• No results found

Hållbar utveckling Biologiskt

In document Från olja till halm (Page 33-36)

System

Biologiskt

System

Ekonomiskt Socialt

Ekonomiskt Socialt

System System

System System

Bild 1A. De tre systemen. Ohållbart samhälle. Bild 1B. Det tre systemen. Hållbart samhälle Ur Barbier, Barbier, E B, 1987, The concept. (i den interaktiva zonen). Ur Barbier, Barbier, E

of Sustainable Economic Development B, 1987, The concept of Sustainable Economic

Environmental Conservation Development. Environmental Conservation

3.1 Den fjärde linsen

När jag studerade Barbiers modell tyckte jag att det fattades något för att jag skulle kunna använda mig av den som ett analysverktyg. Inom mitt studieområde finns det en viktig ak-

törsgrupp, nämligen individerna. Eftersom Barbier inte nämner något i sin modell angående individens perspektiv ansåg jag det väsentligt att lägga till en sådan sfär. Den individuella sfären utgör en viktig och intressant del i alla former av konstellationer, detta eftersom de kan förändra sina roller allt eftersom. Man kan säga att en individ inte själv styr över hur hon/han ska tycka, känna eller tolka. Men det är ändå just dessa känslor som styr mycket av hans/hennes val. För att få till en förändring av ett beteende krävs det att flera faktorer koordi- nerar. En människa förändras på grund av vunnen eller förändrad kunskap, känslor, erfaren- heter, etcetera. Mer om detta beskrivs i näst kommande stycke.

3.1.1 Förändring av våra handlingar

Ur det individuella perspektivet behöver vi förändra våra attityder för att sedan förändra vår handling. Anna-Lisa Lindén beskriver i sin bok Människa och miljö (1994), om att våra atti- tyder kan delas in i tre komponenter: kunskap, känsla och handlingsberedskap. Att attityden innehåller handlingsberedskap innebär inte nödvändigtvis att vi utför en handling. Det är ef- tersträvansvärt att ha samklang och harmoni, såkallad konsonans, mellan de tre komponenter- na. Detta eftersom personen som vill nå en handlingsförändring då förstår vad som händer, personen har de förutsättningar som är bra att ha vid en förändring. Vid en kognitiv dissonans har personen inte insikt om vad som händer, detta är ett otrevligt stadium för en människa i förändring och motiverar därför personen till antingen attityd- eller beteendeförändring. Ge- nom detta resonemang kan man konstatera att det finns ett samband mellan kunskap och käns- lor även inför miljöproblem. Att förändra sitt beteende eller att göra någon åtgärd för miljöns skull, kan man konstatera har högre handlingsberedskap om man upplever personlig åtgärds- effektivitet, än om man inte upplever någon direkt personlig verkan.36

3.2 Operationalisering – System blir linser

För att kunna förstå vad det är i denna studie som gör att den hör hemma inom det vetenskap- liga området miljövetenskap har jag valt att använda mig av den teori som ovan har beskrivits, men med min utgångspunkt kommer teorin att modifieras något. I stället för att utgå från tre

system har jag valt att kalla dem linser för hållbar utveckling. Detta eftersom de tre sfärerna

som jag beskriver kommer att symbolisera olika mål, viljor och synsätt. En lins kan vara sy- nonymt med ett annat sätt att se på saker eller händelser, och det är just detta som de olika linserna i min studie symboliserar. Dessutom har jag valt att lägga till en ny lins, och den lin-

sen innefattar den individuella linsen, eller aktörernas lins som beskrevs ovan. Denna fjärde lins kom till eftersom det i denna studie finns en aktörsgrupp där den vardagliga människan spelar stor roll. Linsen, som jag kallar den individuella linsen, innefattar känslor, kunskap och handlingskraft. Skillnaden mellan den samhälleliga linsen och den individuella linsen, är att den individuella visar den enskilda människans/aktörens känslor och synsätt, medan den sam- hälleliga speglar hela samhällets vilja. Den individuella aspekten är viktig i detta arbete ef- tersom i det fall som beskrivs, visas den enskilda människans tankar och känslor. Därför anser jag att denna grupp ska få en egen lins. En annan förändring av Barbiers teori är att det biolo- giska systemet kommer att kallas den ekologiska linsen, detta eftersom ekologi är läran om hur de levande organismerna, både djur och växter, lever och fungerar i sin omvärld och bio- logi är ”bara” läran om djur, växter och den levande naturen i allmänhet. Jag har valt att pre- sentera min syn på hållbar utveckling enligt bild 2b, nedan.

3.1.2 Användning av verktyget i studien

Förutom Barbiers tre bra system kommer jag, som tidigare nämnts, att använda mig av ytter- ligare en lins nämligen den individuella linsen för hållbar utveckling. Jag som forskare har letat efter en fjärde lins att analysera min studie med hjälp av. Detta eftersom jag ansåg att Barbiers tre system var något för komplexa för min studie valde jag att utveckla hans modell och använda mig av en något modifierat analysverktyg. Som man kan se nedan kommer jag att använda de fyra linserna för att analysera och katalogisera de upptäckter som jag gör under undersökningens gång. Istället för att endast låta tre aspekter vara grundstenar för hållbar ut- veckling, anser jag att den individuella sfären är en mycket viktig grundsten för att nå hållbar utveckling. Alla de fyra linserna kommer en och en att användas som ett metaforiskt skikt över varje händelse för att reda ut på vilket sätt man kan tolka olika situationer eller olika människors tankar. Se nästa sida för illustration.

In document Från olja till halm (Page 33-36)

Related documents