Externa användare utifrån de fyra linserna

Bekymret med att ansluta externa användare var i att alla inte blev tillfrågade. De som inte redan hade vattenburet värmesystem, blev inte erbjudna att ansluta sig. Detta eftersom pannä- garen visste att det då inte skulle vara lönsamt att ansluta sig till pannan. De som inte redan hade vattenburet system hade då fått börja med att installera ett sådant system, och då skulle extrakostnaderna enligt pannägaren bli för höga. Vad som pannägaren inte tänkte på var att vissa av dem som inte hade vattenburet system kanske var på väg att byta ut ett gammalt då- ligt system, och då hade det varit optimalt att bli ansluten till systemet. Det gick heller inte ut någon allmän förfrågan, utan lantbrukaren frågade endast de som han visste hade vattenburet system. Det är också så att om man bor för långt ifrån pannan är det inte möjligt med en in- koppling på grund av priset för kulvertdragningen. Det skulle helt enkelt kosta för mycket i anslutningskostnader för att vara lönsamt. Det skulle även bli en högre kostnad om lantbruka- ren hade varit tvungen att transportera det ökade halmbehovet, långa sträckor. Transporten av halmen från fältet till lagerlokalen, från lagerlokalen till pannan, och askan från pannan till fältet, kan bli långa sträckor. Men tack vare att Petersson kan välja vilket av alla sina fält han vill odla halmen på, kan han välja ett fält som ligger nära lagerlokalen. Sedan innan har lant- brukaren valt att utnyttja sin lada som lagerlokal och den ligger ca 25 meter från pannan, vil- ket inte ger några längre transportsträckor. Då han däremot behöver utnyttja sin buffert som han har på en annan gård kräver det längre transporter av halmen och kostnaden borde då stiga. Det är mycket positivt ur det ekologiska perspektivet med korta transportsträckor. Detta eftersom utsläppet av växthusgaserna minskar vid kortare transporter. Även på andra sätt är det ur ekologisk synvinkel bra med ett lokalt energisystem. Bland annat eftersom den materi- ella konsumtionen kan minska. Istället för att ha, som i detta fall, fyra enskilda pannor kan man i stället ha en större.

De tre externa hushållen som faktiskt är anslutna till pannan behövde inte förändra något på sina hus. Man skulle kunna tänka sig att det skulle krävas någon form av isolering. Detta för att få så lite värmeförlust som möjligt och på detta sätt sänka sina värmekostnader. Men det lämnar Petersson helt över till vart och ett av hushållen att avgöra själva. Anledningen till att det skulle vara positivt att kräva god isolering av husen är att ju mindre värmeförlust desto mindre halm skulle gå åt och teoretiskt skulle fler hushåll kunna försörjas. (Detta gäller alla energislag vid uppvärmning.) Om det eldas lika mycket i pannan så skulle fler hushåll kunna anslutas och med samma resursförbrukning och arbetskraft. Ett annat incitament för att an- sluta flera skulle vara att en mängd små utsläppskällor i ett bostadsområde ger ungefär lika

stora utsläpp som en stor anläggning som värmer upp samma område, men den lokala luftkva- liteten blir totalt sett sämre av de små anläggningarna. Detta beror på att det stora värmesy- stemet har rening och en hög skorsten som gör att utsläppen sker på högre höjd och med bre- dare spridning. Det finns även på dagens pannor en såkallad styrbox, som är till för att släppa in så mycket luft att det sker en bra förbränning av bränslet inne i pannan. Utan den hade man inte haft lika bra kontroll över förbränningen, och på så sätt kunnat minska de onödiga utsläp- pen. Den ger också bättre luftkvalitet.

Under tiden som Petersson har planerat för att bygga sin halmpanna har han också, anser han själv, givit miljöförvaltningen alla papper som är nödvändiga. Eftersom denna panna har lett till en konflikt mellan lantbrukaren och några av de boende i byn har miljöförvaltningen end- ast fokuserat på den konflikten då de har hanterat ärendet. Som jag fick reda på då jag pratade med en anställd på kommunen, är att myndigheten inte så insatt i vilka regler som gäller spe- cifikt när en lantbrukare väljer att ansluta andra till sitt system. Som kanske kan förklara att det har skett en del missar från kommunens sida i detta fall. Exempelvis skulle miljöförvalt- ningen då Petersson skickade in sina papper ha hänvisat honom till stadsbyggnadskontoret. Detta eftersom det krävs bygglov för en panna som ska användas i externt syfte. En av orsa- kerna till att bygglov ej har krävts är antagligen för som lantbrukare har du tillstånd att göra väldigt mycket på din gård så länge det är för lantbrukets syfte. I detta fall utgick man ifrån att pannan skulle användas för det egna ändamålet och lade handlingarna åt sidan. När jag var i kontakt med stadsbyggnadskontoret och frågade om det krävdes bygglov för den här typen av panna, fick jag till svar att så inte var fallet och att en lantbrukare kan göra väldigt mycket utan tillstånd. Efter ett tag när jag återigen var i kontakt med en annan person på statsbygg- nadskontoret, kom vi gemensamt fram till att denna panna var bygglovspliktig eftersom den inte längre bara används för lantbrukets syfte. Det har alltså skett ett misstag från kommunens sida. Om kommunen hade haft mer kunskap om vilka regler som finns för gemensamma vär- mesystem, hade kanske en del av konflikterna i byn kunnat undvikas. Möjligtvis hade lant- brukaren, kommunen och övriga bybor kunnat samlas för ett informationsmöte om vad som skulle ske, och på så sätt få alla att känna sig delaktiga och komma fram till en bra lösning. Petersson själv anser att en annan bra väg att gå, när man ska installera en halmpanna på annat ställe i framtiden, kan vara att göra den till en andelspanna. På så vis kan de som ansluter sig vara mer delaktiga i vad som sker och vilka krav som ställs. Det blir också lättare för de öv- riga att få vara med, veta vad som händer och ha kontroll i byn om man kallar till allmänna informationsmöten etcetera. Tyvärr är det svårt att alltid få alla parter att bli överens i en lik-

nande situation, men man kan underlätta genom att vara öppen och försöka låta andra vara delaktiga. Man når inte ett hållbart resultat om inte alla, eller i alla fall de flesta aktörerna är eniga. För att nå ett bra resultat behöver människor känna sig delaktiga och hörda.

Det har visat sig att den halmpanna som jag har studerat ser ut ungefär som på bilden nedan ur aspekten ”hållbar utveckling”:

Individuell Ekologisk Lins för Hållbar Lins för Hållbar Utveckling

Utveckling Ekonomisk Lins för Hållbar Utveckling Samhällelig Lins för Hållbar Utveckling

Bild 8. Halmpannans, i exemplet, väg mot hållbar utveckling

Den ekonomiska och ekologiska linsen är integrerad eftersom pannan ger en god ekologisk vinning på att använda restprodukten tillika det förnyelsebara bränslet halm. Halm som det finns gott om i Skåne och som kommer att fortsätta produceras så länge vi producerar spann- mål. Ekonomin är på en tillfredsställande nivå för både producent och konsument. Lantbruka- ren kan använda den resurs som han redan har och tillika tjäna pengar på den. De som anslu- ter sig till systemet, kan övergå till det lokala systemet om priset per förbrukad kWh är mindre, än vad deras nuvarande bränsle kostar. Har man redan ett fungerande värmepumpsy- stem så är det ingen fördel med att ansluta sig till halmpannan men om man har en oljepanna är fördelarna flera. Utan oljepanna kräver hushållet heller inte något underhåll för skorsten eller oro för höga utsläpp.

Däremot anser jag att den individuella och samhälleliga linsen är långt utanför den integrerade zonen. Den individuella zonen är längre ifrån än den samhälleliga, detta beror på att man till- godoser mer av det samhälleliga än det individuella. Man tillgodoser den samhälleliga linsen genom att tänka på att vilja ansluta andra och fråga en del av byborna om de vill ansluta sig. Lantbrukaren har också valt att höja sin skorsten med några meter för att tillgodose den sam- hälleliga rättvisa som byborna kräver, att de inte ska lida för hans vinning. Där emot har den

individuella linsen nästan förflyttat sig längre ifrån centrum än utgångsläget. Anledningen är att konflikten som finns i byn har gjort grannarna så upprörda, att det kommer att vara svårt att få dem att känna sig delaktiga i denna panna någonsin. Den finns redan där och de fick inte möjlighet att framföra sina åsikter om den. Människorna känner sig maktlösa och det enda sätt att framföra sin röst är genom att klaga till myndigheten. Myndigheten lyssnar, men kan inte göra något konkret eftersom den inte känner till vilka regler och krav som gäller för ett system som detta. Därav befinner sig den individuella linsen långt från centrum.

6.4 Resultat

I denna undersökning har jag kommit fram till att genom att anlägga en halmpanna i en tätbe- byggd by kan det förekomma en del positiva och en del negativa effekter. Pannan är som sagt en bra hållbar lösning på de samhälleliga problem som vi idag står inför. Det vill säga över- gången från användning av ohållbar energi, till uttag av en hållbar energiresurs. Halmen är en bra resurs eftersom den är förnyelsebar och vi kommer att få restprodukten halm så länge vi kommer att odla spannmål på åkrarna. Det kom också fram att om man ska anlägga en halm- panna som ska brukas av flera användare, är det lämpligt att någon i projektet har egna åkera- realer. Detta eftersom man då redan producerar materialet, får restprodukten och har maskiner att skörda materialet med. Man kan då även planera för placeringen av odlingen, så att halmen befinner sig på ett fält nära lagerlokalen, detta för ett minskat antal transporter. Pannan kan även placeras i anknytning till lagerlokalen, då lantbrukaren har möjlighet att välja vilka loka- ler som skall användas till lagerföring. Även detta minskar transporter från och till lagret. Dock, skall understrykas, att bygglov krävs för att upprätta ett värmesystem som skall använ- das av flera och som är över 0,3 MW.

När ett gemensamt värmesystem skall upprättas bör de inblandade aktörerna, så som ägare, investerare och myndigheter, vara överens om, eller åtminstone diskutera, vilka åtgärder som kommer att göras och varför. Om man inte informerar så kallade externa aktörer, finns det risk för att vederbörande känner sig överkörda och nonchalerade. Detta leder till en situation då de negativa aspekterna av pannans drift, så som rök och lukt, förstärks och blir en ständig påminnelse om pannans närvaro. Ett sätt att förebygga detta är att låta alla som vill, vara del- aktiga i pannan. Att bli delägare i pannan och på så sätt vara delaktig i den positiva aspekten att få värme från den ger intrycket att de negativa aspekterna förminskas. Man bedömer inte längre att det negativa är lika påtryckande då man får något positivt tillbaka.

För att kunna koppla in sitt hus till ”halmpannenätet”, bygger det på att huset har vattenburna värmeledningar. I annat fall måste ägarna till huset byta ut sina nuvarande ledningar till just vattenledningar. För att detta ska bli lönsamt är det lämpligast att koppla upp sig då det nuva- rande systemet ändå ska bytas, på grund av skada eller dylikt. Därför kan det vara bra om er- bjudandet för tillkoppling också finns kvar efter en tid. Detta då alla system inte går sönder samtidigt, eller man redan har investerat i ett nytt värmesystem. Det hade skapat mindre irri- tation hos dem som inte är inkopplade om erbjudandet stod fast under en längre tid.