“Den här videon är inte bra, men den är inte dålig heller” - en studie om kvalitet och ungdomars uppfattning av SVTs ungdomsutbud

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

“Den här videon är inte bra, men den är inte dålig heller”

- en studie om kvalitet och ungdomars uppfattning av

SVTs ungdomsutbud

”Well, this video is not good, but it ain’t bad either”

– a study of quality and youth perception of SVT’s youth

production

Mikaela Sten & Sebastian Öhman

Abstract

”Well, this video is not good, but it ain’t bad either” – a study of

quality and youth perception of SVT’s youth production

In this bachelor thesis, we study the different perception of the term quality in general, and how young teens perceive the quality in Swedish public service (SVT) youth production in particular. SVT has declared their struggle to reach the adolescent viewers. Our hypothesis was a question if the struggle to reach young teen could correlate to a perceived low quality in their productions according to the target audience. We found, in our research, that quality has very little to do with how film and TV-shows are perceived. Young people base their opinion on what value a production give them. The accumulated data which the thesis is based on comes from email interviews, a focus group interview, and a netnographic research, along with the information collected from academic books and articles.

The study is divided into two parts; two result chapters and two discussion chapters. The first part is about the first question of the study "What defines quality in film and television?" and the second part uses the discussion from part one to discuss the second question "What does the target group, 12-16 years, think about the quality of SVT's youth productions?".

Keywords

I denna kandidatuppsats studeras olika uppfattningar av begreppet kvalitet i allmänhet, och hur unga tonåringar uppfattar kvaliteten på Sveriges Televisions (SVT) ungdomsprogram i synnerhet. SVT har påtalat svårigheter för att nå de unga tittarna och uppsatsens hypotes var en fråga, om kampen för att nå ungdomarna kunde korrelera med en uppfattad låg kvalitet i produktionerna riktade till målgruppen. Denna studie fann att kvaliteten har mycket lite att göra med hur filmer och TV-serier uppfattas. Ungdomar baserar sin åsikt utifrån vilket värde en produktion ger dem. Den ackumulerade data som uppsatsen bygger på kommer från mailintervjuer, en fokusgruppsintervju och en netnografisk

undersökning, tillsammans med information från akademiska böcker och artiklar. Studien är uppdelad i två delar; två resultatkapitel och två diskussionskapitel. Den första delen handlar om studiens första frågeställning ”Vad definierar kvalitet inom film och TV?” och den andra delen använder

diskussionen från del ett för att diskutera den andra frågeställningen ”Vad anser målgruppen, 12-16 år, om kvaliteten på SVTs ungdomssatsningar?”.

Nyckelord

Ett arbete av denna storlek, kanske inte omfång, men av arbete som lagts ner bakom orden, ter sig underligt att behöva dela upp i tecken emellan uppsatsförfattare. Formen kräver det dock, och så här ligger det till. Denna kandidatuppsats är skriven av Mikaela Sten och Sebastian Öhman under fakulteten Teknik och Samhälle, inom medieteknik på Malmö Universitet. Arbetet har delats upp genom att Mikaela har ansvarat, förberett, genomfört och sammanställt Empiri del 1, det vill säga den empiri som samlats in genom mailbaserade intervjuer till “experter” inom film och TV, samt

Diskussion del 1. Sebastian har ansvarat, förberett, genomfört och sammanställt Empiri del 2, det vill säga den empiri som samlats in från ungdomar genom fokusgrupp och netnografi. Författarna har gemensamt diskuterat del 2 då denna del även täcker in diskussion från del 1.

Formen kanske inte kräver det, men vi känner att det är lägligt att tacka de som tackas skall. Våra respektive, Per-Linus Westberg och Johanna Öhman, som har stöttat och fått sköta allt mer markjobb under uppsatsprocessen. Vår handledare fil. dr Sven Packmohr, för guidning och stöd. Alla våra anonymiserade intervjupersoner, för att ni tog er tid och ställde upp. Tack!

Då denna studie innehåller vissa begrepp/ord som möjligtvis inte är av studiemålgruppens vokabulär presenteras nedan en ordlista.

Användarengagemang: svensk översättning av user engagement, ett mått för hur mycket interaktivitet ett inlägg genererat.

Cringe: att skämmas så mycket att man drar ihop ansiktet till ett grin Emoji: smileys som ofta används för att uttrycka känslor

Hashtag: ett ord som börjar med “#” som används i sociala medier för att kategorisera inlägg och gör dem sökbara

Instagram: smartphone-app och socialt nätverk för fotodelning och kommunikation Likes: gillamarkering, ett interaktivt uttryck för uppskattning

Skam: norsk ungdomsserie från 2015 YouTube: socialt medium för videodelning

1

Inledning 1

2.1.1 Standardiserad kvalitet: ISO 9001 ... 7

2.2 Är det skillnad mellan hög kvalitet och högt värde? ... 8

2.3 Kvalitetskriterier ... 9 2.3.1 Foto ... 10 2.3.2 Musik ... 10 2.3.3 Ljud ... 11 2.3.4 Manus ... 12 2.3.5 Skådespel ... 12

2.3.6 Kontakt med målgruppen ... 13

2.4 Ungdomars TV-vanor ... 13 2.4.1 ”Klassen” ... 14 2.4.2 “Random Mix” ... 15 2.4.3 “Din story” ... 15 3 Metod ... 16 3.1 Metodteori ... 16 3.2 Metodval ... 16 3.2.1 Mailbaserad intervju ... 17 3.2.2 Fokusgrupp ... 18

3.3.1 Mailbaserad intervju ... 20 3.3.2 Fokusgrupp ... 21 3.3.3 Netnografi ... 22 3.4 Etik ... 22 3.5 Disposition ... 23 4 Empiri del 1 ... 24 4.1 Mailbaserade intervjuer ... 24

4.1.1 Experternas syn på kvalitet ... 24

5 Diskussion del 1 ... 28

5.1 Kriterielista ... 32

6 Empiri del 2 ... 34

6.1 Fokusgrupp ... 34

6.1.1 Intervjupersonernas relation till SVT ... 34

6.1.2 Ungdomarnas syn på kvalitet ... 35

6.1.3 ”Klassen” ... 35 6.1.4 ”Random Mix” ... 37 6.1.5 “Din story” ... 37 6.1.6 Övrigt ... 38 6.2 Netnografi ... 38 6.2.1 ”Klassen” ... 38 6.2.2 ”Random Mix” ... 42 6.2.3 “Din story” ... 45 7 Diskussion del 2 ... 48

7.1 Ungdomars syn på SVTs ungdomssatsningar ... 48

7.1.1 ”Klassen” ... 48

7.1.2 “Random Mix” ... 50

7.1.3 “Din story” ... 51

Figur 1. Studieupplägg ... 5

Figur 2. The rule of third ... 10

Figur 3. Genomsnittlig daglig tittartid i olika målgrupper. (baserad på MMS, 2017) ... 14

Figur 4. Kriterielista för kvalitet med syfte att besvara studiens första frågeställning ... 33

Figur 5. Ifylld kriterielista för ”Klassen” ... 49

Figur 6. Ifylld kriterielista för ”Random Mix” ... 51

Figur 7. Ifylld kriterielista för ”Din story” ... 52

Tabell 1. Forskare och övriga personers svar på frågan “Anser du det kan finnas kvalitetskriterier inom film och TV?”……….24

1

Inledning

En managementkonsult och en filmskapare träffas på ett kafé och börjar prata med varandra. Samtalet leds in på film och kvaliteten på en filmupplevelse. Båda hävdar bestämt att kvaliteten är låg, men de kan inte komma överens om varför den är det. Filmskaparen hävdar att dåligt foto och ljussättning är bidragande faktorn. Managementkonsulten förstår egentligen inte vad filmskaparen menar, konsulten anser att detta inte alls avgör kvaliteten på filmen, att tittarens behov och förväntningar tillgodoses är det som avgör kvaliteten. I denna fiktiva berättelse kommer förmodligen samtalet att leda in på vad kvalitet egentligen är, finns det en enhetlig syn och vilken roll spelar den. Samma ansats tar även denna uppsats, men det är utifrån

ungdomarnas perspektiv, det är deras mediekonsumtion som skall studeras.

1.1

Ungdoms-TV internationellt

Svårigheten att göra TV för ungdomar och därmed att nå ungdomar är något som är

genomgående inom internationell litteratur och tidigare forskning. Svårigheten verkar ligga i att ungdomarna själva vägrar att vilja bli definierade - att det ligger i ungdomens kultur att vara odefinierbar. Att försöka producera någonting till en sådan intressegrupp faller redan på sin egen orimlighet. Ändå försöker TV-kanaler med detta och många känner att de misslyckas. (Ulrich & Harris, 2003) Forskare som Gillan (2014) menar att ungdomar väljer vad de vill konsumera i samband med den relation de har till programinnehållet eller personerna som leder programmet. Woods (2017) menar att det är för långt avstånd åldersmässigt mellan de som skapar programmen för ungdomarna och ungdomarna själva, vilket medför att de sällan känner igen sig. Därtill hör att de flesta besluten om TV-program sällan görs med tittarnas intressen som källa, utan att mycket är en gissningslek och att producenternas personliga preferenser ligger bakom vad som produceras. Det och marknadsmässiga beslut kommer därmed före att fråga konsumenten själva vad de vill ha, och hur det skall se ut. (Woods, 2017)

Den allmänna uppfattningen om begreppet kvalitet är att det är någonting subjektivt, eller i bästa fall, någonting filosofiskt. Detta begrepp har trots det varit föremål för vetenskapliga studier. Studien “Quality Standards in Children’s Programming: An Independent Observation of Industry Claims” (2002) skriven av Alexander, Hoerrner, Benjamin och Klang är en

vidareutveckling av studien “What is quality children’s television” skriven av Alexander, Hoerrner och Duke (1998), som undersöker hur industrin definierar kvalitet inom barnprogram. Alexander et al. (2002) undersöker huruvida dessa kvalitetsstandarder verkligen stämmer

kodare, undersöka 56 olika barnprogram som alla fått pris i George Foster Peabody Award. Kodarna undersökte programmen inom kategorierna som Alexander et al. (1998) kom fram till; “instruktion”, “ålderslämplighet”, “mångfald”, “produktionsvärden” och “särskiljande

programegenskaper”. På grund av problematiken och svårigheten att bedöma kreativitet och konstnärskap blev kodarna instruerade att beskriva de program som de ansåg ha högst kvalitet, med tre ord. Dessa tre ord utgjorde sedan teman för kvalitetsstandarder vilka tillsammans med de kvalitetsstandarder som tagits fram i Alexander et al. (1998) bildade följande standarder:

• Utmärkande innehållsämnen (inklusive utmärkt kognitivt, intellektuellt, socialt och emotionellt innehåll, prestigefyllda deltagare, ålderslämplighet och mångfald) (Alexander et al., 2002)

• Utmärkande delar av form (inklusive höga nivåer av produktionsvärde, scenografi, musik och ljud, videografi, animering, skrivande och prestigefyllda eller kreativa inputs) (Alexander et al., 2002)

• Konstnärligt/innovativt/annorlunda innehåll (de enastående programegenskaper som överstiger normala förväntningar) (Alexander et al., 2002)

Resultatet visar således att det faktiskt finns standarder att använda sig av vid undersökningar kring kvalitet inom barnprogram. Författarna menar att deras studie är ett bevis på att det hädanefter går att noggrant och systematiskt bedöma kvaliteten inom barnprogram. (Alexander et al., 2002)

1.2

Ungdoms-TV i Sverige

För fyrtio år sedan var majoriteten av TV-kanalerna i Europa public service. Denna service skulle tillhandahålla nationen med statliga nyheter, underhållning och utbildning. Detta räckte dock inte för den stora massan som begärde att just deras individuella intressen skulle bli tillgodosedda. (Artero, Etayo & Sánchez-Tabernero, 2015) Sveriges riksdag beslöt, trots inre krafter som försökte motverka, i slutet av 1980-talet att tillåta privatägda reklamfinansierade TV-stationer att sända TV i det svenska marknätet. Nu blev svensk public service tvungen att konkurrera om TV-tittarna, nu behövde de börja lyssna på publika krav för att locka tittare om de vill ha dem kvar. (Bolin, 2004) Att försöka locka ungdomar har visat sig vara svårt, något som SVT själva beskriver i deras redovisning (2016) samt i rikstäckande media (Nasr, 2012, 7 april). Problemen har legat i ungdomarnas nya internetvanor, och kunskapen om vart

en satsning på svenska ungdomsserier, där underlaget till innehållet bland annat bygger på intervjuer gjorda med representanter från målgruppen. (Nasr, 2012, 7 april)

1.3

Problemformulering

Vid undersökningen av programinnehållet på kategorin “Teens” på SVT-play var den genomgående uppfattningen från uppsatsförfattarna att produktionerna upplevdes som kostnadseffektiva. Detta uttryckte sig i form av att skådespelarinsatserna inte kändes helt genuina och att det i vissa produktioner kändes som att fotots utförande inte prioriterats. Med grund i att SVT har svårt att nå ungdomarna uppstod frågan om varför det, subjektivt från uppsatsförfattarnas sida, upplevs som att organisationen inte fullt ut satsar på dessa produktioner. Detta blev uppsatsens hypotes, att undersöka korrelationen mellan upplevd kvalitet och tittarmottagande. Hur upplever egentligen målgruppen kvaliteten på produktionerna och vad betyder kvalitet för dem? Går det att se akademiskt och objektivt på detta

forskningsämne? Det är vad uppsatsen ämnar undersöka.

1.4

Syfte

Studien syftar till att ta reda på vad ungdomar tycker om SVTs ungdomsprogram “Klassen”, “Random Mix” och “Din story”, för att därmed undersöka om det är produktionernas kvalitet som bidrar till att SVT har svårt att nå ungdomar. Studien syftar även till att definiera begreppet kvalitet inom film och TV.

1.5

Frågeställningar

Vad definierar kvalitet inom film och TV?

Vad anser målgruppen, 12–16 år, om kvaliteten på SVTs ungdomssatsningar?

1.6

Målgrupp

Studiens målgrupp utgörs av SVT som ledande aktör samt ytterligare tv-kanaler som vill producera program för ungdomar. Även personer inom medietekniksforskning som ämnar att lära sig mer om eller vidareutveckla denna studies forskningsämne ingår i studiens målgrupp.

1.7

Avgränsning

Uppsatsen avgränsar sig från att studera produktioner från andra TV-kanaler. Detta på grund av SVTs särställning i det svenska medielandskapet, och dels på grund av att SVT innefattas av offentlighetsprincipen vilket underlättar undersökningen.

Denna studie kommer inte undersöka SVTs uppfattning om kvaliteten kring sin egen

produktion. Avgränsningen avser undersöka ungdomars syn på begreppet kvalitet, och är avskilt från producenternas kvalitetssträvan.

SVTs ungdomssatsningar som finns att tillgå på deras hemsida består i nuläget av 14 olika program under kategorin “Teens”. Först gjordes en avgränsning till SVT-produktioner och av de programmen som fanns kvar valdes tre stycken ut för att få en lagom mängd material som passar denna studies ramverk. De program som studien undersöker är “Klassen”, “Random Mix” samt “Din story”. Dessa program valdes beroende på att de täcker in olika genrer och programtyper, samt riktar sig till olika målgrupper, vilket gör att studiens undersökning får en bredd av ungdomssatsningar. Samtliga tre program ger även möjlighet till en netnografisk undersökning då de möjliggör kommunikation med målgruppen 12-16 år genom hashtags (se ordlista för förklaring av hashtag) eller chatter.

1.8

Studiens upplägg

För att underlätta läsningen av denna studie har empiri och diskussion delats upp i två delar; Empiri del 1 och Diskussion del 1 samt Empiri del 2 och Diskussion del 2. Den första delen av empirin presenterar det material som samlats in genom de mailbaserade intervjuerna med filmvetare, kulturdepartementet och jurymedlemmar från en svensk TV-gala. Därefter

diskuteras materialet tillsammans med teori som tillsammans ämnar att skapa en kriterielista för kvalitet inom film och TV.

I den andra delen av empirin diskuteras den andra frågeställningen genom att ungdomarnas åsikter kring kvalitet presenteras. Här används kriterielistan som stöd för att bestämma ett kvalitetsvärde på de olika programmen. Empirin från del 2 diskuteras sedan tillsammans med teori och innehållet från diskussion del 1. Se figur 1 för förtydligande av studieupplägg.

2

Teori

Vad innebär begreppet kvalitet när det används i språk? Finns det en enhetlig betydelse av ordet och dess implementering? I sökandet efter svaret på uppsatsens frågeställning upplevde

studieförfattarna en splittring bland olika forskningstraditioner och yrkeskategorier. Begreppet kvalitet definieras på olika sätt och för uppsatsens tydlighets skull kommer det i detta kapitel belysas olika perspektiv av kvalitet.

2.1

Kvalitet i managementforskning

Under 1980-talet utvecklades många nya managementteorier med fokus på både

verksamhetsstyrning samt ekonomistyrning, alla med målet att förbättra företags ekonomiska utveckling och resultat. 1970-talet och början av 80-talet kantades av hög arbetslöshet samt låg ekonomisk tillväxt i USA och Europa och de nya management-teorierna kom som ett svar på att företag behövde agera mer sparsamt. Just-in-time (JIT), och Total Quality Management (TQM) kom från denna tid och förändrade företagsekonomi- och verksamhetsstyrning med devisen minska kostnaderna och öka kundservice. 80-talets ekonomiska boom följdes av 90-talets lågkonjunktur och på samma sätt som tidigare blev det grogrunden för nya managementteorier. Denna gång av Business process re-engineering (BPR) samt Balanced scorecard. Vad båda dessa processbaserade styrfilosofier har gemensamt är att de båda utgår ifrån vilket värde som kan skapas för kunden samt att de mäter kvaliteten av produkten eller tjänsten utifrån

kundnöjdhet. (Szwarc, 2005)

Det finns vissa kategorier eller faktorer som företag väljer att analysera när de mäter

kundnöjdhet som är återkommande inom forskning av tjänster och tillverkning. Några av de mest frekventa faktorerna är hur kunden upplever kvaliteten på tjänsten som erbjuds, vilket värde tjänsten har för kunden, samt kundens förväntningar på tjänsten. (Anderson och Fornells, 2000; Umbas, 2017)

Inom marknadsföring och ekonomi ses kvalitet som underordnade attribut av produkt- eller tjänstegenskaper (Umbas, 2017). Tjänsten eller produkten bryts på detta sätt ner i mindre kategorier, attribut, och mäts utifrån hur väl dessa attribut upplevs. Umbas (2017) menar att generella attribut i en produkt exempelvis kan vara prestanda, funktioner, tillförlitlighet, hållbarhet och så vidare. Inom organisationsstyrning i tillverkningsindustrin ses det däremot på kvalitet genom hur väl produkten överensstämmer med dess användning samt hur tillförlitlig produkten är. Produktens tillförlitlighet i detta avseende handlar om hur väl produkten fungerar.

Är produkten något kunden konsumerar är givetvis kundens välmående i samband med konsumtionen en avgörande parameter för att avgöra produktens kvalitet. Inom tjänstesektorn betraktar kvalitet som förmågan att utefter tjänstebeskrivning genomföra tjänsten, hur villig och hjälpsam företaget är att tillgodose kundens behov, de anställdas kunskap samt tillmötesgående, att företaget uppmärksammar kunden, hur företagets lokaler upplevs, samt hur personalen ser ut. (Umbas, 2017)

Produktens eller tjänstens värde för kunden mäts genom att dels jämföra dess attribut med andra produkter eller tjänsters attribut. Värdet baseras även på kostnaden för produkten, eller kundens upplevelse av kostnader och avgifter. Vad får kunden för priset hen betalar? Den sista

parametern att mäta värde på är genom en jämförelse mellan resultatet och företagets uppoffring för att tillverka produkten eller tillhandahålla tjänsten. (Umbas, 2017)

Kundens förväntningar på tjänsten är en tydlig mätparameter. Om tjänsten överstiger förväntningarna bör kunden anses vara nöjd, om förväntningarna tvärtom överstiger den faktiska tjänsten anses kunden vara missnöjd. (Szymanski och Henard, 2001) Det finns även empiriska bevis som pekar på ett samband mellan upplevd kvalitet och ett förtroende för varumärket som tillhandahåller tjänsten eller produkten i fråga. Därmed kan ett redan befintligt förtroende för ett varumärke öka den upplevda kvaliteten. Samtidigt kan en positivt upplevd kvalitet öka förtroendet för varumärket. (Adelia Shabrina, Ben-roy & Ainur, 2017)

Sammanfattningsvis avser kundens uppfattning av kvalitet både hur väl företaget tillgodoser kundens förväntningar på produkten eller tjänsten, samt den övergripande attityden gentemot tjänste- eller produktleverantören.

2.1.1

Standardiserad kvalitet: ISO 9001

Management-teorins sätt att se på kvalitet har idag utkristalliserats i en vedertagen

kvalitetsstandard, ISO 9001. Att arbeta efter ISO 9001 är ett sätt för företag att standardiserat arbeta med kvalitet baserat på kundens behov. ISO 9001 baseras på sju principer; kundfokus, ledarskap, medarbetarnas engagemang, processinriktning, förbättring, faktabaserade beslut samt relationshantering. Kraven för organisationer att ansöka om ISO-certifieringen är att de har ett ledningssystem samt att de uppfyller de sju principerna. (Swedish Standards Institute, u.å) del Castillo-Peces, Mercado-Idoeta, Prado-Roman och del Castillo-Feito (2017) menar att en ISO 9001-certifiering kan få många positiva effekter på organisationens inre aspekter. Exempelvis genom minskade produktionskostnader, bättre användning av resurser, högre arbetsmotivation

påverkas av att en organisation är ISO-certifierade kan vara att de får en bättre

marknadsposition, förbättrar kundrelationerna och blir mer attraktiva på marknaden då certifieringen antyder att företaget aktivt arbetar med kvalitetsförbättring (Boiral & Amara, 2009).

2.2

Är det skillnad mellan hög kvalitet och högt

värde?

För att i utbildningssyfte beskriva skillnaden mellan kvalitet och värde använder McCabe och Akass (2007) ett samtal mellan MacCabe och en student i filmvetenskap. Studenten fick titta på ett TV-program och ombads sedan att göra ett utlåtande kring programmet. Studenten uttryckte att han mycket väl förstod det underliggande karakteristika som utmärker ett program med hög kvalitet. Studenten kände att han borde tycka om programmet av dessa anledningar men ändå gjorde han det inte. (McCabe & Akass, 2007) MacCabe menar att studenten gav uttryck för att sätta ord på ett invecklat bedömningssystem, att det är möjligt att avgöra om någonting är av hög kvalitet baserat på erfarenhet om objektet som studeras, eller av en kritisk bedömning av dess estetiska karaktärsdrag. Hon fortsätter att jämföra detta klassificeringssystem med att placera något i en kategori, eller som i film och TV, i en genre. Detta säger dock väldigt lite om hur objektet som studeras spelar an på betraktarens känslor eller reaktioner. Det säger heller ingenting om subjektiva värderingar eller personlig uppskattning. (McCabe & Akass, 2007) För att förtydliga, MacCabe menar att huruvida någonting är bra eller dåligt är högst subjektiva uppfattningar; kvalitet, och i detta fall kvalitets-TV, kan mycket väl uppfattas som moraliskt och pedagogiskt uppbyggligt kreativt och underhållande för den som tittar. Däremot innehar kvalitets-TV ingenting som skyddar mediet från att upplevas som negativt. (McCabe & Akass, 2007) Om detta är fallet vad i ligger värdet att benämna något som kvalitativt?

MacCabe menar att det kommer från studentens andra del i sitt utlåtande; att han kände att han borde ha gillat det, på grund av dess inneboende kvaliteter. Den generella klassificeringen, kvalitet, och den personliga uppfattningen är svår att separera. Om ett program har epitetet kvalitets-TV kan en tittare känna sig tvungen att vara mer öppensinnad inför produktionen. McCabe menar även att forskningen om kvalitets-TV som begrepp inte gjort någon differens mellan kvalitet och värde. Det har snarare varit sammankopplat, att en produktion som klassas som kvalitets-TV är en indikation över dess värde gentemot tittarna. Begreppet kvalitets-TV i forskningen talar ofta om en uppsättning stilistiska begrepp och funktioner som en produktion måste inneha för att uppnå kvalitetsepitet, eller som enligt McCabe, kategorisering. Att det från

musiken till eftertexterna skall följa en historisk och konceptuell mall, som i sin tur sätter in produktionen i en historisk och konceptuell kontext. (McCabe och Akass, 2007)

2.3

Kvalitetskriterier

En av de personer som satt stora avstamp inom kvalitet för film och TV är den svenska författaren och debattören Harry Schein. Schein var en av grundarna till det Svenska

Filminstitutet och har i många år studerat ämnet i form av att ha skrivit böcker, debattinlägg, medverkat i TV med mera. (Ishammar, Snickars & Vesterlund, 2010) Enligt Ishammar et al. (2010) anses Schein vara en mycket omtalad och massmedial man och kallar honom för “kvalitetsfilosofins chefsideolog”. Schein har under sina verksamma år skrivit och debatterat mycket om kvalitet och kvalitetskriterier och menar att det inte går att definiera objektiva kvalitetskriterier utan uttrycker sig som i citatet nedan:

Självklart laborerar man inte med objektiva kvalitetskriterier. Vi sneglar inte ens åt framtiden, är medvetna om att filmer, som idag bedöms vara värdefulla, kanske redan om några år inte längre håller måttet. Om vi (samhället) vill stimulera produktionen av bättre filmer så måste kvalitetsdefinitionen vara det som vi (samhället) just nu anser vara bättre filmer. Mera komplicerat än så är inte kvalitetsbegreppet. Det som återstår är definitionen av vi (samhället). (Schein, 1970, s. 128)

Att kvalitet förknippas med ekonomiska förutsättningar är vanligt förekommande enligt

forskaren Dhoest (2014). Han menar att om en produktion har stor budget, läggs det därmed ner mer tid och produktionen får då högre kvalitet. Dhoest (2014) menar även att det är möjligt att dela in dramaproduktioner i två olika kategorier när det gäller kvalitet; bra drama och

kvalitetsdrama. Ett bra drama innehåller kvalitetskriterier som att det exempelvis är baserat på ett välskrivet manus, bra regi och bra skådespel, medan kvalitetsdrama utgörs av ett högt produktionsvärde, stor budget, originalitet bildmässigt samt ofta kopplat till välkänd/duktig produktionspersonal, till exempel producenter, regissörer och/eller skådespelare. (Dhoest, 2014) Förutom dessa aspekter menar Dhoest (2014) även att det är möjligt att försöka se objektivt på kvalitet genom att ta hänsyn till så kallade formella aspekter. Exempel på sådana aspekter presenteras i de kommande underrubrikerna.

2.3.1

Foto

Foto är subjektivt på många plan när det gäller bedömning av kvalitet. Det är upp till åskådaren själv att bedöma om bilden har hög kvalitet eller inte, utifrån tycke och smak. Trots det finns det inom foto “regler” att förhålla sig till för att uppnå god kvalitet. Exempel på detta är genom att förhålla sig till “the rule of third”, det vill säga att komponera bilden på ett balanserat sätt. Detta skapas genom att dela upp bilden i nio rutor genom att dra två horisontella och två vertikala streck över bilden. På så sätt skapas punkter i bilden där objektet bör placeras för att balans ska uppstå. (Jeong & Cho, 2016) Se figur 2 nedan för beskrivning av “the rule of third”.

Figur 2. The rule of third

Ytterligare ett förhållningssätt är att hålla bilden enkel, exempelvis genom att använda sig av skärpedjup, ljus eller färg så att bakgrunden får en tydlig distans till objektet i förgrunden. Att beskära bilden på rätt sätt kan även det göra att bilden känns balanserad. Beskärs exempelvis objektets huvud kan det ge en känsla av att objektet inte får plats i bilden, vilket kan bidra till att bilden upplevs ha sämre kvalitet. (Jeong & Cho, 2016)

2.3.2

Musik

När musik inom film och TV diskuteras bör det skiljas på titelspår, det vill säga den musik som spelas i samband med för och eftertexter, och underscore - den musik som används som hjälpmedel till filmberättandet (Gorbman, 1987). Gorbman (1987) menar att musiken och det visuella samspelar för att lyfta fram filmens budskap genom att musiken guidar tittaren samtidigt som det visuella påverkar hur tittaren tar till sig musiken. Musiken bör ses som en utsträckt hand från filmskaparens sida som leder tittaren känslomässigt genom berättelsen.

(Gorbman, 1987) Bullerjahn och Güldenring (1994) menar att relationen mellan musiken och det visuella kan delas upp i tre kategorier;

• Parafacering är när musiken speglar eller motsvara det visuella innehållet (Bullerjahn & Güldenring, 1994). Exempelvis när ett kärlekspar kysser varandra till romantisk filmmusik.

• Polarisering som inträffar när musikens specifika karaktär flyttar det visuellt oklara eller tvetydiga mot musikens karaktär (Bullerjahn & Güldenring, 1994).

• Kontrastpunkt vilket inträffar när musiken kontrasterar bildinnehållet. Detta kan göras ironiskt eller för att uppnå annan effekt. (Bullerjahn & Güldenring, 1994) Lissa (1965) tar upp en del punkter som hon anser att filmmusik bör göra. Filmmusik bör bland annat understryka filmens tempo och riktning, den bör sätta in filmen i en tid, plats och miljö. Filmmusik bör även förklara rollpersonernas känslor, ibland tematiskt, samtidigt som den bör förklara hur tittaren bör känna sig i filmens olika scener. (Lissa, 1965)

2.3.3

Ljud

Bordwell och Thompson (2012) menar att ljud inom film och TV har liknande funktioner och egenskaper som filmmusik och förklarar att ljudet har fyra egenskaper och funktioner i filmmediet;

• Ljudet skall understödja det visuella. Det skall inte upplevas som två separata enheter utan som en enhet. (Bordwell & Thompson, 2012)

• Ljud förändrar upplevelsen av det visuella. Genom att byta ljudbild ändras betydelsen av det tittaren ser, trots att det visuella inte ändras. (Bordwell & Thompson, 2012)

• Ljud förekommer det visuella. I detta fallet kan både musik och ljudeffekter användas för att förvarna publiken om vad som kommer att hända. (Bordwell & Thompson, 2012)

Ljud berättar var i inramningen som blicken ska riktas. Bildredigeraren använder i detta fallet bland annat panorering för att visa från vilket håll ljudet kommer ifrån. På detta sättet kan ljudet

förstärka till exempel rörelse, dialoger, och rule-of-thirds. Tittaren kommer automatiskt att leta efter vad ljudet kommer ifrån med hjälp av sina ögon. (Bordwell & Thompson, 2012)

Utöver dessa egenskaper är det viktigt hur ljud låter, att ljudet skall vara tydligt och rent. Mikrofonerna som tar upp ljud behöver vara rätt inställda så ljudet inte är distorderad. Ljud från den som håller mikrofonen bör heller inte upptas i ljudbilden. Allt ljud som stör upplevelsen och avslöjar att tittaren egentligen ser på en aktör framför en kamera bör undvikas. (Holman, 2014)

2.3.4

Manus

Enligt Dhoest (2014) relaterar innehållets kvalitet till pengar och tid. Att kvalitet skapas utifrån att produktionen får mer pengar, vilket möjliggör mer tid och kunnigare deltagare samt personal inom produktionen. Författarens undersökning påvisar även att detta innebär att exempelvis manus, skådespel och regi påverkas positivt, vilket bidrar till att produktionen får högre kvalitet. (Dhoest, 2014) Enligt Bignell och Orlebar (2005) går det att mäta kvalitet inom TV på många olika plan utöver det ekonomiska och kulturella värdet, bland annat genom att skapa innehåll som tillfredsställer publikens förväntningar. Genom att skapa realistiskt innehåll för drama i form av samhällsskildringar, politiska frågor/trender samt genom att skapa karaktärer som publiken enkelt kan identifiera sig med, är det större chans att tittaren anser att programmet skildrar verkligheten. Därmed är chansen stor att tittaren får en emotionell anknytning till innehållet, vilket kan bidra till att publiken anser programmet ha hög kvalitet. (Bignell & Orlebar, 2005) Även Goldstein och Bloom (2015) menar att manuset och berättelsen inom drama har en viktig påverkan genom att i många fall vara så realistisk som möjligt för att på så sätt fånga tittaren och få dem att identifiera sig med handlingen.

2.3.5

Skådespel

Goldstein och Bloom (2015) menar att bra skådespel ska uppfattas så realistiskt som möjligt. Även Nationalencyklopedin (u.å) beskriver skådespelarkonst som någonting som bör uppfattas så naturligt gestaltat som möjligt och att det således bör vara svårt att uppfatta om skådespelaren är sig själv eller spelar en roll. Upplevs inte skådespelet som ett realistiskt beteende är risken större att publiken inte sätter sig in känslomässigt i berättelsen, och således inte berörs av filmen/serien/teatern (Goldstein & Bloom, 2015). Skådespel med sämre kvalitet, det vill säga skådespel som upplevs orealistiskt, tar sig ofta i form av att skådespelaren använder överdrivna gester och ansiktsuttryck. Vid rädsla är det exempelvis vanligt att skådespelaren stirrar och

höjer för mycket på ögonbrynen, eller drastiskt sträcker upp armarna i luften och gapar vid förvåning. Det förekommer även att skådespelaren talar med överdrivet språk för att förstärka känslan hen ska förmedla, vilket istället ger ett onaturligt intryck. (Goldstein & Bloom, 2015)

2.3.6

Kontakt med målgruppen

För att kunna upprätta kontakt med den tilltänkta målgruppen eller den potentiella kunden är det av vikt att finnas där de befinner sig. Vad som därefter vill uppnås med kontakten är

kundengagemang. (Mahfouz, Joonas, Williams, Jia, & Arevalo, 2017) Mollen och Wilson (2010) förklarar kundengagemang som ett resultat av upprepade interaktioner som stärker den emotionella och känslomässiga investeringen kunden lägger ner i ett företag. Detta engagemang bygger enligt Jayasingh och Rajagopalan (2015) på kvaliteten av innehållet, bilder, filmer och texter, som företagen väljer att kommunicera med sina kunder. Det finns otaliga strategier över vad som anses vara innehåll av hög kvalitet, men Jayasingh och Rajagopalan (2015) menar att kvaliteten på innehållet avgörs av hur stort kundengagemanget är. De antar således samma ställning som majoriteten av de tidigare beskrivna managementteorier, vilka menar att produktens kvalitet mäts genom kundnöjdhet. Mahfouz et al. (2017) som har undersökt JCPenneys framgångssaga på sociala medier, menar att företaget intagit en aktiv ställning gentemot sina kunder och använt kanalerna till att nätverka med sin kundbas och demografi. De har inte varit passiva och väntat på att kontakt skall ske. (Mahfouz et al., 2017)

2.4

Ungdomars TV-vanor

Ugalde, Martinez-de-Morentin och Medrano (2017) undersöker i sin studie hur ungdomars TV-vanor ser ut baserat på ungdomar (14-19 år) från Irland, Spanien och Mexiko. Författarna har i sin studie identifierat fyra olika mönster i ungdomars TV-tittande. Det första mönstret kallar författarna för “Conflictive-Passive”, vilket grundar sig i familjekonflikter, att ungdomarna ser på TV för att undvika konflikterna och för att underhålla sig själva. Det andra mönstret kallar dem “Committed-Positive”, vilket utgörs av ungdomar som blivit uppfostrade att titta på TV med fokus på inlärning, det vill säga att syftet med TV ska vara att lära sig något och att hålla sig uppdaterad. “Critical-Cultural” kallar de det tredje mönstret vilket grundar sig i att ungdomar väljer att titta på humoristiska, ofta tecknade serier, i syfte att kunna identifiera sig med andra, ofta lite mer speciella karaktärer. Det sista mönstret, “Social-Conversational”, handlar om tv-tittande med syfte att väcka samtalsämnen, vanligtvis genom serier som handlar

med olika syften, vilket bör tas i beaktning vid framtagandet av ungdomsproduktioner. (Ugalde et al., 2017)

Nordicom-Sverige (2018) menar att svenska ungdomar tittar mer och mer på webb-TV och mindre och mindre på linjär-TV. Enligt Mediamätning i Skandinavien AB (MMS, 2017) som gör mätningar av Sveriges TV-landskap, är målgruppen 15-24 år den grupp som tittar minst på linjär-TV, följt av målgruppen 3-14 år. Se figur 3 för förtydligande av genomsnittlig daglig tittartid (min) i olika målgrupper.

Figur 3. Genomsnittlig daglig tittartid i olika målgrupper. (baserad på MMS, 2017)

SVT menar att de överlag har svårt att nå ungdomar i åldern 12-16 år, och grundat i detta problem har det gjorts en satsning på sådana produktioner. Under research-arbetet gjordes ett trettiotal djupintervjuer med ungdomar där det framför allt kom fram att många led av psykisk ohälsa. Många ungdomar hörde av sig till produktionen och berättade om deras historier, vilket resulterade i att SVT bestämde sig för att bygga programinnehållet på researchen, det vill säga ungdomarnas berättelser blev programinnehåll. Detta projekt kom att kallas SVT Z. (Vi på TV, 2016) Idag har SVT Z flertalet produktioner så som “Ångestbilen”, “Nattid - sommaren efter nian” och “Din story” (Sveriges Television, u.å). Denna uppsats undersöker endast “Din story” från SVT Z, men också ungdomsserierna “Klassen” och “Random Mix”, vilka presenteras i de kommande rubrikerna.

2.4.1

”Klassen”

Dramaserien “Klassen” utspelar sig i en skolklass och skildrar bland annat tonårskärlek, kompisbråk och andra dilemman som kan uppstå i målgruppens ålder. Säsong 1 består av 52 avsnitt som är 10 minuter långa. Serien ämnar skildra viktiga berättelser och skapa innehåll som får ungdomar att känna igen sig - innehåll som inte kan hittas på andra webbplatser.

Förhoppningen är att “Klassens” berättelser ska diskuteras och därmed även hjälpa ungdomar att ta ställning inom varierande ämnen. Genom att använda hashtaggen “#klassensvt” eller besöka instagramkontot (se ordlista för förklaring av Instagram) “@Barnkanalen” går det att diskutera serien även med personer utöver sin umgängeskrets. (Sveriges Television, 2018a)

2.4.2

“Random Mix”

Aktualitetsprogrammet “Random Mix” riktar sig till målgruppen 10-12 år och direktsänds på SVT-play och Barnplay varje vardag mellan klockan 16:30-16:50. Serien bjuder in gäster, oftast kändisar, som får leka lekar samt diskutera och svara på frågor som tittarna skickat in. “Random Mix” har även en återkommande miniserie som heter “Random Mix” Pirrigt” som behandlar frågor kring puberteten. “Random Mix” har en egen app - “Mixat”, där klipp från programmen läggs upp och inför varje avsnitt öppnas även en chatt som låter tittarna diskutera och ställa frågor. Dessa chatter sparas i appen och går att läsa vid senare tillfällen. (Sveriges Television, 2018b)

2.4.3

“Din story”

Den verklighetsbaserade dramaserien “Din story” bygger på verkliga händelser och berättelser som tittare delat med sig av till SVT Z. Serien består av kortare avsnitt, runt 1 minut vardera, och skildrar händelser kring ämnen som familjebråk, pubertet, könsidentitet och utanförskap. (Sveriges Television, 2017)

3

Metod

I detta kapitel presenteras metoder som är vanligt förekommande inom samhällsvetenskaplig forskning, studiens metodval som presenterar de metoder som använts samt en metoddiskussion som diskuterar de metodiska beslut som fattats.

3.1

Metodteori

Vanligtvis kategoriseras samhällsvetenskapliga forskningsstrategier i två delar; kvalitativ forskning och kvantitativ forskning. Länge har kvalitativ data karaktäriseras som mjuk data medan kvantitativ data har innefattas av hård data. Begreppen har dock utvecklats och de skiljer sig därmed på flera plan. (Bryman, 2011)

Kvalitativ forskning bygger ofta på datainsamlingsmetoder som intervjuer, fokusgrupper och observationer medan kvantitativ forskning vanligtvis bygger på enkäter eller liknande metoder som mäter kvantitet (Ahrne & Svensson, 2011). Intervjuer kan dock vara både kvalitativa och kvantitativa. En kvalitativ intervju är ofta ostrukturerad alternativt semistrukturerad, vilket öppnar upp för följdfrågor och en djupare diskussion. (Bryman, 2011) Vanligtvis används en intervjuguide som består av teman eller öppna frågor som ställs informellt (Bryman, 2011; Patel & Davidsson, 2003). Intervjuaren bör vara mycket påläst inom ämnet för att kunna ställa relevanta följdfrågor baserat på vad respondenten svarar (Patel & Davidsson, 2003). En strukturerad intervju däremot är vanligtvis väl förberedd i form av färdiga frågor, även kallat frågeschema, vilket ofta används vid intervjuer med kvantitativ metod (Bryman, 2011). En strukturerad intervju kan ibland påminna om en enkätundersökning, skillnaden är dock att enkätundersökningarna vanligtvis har ett större urval samt att personen som svarar på enkäten gör det på egen hand utan intervjuperson. En enkät bör gå snabbt att fylla i och bör därmed inte vara för lång och heller inte bestå av allt för öppna frågor då sådana kan upplevas som

svårbesvarade. Fördelar med enkätundersökningar är att de inte är platsberoende, vilket innebär att både tid och pengar sparas då det inte behöver innefatta något resande. En nackdel med enkätundersökningar är att det inte ges något utrymme för följdfrågor och spontanitet då det inte är ett samtal utan ett ifyllnadsformulär. (Bryman, 2011)

3.2

Metodval

Som en del av undersökningen kring huruvida det går att objektivt bedöma kvaliteten inom film och TV togs beslutet att utföra mailbaserade intervjuer till filmvetare och personer med

arbetserfarenhet inom filmvetenskap. Parallellt med detta utfördes även en fokusgrupp och en netnografisk undersökning, för att se vad ungdomarna tyckte och tänkte om SVTs

ungdomssatsningar. Informationen från de mailbaserade intervjuerna har sedan legat som grund för det teoretiska arbetet, fokusgruppen och netnografin. Bryman (2011) menar att sådana metoder antyder att det är en kvalitativ uppsats med induktiv ansats.

3.2.1

Mailbaserad intervju

Enligt Dhoest (2014), som har studerat kvalitet inom film och TV, är det nödvändigt att samla information från recensenter och producenter då de har stor inblick i branschen och för att de i sitt arbete behandlar frågor kring kvalitet. Därav beslutades det att denna studies urval skulle bestå av just personer som arbetar med film och TV i form av programchefer, producenter, filmrecensenter och forskare. Urvalet bestod av 53 personer varav 19 doktorander, 9 professorer, 8 docenter och 7 övriga forskare inom filmvetenskap från universitet runt om i Sverige, samt personer från kulturdepartementet och jurymedlemmar från en svensk TV-gala. Urvalet lokaliserades genom ett slumpmässigt val av tre svenska universitets hemsidor där forskare inom filmvetenskap listats med titel och mailadress. Jurymedlemmarna hittades genom TV-galans hemsida och kulturdepartementet via deras hemsida. Flick (2009) menar att en metod för att samla personer till urvalet är genom snöbollstekniken. Tekniken innebär att personerna som kontaktas ombeds att tipsa om andra personer som kan vara nödvändiga för ens urval (Flick, 2009). Detta är någonting som skedde oplanerat i svaren från de mailbaserade intervjuerna då experterna i deras svar lämnade rekommendationer på personer som studerat kvalitet inom film och TV. Exempelvis rekommenderades debattören Harry Schein, relevanta artiklar samt andra yrkeskategorier att undersöka. Två av experterna rekommenderade att uppsöka personer som på något sätt delat ut priser inom TV- och film. Därav utökades de mailbaserade intervjuernas urval då jurymedlemmar från TV-galor valdes att kontaktas. En online-intervju kan dels ske i nutid mellan personer som samtalar antingen verbalt eller i en chatt, men det kan också ske genom exempelvis mail eller chatt där svaren inte kommer direkt. Den senare sortens intervju kallas asynkron intervju, det vill säga intervjuer där svaren inte sker i realtid. (Bryman, 2011) De mailbaserade intervjuerna som utfördes var således av asynkron sort.

Enligt Flick (2009) är det viktigt att instruktionerna som skickas ut till de deltagande är mycket välformulerade, detaljerade och lätta att förstå. Detta för att undvika missförstånd och för att

även att det är viktigt att intervjuaren är tydlig med ens förväntningar så att personen som blir intervjuad vet vad hen ska förbereda sig på. (Flick, 2009) Detta är någonting som togs hänsyn till vid formuleringen av det mail som skickades ut till experterna. En av uppsatsförfattarna formulerade först ett utkast på ett mail som sedan den andra uppsatsförfattaren läste igenom och korrigerade, för att mailet skulle bli så tydligt och detaljerat som möjligt. I mailet ställdes en öppen fråga kring hur de objektivt definierar kvalitet inom film och TV. Bearbetningen har skett genom att materialet kategoriserats utefter svaren, som utkristalliserades genom återkommande läsning av transkriberingen, och ställa dem mot vald teori. Bearbetningen har således tagit ett klassisk fenomenografiskt tillvägagångssätt, utifrån Patel & Davidssons (2003) teorier.

3.2.2

Fokusgrupp

Fokusgrupper är i stor utsträckning detsamma som fokuserade intervjuer i grupp, där likheten bygger på den diskursiva ansatsen metoden har. I grupp får även deltagarna möjlighet att diskutera med varandra, byta åsikter, dementera och bekräfta för att tillsammans komma fram till en konsensus. (Bryman, 2011) Gruppen kan bestå av främlingar eller av personer som känner varandra, det viktiga med fokusgrupper är det ämne eller tema som gruppen är samlad kring att samtala om, samt att samtalsledaren är förberedd på sin uppgift. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns och Wängnerud 2017) Eftersom att studien skulle studera vad målgruppen för SVTs ungdomssatsningar ansåg om begreppen kvalitet var urvalet inte beroende av att hitta personer som tittat på SVTs produktioner. Hade så varit fallet hade uppsatsens fokusgrupp kunnat utsättas för samplingsfel (Bryman, 2011) något som därför togs i beaktning av studieförfattarna. Urvalet skulle däremot bestå av en lik representation av SVTs målgrupp, forskningsämnen och population (Bryman, 2011). Kriteriet var därför att ha en jämn fördelning av kön samt av åldersspannet 12-16. Detta är något som upplevts i utförandet av fokusgruppen då gruppen bestod av sju deltagare i målgruppsåldern. Gruppsamtalet utfördes i samband med ett påskfirande i den ena uppsatsförfattarens hemstad.

Efter gruppsamtalet har en transkribering av det inspelade materialet gjorts, detta för att lättare kunna bearbeta texten (Harboe, 2013). Att enbart ljudupptagning gjordes under fokusgruppen var för att minska risken för att intervjuledarens personliga avfärgningar skulle lysa igenom vid till exempel anteckningar och liknande. I detta fall har fokusgruppsdeltagarnas ord fått vara okommenterade fram tills dess att bearbetning av materialet skett, något som förordas av Dalen (2015). Bearbetningen har därvid skett genom att kategorisera materialet i olika teman som utkristalliserades genom återkommande läsning av transkriberingen, och ställa dem mot vald

teori. Bearbetningen har således såsom de mailbaserade intervjuerna, tagit ett klassisk fenomenografiskt tillvägagångssätt, utifrån Patel & Davidssons (2003) teorier.

3.2.3

Netnografi

Netnografi är ett teleskopord sammansatt av internet och etnografi. Etnografi syftar till att undersöka en grupps beteenden, hur de talar med och uppför sig mot varandra i syfte att förstå varför dessa beteendemönster uppstår. I den etnografiska metoden iakttar forskaren gruppen genom att vara en del av gruppen och kritik har riktats mot metoden som menar att forskarens närvaro i gruppen påverkar resultatet. (Bryman, 2011) Med öppna internetforum som sociala medier erbjuder kan samma beteendemönster undersökas, men eftersom undersökningsobjekten är omedvetna om att de blir iakttagna riskerar inte materialet att bli påverkat på samma sätt. (Bowler, 2010)

Det har inte varit för avsikt att studera beteende eller handlingsmönster, utan att iaktta samtalen som uppstår i de forum där SVTs ungdomsproduktioner diskuteras. SVT själva beskriver hur de jobbar med sin närvaro på sociala medier, därtill blev det av vikt för uppsatsen att undersöka samtalen som fördes på de kanaler där SVT fanns. Specifikt ”Random Mixs” YouTubekanal (se ordlista för förklaring av YouTube), där de lägger upp klipp från sina sändningar, samt SVT Zs instagramkonto @svt_z där innehåll från “Din story” postas. Även hashtagen #klassenSVT som SVT har upprättat i anslutning till programmet “klassen” har undersökts för att på så sätt se om samtal förs utanför SVTs egna kanaler.

På samma sätt som i de mailbaserade intervjuerna och i fokusgruppen användes en

fenomenografisk analysmetod av materialet. Vilket för denna uppsats betyder att materialet från de olika serierna kopierades in i var sitt dokument. Därefter analyserades materialet var för sig och de positiva kommentarerna jämfördes med de negativa för att undersöka ration mellan de positiva och negativa kommentarerna. Dokumentets sökfunktion användes för att söka efter de olika kriterium från kriterielistan med olika variation av orden. De olika teman som visade sig, skådespelarinsatser, manus och tycke för programmen i sig sammanställdes därefter för att kunna vägas mot vald teori. Där teori inte gick att tillämpa beslutades det att antingen utöka teorikapitlet eller låta ungdomarnas samtal vara med okommenterat. Värt att notera, var att ungdomarnas samtal på de olika sociala forumen mest innehöll diskussioner om

programinnehållet och inte om produktionen runt programmen. Detta kommer det presenterade resultatet sedan visa. Bristen ligger enligt författarnas tycke inte på arbetet bakom empirin utan

på vad ungdomar anser om kvalitet. Det vill inte säga att arbetet gjordes i onödan. Materialet fick stor nytta i uppsatsens diskussion- och slutsatskapitel.

3.3

Metoddiskussion

Under arbetet med denna uppsats har det funnits en ständig medvetenhet om uppsatsämnets svårighet att reproduceras och ämnets inneboende subjektiva karaktär. Den första delen av detta påstående, svårigheten att reproduktion, är sann för all kvalitativ samhällsvetenskaplig

forskning som bygger på intervjuer (Bryman, 2011) därtill valdes flera vetenskapliga metoder, triangulering, för att både täcka upp för bristerna i enskilda forskningsmetoder samt för att öka uppsatsens tillförlitlighet och bredd. Därav bör uppsatsen ses som både trovärdig och pålitlig eftersom att slutsatserna inte har dragits från en bristfällig kvalitativ metod, utan från flera olika kvalitativa metoder för att därefter styrka uppsatsens slutsats. (Bryman, 2011)

3.3.1

Mailbaserad intervju

Då experterna bor i olika städer runt om i Sverige hade det kunnat bli en problematik kring pengar och tid eftersom att intervjuer i “verkligheten” kräver ett visst resande, eller att urvalet hade behövt begränsats till personer som bor i närheten av oss uppsatsförfattare. För att undvika detta problem ansågs online-intervjuer vara ett bättre val. Fördelar med intervjuer som sker online är att det vanligtvis inte kräver någon transkribering, vilket annars kan vara mycket tidskrävande. Det kan också vara fördelaktigt i form av att respondenten befinner sig i en miljö hen känner sig trygg i, istället för om intervjun skulle ha skett på en för respondenten ny plats, vilket hade kunnat skapa otrygghet och nervositet och i sin tur inte lika bra svar. Flick (2009) menar att mailbaserade intervjuer ibland kan ställa till problem gällande identifiering av den intervjuade personen. Att om personen har hittats via en hemsida och det inte går att hitta mer information än namn och yrke, får intervjupersonen helt enkelt lita på det personen beskriver om sig själv. Detta kan bli problematiskt gällande uppsatsens reliabilitet. (Flick, 2009) I sökningen efter experter att maila besöktes vissa svenska universitets hemsidor där det fanns tillgång till forskare inom filmvetenskap samt deras mailadresser. Universitetens hemsidor bedömdes som pålitliga och studieförfattarna ansåg därför att ytterligare sökningar på personerna inte var nödvändigt.

Att asynkrona intervjuer innefattar att respondenten kan ta tid på sig att svara kan ibland ses som en nackdel, eftersom att det kan ta lång tid att slutföra dem (Bryman, 2011). Då

detta ingenting som ansågs vara problematiskt. Vissa av experterna svarade samma dag, ett par dagar eller veckor senare men då mailen skickades ut i god tid blev detta inget problem utan svaren kunde komma in i sinom tid utan att det påverkade datainsamlingen negativt. Då det dessutom ställdes en så pass öppen fråga i mailen till de intervjuade ansågs det vara passande med en asynkron intervju. Öppna frågor kan enligt Bryman (2011) upplevas som svåra att svara på och kan därför kräva mer reflektion och tid. Hade det å andra sidan valts att göra en synkron intervju hade det givits större möjlighet för spontanitet och följdfrågor, vilket möjligtvis hade bidragit till andra svar. Fördelar med asynkrona intervjuer däremot är att den intervjuade får god tid på sig att tänka igenom och formulera svaren, vilket möjliggör för mer detaljerad och

djupare information. (Flick, 2009)

Mailen skickades ut till 53 experter inom film och TV men endast 13 personer svarade. Intervjuerna fick därmed ett bortfall, det vill säga personer som inte svarat eller inte vill delta i undersökningen (Bryman, 2011), på 40 personer. Bortfallet upplevdes dock inte som

problematiskt då uppsatsförfattarna tillsammans med handledaren ansåg att det fanns tillräckligt med information från de 13 respondenterna för att sammanställa ett intressant resultat, då svaren var så pass spridda i dess åsikter och resonemang.

3.3.2

Fokusgrupp

Valet av fokusgrupp som metod berodde på möjligheten att samla in en större mängd empiri på färre tillfällen, samt på att en samtalsmetod kan vara av värde på grund av svårigheten i att kunna definiera vad kvalitet egentligen är, både för oss och för intervjupersonerna. Det är enligt Esaiasson et al. (2017) vanligt att använda fokusgrupp för att studera sättet gruppen interagerar med varandra, detta har dock inte varit av vikt för denna studies undersökning. Det är enbart deltagarnas resonemang som blivit föremål för analys. Viktigt att beakta med denna metod är att den inte är lika uttömmande i fråga om spridning på materialet som fås av ett samtal, menar Esaiasson et al (2017). Däremot är bredden av material oftast större än vid enskilda

intervjusessioner. (Esaiasson et al., 2017) Något som passade denna studies uppsatsämne väl. Det finns mycket kritik som kan läggas på att använda fokusgrupp som metod. Intervjuer i sig är omöjliga att reproducera, en intervjuperson kan ha bytt åsikter om samme person skulle bli intervjuad om samma ämne fast vid en annan tidpunkt. (Ahrne & Svensson, 2015) Olika personer är samtidigt olika bekväma i att föra sitt resonemang i tal och i grupp (Bryman, 2011). Trots denna kritik anser studieförfattarna att det finns så pass mycket erkänd forskning som

enbart använt sig av intervjuer som forskningsmetod och de anser därför att uppsatsens slutsats inte enbart bygger på fokusgruppen utan på all insamlad empiri.

En annan kritik kan riktas mot intervjuledarens relation till deltagarna i fokusgruppen. Detta anser Hartman (2004) och Stake (1995) inte vara något problem för resultatets trovärdighet. Hartman (2004) anser att relationen bör ses i relation med uppsatsens syfte och menar att det kan vara problematiskt i jävsituationer. Varken uppsatsförfattare eller deltagarna tjänar monetärt på deltagande i uppsatsen, därför är relationen inget problem enligt Hartman (2004). Stake (1994) menar istället att det tvärtom kan vara positivt för en uppsats eftersom det mer öppna och fria samtalsklimatet som uppstår där deltagarna redan känner varandra, medverkar till ett

bredare och djupare resultat än om motsatsen skulle vara sann.

3.3.3

Netnografi

Mycket av den kritik som riktats på etnografi, att forskarens uppenbarelse räcker för att kontaminera resultatet motverkas redan genom att välja netnografi. (Bryman, 2011) Här finns istället två kategorier av åsikter rörande metoden, anser Bowler (2010). Den ena att etnografen skall intaga en mer aktiv position och inleda samtal, den andra avser en passiv osynlig roll. (Bowler, 2010) Denna studie har en passivt iakttagande osynlig roll eftersom att

studieförfattarna anser att det andra alternativet skulle krocka med den övervägande största kritiken mot etnografi.

3.4

Etik

De etiska principer uppsatsen valt att arbeta utifrån är samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och informationskravet, allt utifrån vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer. I det mail som skickades ut vid de mailbaserade intervjuerna klargjorde

studieförfattarna för deltagarna att deras medverkan skulle vara helt anonym. Det framkom även tydligt hur deras medverkan skulle gå till, vilket var genom att endast svara på meddelandet. Fokusgruppens deltagare blev först informerade om vad deras deltagande skulle innebära för denna uppsats, och i vilken utsträckning deras medverkan skulle användas. De blev informerade om att deras medverkan var frivillig och att de när som helst kunde avstå från att medverka. Eftersom att några av deltagarna i fokusgruppen var under 15 år, blev även deras

vårdnadshavare först informerade för att ge sitt samtycke till ungdomarnas medverkan. Samtliga blev informerade om att deras medverkan skulle vara helt anonym, samt att de uppgifter

blev godkänd. Under netnografiarbetet har det framförallt varit anonymiteten som varit viktig att beakta. Därför har uppsatsen avstått från att nämna användarnamn i samband med citat, samt att inte hänvisa till vilket inlägg kommentarerna är inhämtat från. Studieförfattarna ansåg att eftersom att de personer som studerades inte har kunnat ge sitt samtycke, som så är netnografins struktur, gick ungdomarnas anonymitet före eventuella fel i fråga om uppsatsakribi.

3.5

Disposition

Följt av detta kapitel kommer “Empiri del 1” som presenterar det material som samlats in genom mailbaserade intervjuer med filmvetare, kulturdepartementet och jurymedlemmar till en svensk TV-gala. Vidare följer en tillhörande diskussion som diskuterar empirin tillsammans med teori, för att sedan leda fram till en kriterielista. Diskussionskapitlet ämnar diskutera studiens första frågeställning. Därefter kommer den andra delen av empirin, “Empiri del 2”, som presenterar det material som samlats in från ungdomar via fokusgruppen och den netnografisk undersökningen. Den netnografiska undersökningen studerar tre av SVTs ungdomssatsningar; “Klassen”, “Random Mix” och “Din story”. Därefter följer kapitlet “Diskussion del 2” som med hjälp av empirin från del 1 och 2, kriterielistan samt teori

diskuterar studiens andra frågeställning. Frågeställningarna besvaras sedan i kapitlet “Slutsats” som avslutas med vidare forskning, referensförteckning och bilagor.

4

Empiri del 1

Nedan presenteras det material som samlats in via de mailbaserade intervjuerna. Kapitlet knyts ihop av en kriterielista baserad på de definitioner som angetts av de intervjuade. Materialet i detta kapitel ligger till grund för de kommande kapitlen “Diskussion del 1” och “Diskussion del 2”.

4.1

Mailbaserade intervjuer

Av urvalet bestående av 53 personer svarade endast 13 personer. På frågan om de ansåg det finnas kvalitetskriterier inom film och TV, ansåg 4 forskare att det inte går att se objektivt på kvalitet inom film och TV, medan en forskare antydde att det gick. En forskare hade ingen åsikt i frågan och 3 ville inte delta mer än att de antydde på att det var en krånglig fråga att besvara. Övriga 3 personer, det vill säga personer från kulturdepartementet och jurymedlemmar från en svensk TV-gala, ansåg att det gick att definiera kvalitetskriterier och en person hade ingen åsikt. Se tabell 1 för förtydligande tabell av forskare och övriga personers svar på frågan “Anser du det kan finnas kvalitetskriterier inom film och TV?”.

Tabell 1. Forskare och övriga personers svar på frågan “Anser du det kan finnas kvalitetskriterier inom film och

TV?”

Anser du det kan finnas kvalitetskriterier inom film och TV?

Ja Nej Ingen egen åsikt Vill ej delta

Forskare 1 4 1 3

Övriga personer* 3

Övriga personer* = kulturdepartementet och jurymedlemmar från en svensk TV-gala

4.1.1

Experternas syn på kvalitet

12 av 13 personer beskrev att kvalitet är ett väldigt svårt begrepp då det går att definiera på så olika sätt. Den sista personens svar skiljde sig från de andras då hen representerar

Kulturdepartementets svar löd enligt följande;

För SVT gäller övergripande villkor i sändningstillståndet som har beslutats av regeringen enligt riksdagens riktlinjer. Det nuvarande sändningstillståndet gäller 2014-2019. Enligt villkoren ska bl.a. programverksamheten som helhet utmärkas av hög kvalitet och nyskapande form och innehåll. Vidare ska SVT erbjuda ett mångsidigt kulturutbud som ska fördjupas, utvecklas och vidgas under

tillståndsperioden. SVT ska också bidra till utvecklingen av svensk filmproduktion. Svenska Filminstitutet fördelar statligt stöd till svensk film, med utgångspunkt i de mål för den nationella filmpolitiken som beslutats av riksdagen. Enligt ett av målen ska utveckling och produktion av värdefull svensk film ske kontinuerligt och i olika delar av landet. I propositionen Mer film till fler – en sammanhållen filmpolitik utvecklas målets innebörd: Filmpolitiken ska bidra till att det skapas film med en sådan bredd och mångfald av berättelser att den är angelägen för alla. Värdefull svensk film ska omfatta såväl filmer med en bred målgrupp som smalare filmer som på olika sätt utmanar publiken, såväl långfilm, barn- och ungdomsfilm, kort- och dokumentärfilm som animation. Film för barn och unga ska vara särskilt prioriterad. Filmpolitiken ska främja den svenska filmens kvalitet och förnyelse. Det kan gälla såväl själva hantverket som filmens konstnärliga värden eller angelägenhetsgrad. (Personlig kommunikation, 23 mars 2018)

Experterna som svarat på de mailbaserade intervjuerna är anonyma så för att ge en bild av deras preferensramar har de experter som gett en mer utförlig definition av kvalitet kallats för

“Intervjuperson A-E”. Se tabell 2 för förtydligande av intervjupersonernas titlar.

Tabell 2. Intervjupersonernas titlar Intervjupersonernas titlar Intervjuperson Titel

A Professor

B Professor

C Filmvetare och recensent

D Jurymedlem

Vid undervisning inom filmvetenskap lär sig studenter om hur filmer är gjorda i form av stilar, traditioner och stilgrepp såsom kamerarörelser, ljudarbete, scenografi, klippning och

skådespeleri, menar Intervjuperson A (personlig kommunikation, 21 mars 2018). Målet är att studenterna därefter ska kunna göra en egen värdering av filmerna, ur ett estetiskt och filmhistoriskt perspektiv. Studenterna lär sig således inte vad det är som definierar en “bra” film, utan de får verktyg att använda för att göra en egen tolkning och bedömning.

(Intervjuperson A, personlig kommunikation, 21 mars 2018) Hen beskriver även hur kvalitet diskuteras inom utbildningarna för filmvetenskap:

Att huvudmålet med filmvetenskap inte är att värdera kvalitet innebär inte att vi inte diskuterar kvalitet. Tvärtom försöker vi utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv se hur olika kvalitetskriterier avlöst varandra i kritik och reception, hur olika synsätt på kvalitet avspeglas i debatter om allt från censur till filmstöd. Det blir då klart att inga objektiva eller tidlösa kvalitetskriterier kan urskiljas, de är alltid relaterade till historiska, sociala, ekonomiska och politiska kontexter.

(Intervjuperson A, personlig kommunikation, 21 mars 2018)

Intervjuperson B (personlig kommunikation, 20 mars 2018) däremot menar att det faktiskt går att uttrycka vissa termer för kvalitet och beskriver därmed manus, foto, ljud och skådespeleri:

- ”Manus: förmåga att formulera en berättelse som är originell, intellektuellt djupsinnig, uttrycker medvetenhet om genre och tradition.

- Foto: tekniskt raffinemang, medvetenhet om hur form påverkar innehåll, uttrycker skönhetsvärde.

- Ljud: också här krävs teknisk briljans, använder alla möjliga former av buller (det ljud som inte är talat språk eller musik), musikalisk briljans

- Skådespeleri: förmåga till både realism och konstnärlig stilisering.”. (Intervjuperson B, personlig kommunikation, 20 mars 2018)

Hen avslutar mailet med att säga “Någonstans i dessa termer hanterar jag kvalitetsbegreppet. Någon egentlig objektivitet knappast, men då jag har sett tusentals filmer genom åren och är van vid att formulera mig kring dem vet jag en hel del om vad som tilltalar människor!”.

(Intervjuperson A, personlig kommunikation, 21 mars 2018)

Intervjuperson C (personlig kommunikation, 14 mars 2018) menar att film och TV kan ha kvalitet ur ett konstnärligt syfte där tekniska förutsättningar inte är av betydelse för kvaliteten.

Hen anser att en film som är filmad med mobilkamera kan ha lika hög kvalitet som en film gjord med avancerad kamerateknik. Om en film exempelvis inte följer klassisk färg- och ljussättning eller om skådespelet inte är klassiskt naturligt/realistiskt betyder inte det att den är av sämre kvalitet, intervjupersonen menar att det snarare tvärtom kan höja den konstnärliga kvaliteten. (Intervjuperson C, personlig kommunikation, 14 mars 2018) Hen menar således att en produktion kan vara av hög kvalitet genom att produktionen;

- ”visar på en historisk medvetenhet om sin egen konstart exempelvis genom att anknyta till teman, tekniker och stilgrepp från tidigare produktioner av konstnärlig betydelse.

- bryter ny konstnärlig mark genom att demonstrera dittills oprövade stilgrepp, berättarstrukturer eller tematiska bearbetningar.

- demonstrerar och/eller vidareutvecklar befintliga tekniker, berättarsätt och

stilgrepp på ett nytt och fräscht sätt.”. (Intervjuperson C, personlig kommunikation, 14 mars 2018)

Intervjuperson D (personlig kommunikation, 19 mars 2018), som har suttit i juryn för en svensk TV-gala, beskriver att juryarbetet har behandlat många faktorer som avgör om TV-program är “bra” eller inte. Dessa faktorer var bland annat tittarmottagande, medial genomslagskraft, nyskapande/innovation samt popularitet hos profiler, vilket hen menar påverkar kvaliteten i TV-programmen. (Intervjuperson D, personlig kommunikation, 19 mars 2018) Intervjuperson E (personlig kommunikation, 19 mars 2018), som suttit i samma jury som Intervjuperson D, menar däremot att juryn fullt medvetet har eliminerat begreppet kvalitet vid bedömning av TV-programmen, på grund av att produktionerna skiljer sig så pass mycket från varandra, både gällande genre och syfte. Hen menar även att kvalitet har med ekonomi att göra och eftersom att TV-produktionerna har så pass olika budgetar blir förutsättningarna för kvaliteten ojämn. Personligen menar hen att kvaliteten styrs av målgruppens åsikter och förväntningar, att

mottagaren ofta formulerar sig på ett annorlunda sätt mot vad personerna i branschen gör och att mottagaren går på vad de tycker om eller inte tycker om, vilket hen i sig tycker borde räknas som ett mått på kvalitet. (Intervjuperson E, personlig kommunikation, 19 mars 2018)

5

Diskussion del 1

Detta kapitel ämnar analysera empirin från de mailbaserade intervjuerna i ljuset av vald teori för att diskutera uppsatsens första frågeställning; Vad definierar kvalitet inom film och TV.

Bignell och Orlebar (2005) menar att kvalitet inom film och TV skapas när innehållet uppfyller tittarens förväntningar. Detta sker genom att skapa så realistiskt innehåll som möjligt för att således få tittaren att känna igen sig och emotionellt engagera sig (Bignell & Orlebar, 2005). Även Goldstein och Bloom (2015) anser att innehållet ska vara så verklighetstroget som möjligt för att fånga tittaren. Detta tyder således på att både Bignell och Orlebar (2005) och Goldstein och Bloom (2015) anser att kvaliteten inom film och TV styrs av tittarens åsikter, att det handlar om att tillfredsställa tittaren och tittarens behov. Intervjuperson B (personlig kommunikation, 20 mars 2018) menar att ett bra manus utgörs av originalitet, intellektuell djupsinnighet och

medvetenhet kring genre och tradition. Hen menar dock att det inte går att se objektivt på kvalitet men att hen är så pass insatt i TV- och filmbranschen att hen vet vad som tilltalar tittaren (Intervjuperson B, personlig kommunikation, 20 mars 2018). Således anser även intervjuperson B att kvaliteten styrs av tittarens åsikter.

Intervjuperson B (personlig kommunikation, 20 mars 2018) nämnde under mailintervjun för att fotot skall uppnå kvalitet bör den vara filmad med tekniskt raffinemang. Ordvalet raffinemang i sig är inte helt lätt att förstå, då det kan syfta på olika saker. Intervjupersonen kan exempelvis mena teknisk förfining, att fotografen (eller regissören och bildproducenten) har förfinat sitt konstnärliga hantverk. Det skulle även kunna syfta till att beskriva fotots inneboende skönhet samt elegans. Jeong och Cho (2016) menar dock att detta ligger i betraktarens ögon och att vad en tittare anser som skönhet behöver inte vara sant för en annan tittare. Antar vi den första betydelsen, teknisk förfining, stämmer det in på vad Intervjuperson C (personlig

kommunikation, 14 mars 2018) tar upp, det vill säga att uttrycket skall visa på en historisk medvetenhet om sin egen konstart. Med andra ord, att det går att ställa filmskaparens

produktion bredvid andra produktioner i samma genre utan att den upplevs felplacerad. Denna tanke dementeras av McCabe och Akass (2007), som menar att detta sätt att se på kvalitet är ett klassificeringssystem och inte säger något om värdet för den som tittar. Jeong och Cho (2016) pratar också om tekniska förhållningsregler när de beskriver vad som kan höja eller sänka kvalitet hos fotot, de hävdar dock bestämt att det inte har något med skönhet att göra, eftersom att det är subjektivt. Intervjuperson B (personlig kommunikation, 20 mars 2018) gör inte denna distinktionen, där fotot både bör uttrycka gott hantverk samt att det uttrycker skönhetsvärde. I det ena fallet går det att titta på kvalitet som något objektivt, i det andra är kvalitet är något