
Tittare: Prins fab Freddie 😂 @Randommix: Tihihihi 😂😘
Eller:
Tittare: Så underbara ni är💖 @Randommix: Du är!! <3 Eller:
Tittare: ❤✌Freddie du är så bäst på vloggar! @Randommix: Du är bäst!! 😘❤
Ibland lägger "Random Mix" upp videos av tyngre karaktär, som tar upp ämnen som ångest och hur kroppen fungerar under puberteten. På dessa videos, som har mest användarengagemang, svarar "Random Mix" varken på frågor eller är med i diskussionerna som förs.
Videos som uppskattas mest är intervjuer med idoler, videos som tar upp puberteten samt programledarnas vloggar. På vloggarna är kommentarerna av positiv art med yttringars som beskriver uppskattning till programledarna och programmet i sig.
”[…] du är skitbra på Brandon mix”
”Oh!!! Mer Mer Mer... Älskar att se på di”
”Random mix mitt favorit program och kommer alltid att vara !!!!!❤❤❤<33”
”Ni är bara bäst, hahahaha! 😻😹”
På videoklippen med intervjuer med idoler kommenterar användare övervägande att de gillar personerna som blir intervjuade.
”ÄLSKAR MARCUS & MARTINUS ❤❤❤❤”
”Älskar Marcus och Martinus”
”Bästaaa Dolly Style💗💙💜😘” ”Finaste Dolly Style💙💖💜”
På videoklippen som tar upp ämnen som rör puberteten är kommentarerna av annan karaktär och det är övervägande positiva kommentarer kring innehållet.
”Detta gav verkligen mig en stor hjälp!tack så himla mycket!!denna lilla kommentar är inte bara en kommentar utan ett stort tack för inspirationen❣”
”Omg är 12 och nästan allt passar in”
”haha same”
”Samma här”
” Så bra att ni tar upp detta❤ Har precis kommit in i puberteten (11 år)”
Innehållet passar inte alla, vilket speciellt syns på videoklippen som handlar om puberteten; ”Inget stämde. I alla falla inte för mig”
”Inte för mig heller😅” ”Inte mig heller”
”Den som gjorde detta var uppenbarligen inte 12”
”Å härre min gås. Inget stämde.”
”CRINGE!”
”Verkligen äckligt!!:(”
”Gå på fest vid 12? Den hära videon passar mer in på 14-15 år”
”Inget stämmer! Pfff vart har ni fått den faktan ifrån??”
”Vad i helvete tittar jag på”
”Den har vidion är inte bra men den är inte dolig heller”
På dessa videos delar en del användare med sig av sina egna problem och ber ibland om hjälp. Väldigt ofta får de svar från andra användare.
”Jag med, det suger att vara först”
”Jag är räd för att raka mig snälla vad ska jag göra(13 år)”
”Jag fick min mens då jag såv i min mammas säng det var så pinsamt”
”Jag är räd för att få mens”