4. Resultat 1 Empir
5.1 Extern reglering
Diagram 21: Medelvärde av samtliga svarsresultat från frågor om extern reglering
I diagrammet ovan har svaren från de fyra frågor som var framtagna baserade på det extern
reglering inom OIT sammanfattats till fyra medelvärden. Typvärdet av dessa fyra
medelvärden är “stämmer helt”, vilket indikerar att det är det mest typiska svaret på de frågor som är baserade på teori om extern reglering. Standardavvikelsen för medelvärden av
svarsresultat på frågorna om extern reglering visar ett värde på 19,25. Det kan förklaras av att respondenterna med högre frekvens och därför med större säkerhet har svarat “stämmer helt” på påståenden vilket gett en svarsfrekvens på 51,75 i medelsnitt, medan väldigt få har svarat stämmer inte alls, vilket gett ett värde på 3,75 i medelsnitt. Båda dessa värden avviker markant från medelvärdet 25 som kommer från antal respondenter genom antal svarsalternativ.
Det sammanställda resultatet ovan visar att respondenternas svar överlag stämmer väl överens med det Ryan och Deci (2017) hävdar om vad som enligt extern reglering motiverar en individ. Typvärdet, alltså det värde som flest respondenter valt att svara, är “stämmer helt”. Likt det Ryan och Deci (2017) förklarar om hur en individ kommer att agera i
förväntan eller oro för att erhålla en belöning eller bestraffning, visar denna undersökning att en stor majoritet av respondenterna motiveras att arbeta mer om det finns en möjlighet till att få en belöning i form av bättre lön eller befordran inom organisationen. Detta agerande kan liknas vid det Ryan och Deci (2017) beskriver som att agera i förväntan att få en belöning. Detta visar även att det resultat som givits av denna studie stämmer väl överens med det
Iorgulescu (2016; Robert Half 2015; Schwabel 2014; Meret et al. 2018; Deloitte 2018; Fratricova och Kirchmayer) hävdar gällande att de flesta studier som gjorts kring vad som motiverar generation Z har funnit att en generös lön samt möjlighet att utvecklas och avancera inom företaget är viktiga motivationsfaktorer för generationen.
Det faktum att majoriteten av respondenterna har svarat att påståendet att deras beteende och handlingar kan kopplas till en vilja att inte bli illa omtyckt stämmer ganska bra samt att den näst största gruppen svarande har svarat att detta stämmer helt, kan liknas vid det Ryan och Deci (2017) förklarar om att en individ agerar för att undvika en negativ konsekvens. Vidare kan även samma liknelse till teorin dras utifrån svaren på nästa fråga i enkätundersökningen. Det faktum att en relativt stor del av respondenterna svarat svarsalternativet “stämmer ganska bra” på frågan om deras beteende och handlingar på arbetsplatsen hänger ihop med att de känner oro över att behöva avsluta anställningen om de inte presterar tillräckligt bra, kan liknas vid det Ryan och Deci (2017) förklarar om hur en individ agerar för att undvika en viss konsekvens. Baserat på detta antagande av Ryan och Deci (2017) motiveras alltså den delen av de tillfrågade respondenterna som svarat detta svarsalternativ till relativt stor del att arbeta för att de är oroliga att utebliven eller undermålig prestation ska ge en negativ konsekvens i form av avslutad anställning.
Sammantaget visar ovan analys att ekonomistudenter som tillhör generation Z i Sverige idag, till stor del motiveras av det som Ryan och Deci (2017) förklarar som extern reglering. Den största delen av respondenterna motiveras av vad Ryan och Deci (2017) förklarar som yttre, kontrollerande motivationsfaktorer från tredje part. Respondenterna i denna undersökning behöver till största del det Gagné och Deci (2005) förklarar som en yttre motivationsfaktor för att utföra en aktivitet. Respondenternas motivation uppstår från vad Gagné och Deci (2005) förklarar som en belöning eller en konsekvens av att genomföra en aktivitet. 5.2 Introjekterad reglering
I diagrammet ovan har svaren från de fyra frågor som var framtagna baserade på det teoretiska perspektivet introjekterad reglering sammanfattats till fyra medelvärden.
Typvärdet av dessa fyra medelvärden är “stämmer helt”, vilket indikerar att det är det mest typiska svaret på de frågor som är baserade på teori om introjekterad reglering.
Standardavvikelsen för medelvärden av svarsresultat på frågorna om introjekterad reglering visar ett värde på 16,82.
Det faktum att 49 personer har svarat svarsalternativet “stämmer ganska bra”, vilket utgör frågans typvärde, och att 48 personer har svarat svarsalternativet “stämmer helt” på frågan om huruvida de känner en skyldighet att arbeta så bra de kan eftersom organisationen är de som betalar ut deras lön, visar att respondenterna i relativt hög grad motiveras av vad Ryan och Deci (2017) förklarar som introjekterad reglering. Att känna en skyldighet att arbeta till de som betalar ut ens lön kan liknas vid det Ryan och Deci (2017) förklarar om att individen internaliserar externa belöningar såsom lön, men att individen själv väljer att göra detta som en följd av skuldkänslor. Även det faktum att 46 personer svarat svarsalternativet “stämmer ganska bra”, vilket utgör frågans typvärde, och att 37 personer svarat svarsalternativet “stämmer helt” på frågan om huruvida de känner en stolthet över det arbete de utför och att detta motiverar dem i deras arbete, visar att respondenterna i denna undersökning i relativt hög grad motiveras av vad Ryan och Deci (2017) förklarar som introjekterad reglering. Att som individ känna stolthet över det arbete individen utför kan liknas vid det Ryan och Deci (2017) förklarar om hur en individ känner stolthet som en följd av att ha gjort en bedömning av en extern reglering och hur detta kan te sig i form av stolthet och moralisk rättvisa. Att känna en oro över att behöva skämmas inför arbetskamrater om de utför en arbetsuppgift på ett felaktigt eller undermåligt sätt, kan liknas vid det Ryan och Deci (2017) hävdar om hur brist på självförtroende kan resultera i oro för skam och oro för godkännande av ett beteende. Det faktum att 35 personer svarat att detta påstående stämmer ganska bra och att 21 personer svarat att detta påstående stämmer helt visar att 56 av 100 respondenter i relativt hög grad upplever vad Ryan och Deci (2017) förklarar som oro för skam och oro för godkännande av ett beteende. Detta visar att dessa respondenter i relativt hög grad påverkas av en extern faktor, i detta fall medarbetarnas åsikt om ens prestation, och att de gör det till följd av en känsla av skam som uppstår inom de själva, vilket Ryan och Deci (2017) förklarar som introjekterad reglering. Det faktum att 37 personer dock har svarat att detta påstående stämmer ganska dåligt, vilket utgör denna frågas typvärde, alltså att de relativt låg grad känner oro över att behöva skämmas över en undermålig prestation, visar att dessa personer enligt Ryan och Deci (2017) har ett bra självförtroende, lyssnar på sig själva och inte är beroende av vad andra tycker.
Det faktum att 64 personer av totalt 100 respondenter har svarat svarsalternativet “stämmer helt”, vilket utgör frågans typvärde, på påståendet att de upplever ett ökat självförtroende när de utför en arbetsuppgift väl och att detta motiverar dem, samt att 30 personer svarat
del motiveras av vad Ryan och Deci (2017) förklarar som introjekterad reglering.
Respondenterna motiveras av en känsla som kommer inifrån, i form av självförtroende, men känslan uppkommer utifrån hur de väljer att internalisera en extern faktor, vilket är
medarbetarnas uppfattning om deras prestation. Detta kan liknas vid det Ryan och Deci (2017) förklarar om hur en individ motiveras genom introjekterad reglering.
Sammantaget visar detta att en stor del av respondenterna i relativt hög grad motiveras genom den måttligt kontrollerade formen av yttre motivation som Ryan och Deci (2017) förklarar att introjekterad reglering innebär. Respondenterna upplever en viss nivå av det Gagné och Deci (2005) förklarar som inre motivation, men till största del motiveras de av vad författarna (ibid) förklarar som yttre motivationsfaktorer.