Sammanfattande analys

De typvärden som går att utläsa av det sammanställda medelvärdet över svarsalternativen från frågorna grundade på respektive reglering, visar att respondenternas sätt att motiveras till största del stämmer överens med det Ryan och Deci (2017) förklarar som extern reglering och introjekterad reglering. Dessa båda är typer av regleringar som indikerar att individen motiveras genom kontrollerande, yttre faktorer. Det faktum att typvärdet är något lägre för den måttligt autonoma regleringen _{​identifierad reglering​ och ännu lägre för den mest} autonoma regleringen _{​integrerad reglering​ visar att respondenterna i denna undersökning i} betydligt lägre grad motiveras genom autonom motivation, än kontrollerad motivation. Vad analysen visar är att ekonomistudenter som tillhör generation Z i Sverige till största del motiveras av sådana faktorer som enligt Ryan och Deci (2017) klassificerar som extern reglering, vilket innefattar yttre, kontrollerande motivationsfaktorer. Detta innebär att denna grupp individer till största del finner motivation i vad Gagné och Deci (2005) förklarar som yttre motivationsfaktorer, som belöningar eller konsekvenser. Något som belyses i

teoriavsnittet är det Ryan och Deci (2017) förklarar om att individer som till största del motiveras av kontrollerade motivationsfaktorer inte längre finner någon motivation att utföra en arbetsuppgift om till exempel belöningen som utlovats för genomfört arbete försvinner. Det faktum att ekonomistudenter tillhörande generation Z i Sverige till största del motiveras av kontrollerade faktorer och i låg grad motiveras genom autonom motivation riskerar att innebära att denna grupp individer inte innehar särskilt stor motivation att utföra sina

arbetsuppgifter om möjligheten till en belöning eller risken för en bestraffning försvinner. På så vis saknar de, enligt resultatet i denna studie, i hög utsträckning ett genuint intresse för att utföra en arbetsuppgift om de inte har möjlighet att få en ersättning i form av belöning eller riskerar att straffas för ej utfört arbete.

Även det Gagné och Deci (2005) förklarar om hur kontrollerad motivation underminerar autonom motivation talar för att respondenterna, ekonomistudenter tillhörande generation Z i Sverige, hade haft en starkare faktiskt motivation att utföra sina arbetsuppgifter om de i högre grad hade motiverats av autonoma motivationsfaktorer istället för kontrollerande. Detta stödjs även av det Ryan och Deci (2017) förklarar om hur låg internalisering av motivationsfaktorer, alltså motivation i form av kontroll, kan skapa ett beteende av att agera halvhjärtat och

medför en högre risk för konflikt. Resultatet i denna studie, som visar att generation Z i Sverige till största del motiveras av kontrollerande motivationsfaktorer, indikerar att det finns risker för ett halvhjärtat och oengagerat agerande. Vidare kan detta även kopplas till det Ryan och Deci (2017) förklarar om hur extern reglering tenderar att få människor att se ett

beteende som instrumentellt och inte finner något personligt värde. Detta förklarar författarna (ibid) kan leda till att individer som motiveras genom extern reglering, i detta fall till stor del ekonomistudenter tillhörande generation Z i Sverige, endast gör det som krävs för att klara av arbetsuppgiften vilket kan leda till en lägre kvalitet på utförda arbetsuppgifter. Detta visar risker med att ekonomistudenter tillhörande generation Z i Sverige i så hög grad motiveras genom extern reglering, då det riskerar leda till en lägre kvalitet på de arbetsuppgifter de utför.

Standardavvikelsen för medelvärden av svarsresultat på frågorna om extern reglering visar ett högre värde än standardavvikelsen för övriga regleringar. Detta innebär att vid frågor om extern reglering har observationerna haft en relativ avvikelse från det medelmåttiga svaret än vid observationer från de andra regleringarna. Spridningen av svarsresultaten på frågorna baserade på introjekterad reglering varken är högst eller lägst och likaså vad gäller frågorna baserade identifierad reglering. Standardavvikelsen för medelvärden av svarsresultat på frågorna om integrerad reglering visar det lägsta värdet i jämförelse till standardavvikelsen hos de andra regleringarna. Respondenterna har alltså en mer homogen uppfattning av hur de påverkas av de övriga regleringar, främst extern reglering, eftersom typvärden för dessa regleringar i större utsträckning har avvikit från medelvärdet som använts i

standardavvikelsen. Att standardavvikelsen är lägst för integrerad reglering kan antingen förklaras av att respondenterna har en delat uppfattning av hur väl de stämmer in på dessa påståenden, men skulle också kunna förklaras av att de påståenden som ställts grundade på integrerad reglering har varit svåra för respondenterna att förstå eller att sätta sig in i och som därför har resulterat i en mer jämn fördelning av svarsfrekvenser över de olika

svarsalternativen.

Vidare görs en reflektion kring huruvida det kan finnas ett samband mellan det faktum att ekonomistudenter tillhörande generation Z i Sverige främst motiveras genom extern reglering och den digitalisering som präglat generation Z:s uppväxt. Utifrån det som beskrivs i

teoriavsnittet så är generation Z vana vid omedelbar kommunikation och lägger ofta mer vikt vid hastighet än noggrannhet (McCrindle 2014). Detta kan ha ett samband med det faktum att

respondenterna i denna undersökning främst motiveras av just extern reglering, som innebär kortsiktiga motivationsfaktorer i form av belöningar eller bestraffningar.

Slutligen finns en viss skillnad i vad respondenter med timanställning svarat. Framförallt skiljer det sig i påståenden och frågor där individer har en större autonom motivation. Som tidigare beskrivit kan det vara en konsekvens av att respondenterna med timanställning kan vara att jobbet är en bisyssla och en anledning för att dryga ut kassan och därför är den extern regleringar med belöning det som är mest centralt för dem.