Här redovisas utfallet i form av åtta kategorier vilka representerar hur elever med dyslexi beskriver sina extra anpassningar avseende läsning och skrivning samt hur dessa extra anpassningar är motiverande eller inte. Larsson (1986) menar att kategorierna i en fenomenografisk studie ska vara kvalitativt åtskilda, vilket synliggörs genom elevernas variationer av uppfattningar i de olika kategorierna. Larsson menar även att kategorierna ska vara väl förankrade i intervjumaterialet vilket demonstreras av flertalet citat. Kommentarer till citaten ges efter varje citat. Varje kategori avslutas med en sammanfattning.
Analysens utfall består av följande åtta kategorier: • Lyssna på text istället för att läsa
• Tekniken som stöd
• Betydelsen av lärarens sätt att anpassa undervisningen • Elevers möjligheter att påverka valet av extra anpassningar
• Lärarens genomgångar och struktur av information för eleverna på tavlan • Pauser
• Vikten av förberedelse • Arbeta tillsammans
Lyssna på text istället för att läsa
Denna kategori synliggör elevernas variation av uppfattningar gällande huruvida de motiveras eller inte av att lyssna på text istället för att läsa samt vilka orsaker som ligger till grund för detta.
Att lyssna på text istället för att läsa gör att eleven kan fokusera på innehåll istället för på avkodning:
Intervjuare: Är det någon av de extra anpassningar vi har pratat om som motiverar dig mer, alltså som gör att du jobbar bättre?
Elev: Ja, det är ju typ att lyssna istället för att läsa, ja för då behöver man ju bara komma ihåg, istället för att läsa som är jobbigt.
Eleven ger uttryck för att det är arbetsamt att läsa och att det underlättar för minnet då hen får lyssna istället för att läsa. Även andra elever uttrycker vikten av att få lyssna för att motiveras till vidare läsning
Även följande elev uttrycker att lyssnandet av text är enklare än att läsa den:
Om jag får lyssna på en text kanske, då behöver jag inte läsa det själv, då är det ganska enkelt…och då kan jag ju skriva om vi ska skriva något, och det är ganska enkelt.
Eleven uttrycker att lyssnandet av text öppnar upp för möjligheten att skriva vid behov om hen inte behöver läsa samtidigt. Flera elever fokuserar på att det blir enkelt att förstå texten genom möjligheten att få lyssna på den istället för att läsa och därmed använda energin till att förstå innehållet av de lyssnade texterna.
Flera elever tar upp aspekten ämnesspråk som kan upplevas som svår att förstå. Följande elev menar att inläsningstjänsten är extra viktig i just ämnena historia och religion:
Ja, inläsningstjänsten i historian, religion och så för om inte jag typ hade den, jag skulle inte förstå typ någonting, som typ stod i böckerna och så. Jag skulle förstå men jag skulle ha mycket svårare att förstå.
Eleven uttrycker till och med att hen inte skulle förstå någonting eller ha mycket svårare att förstå ifall möjligheteten inte funnits att lyssna till text utifrån dessa ämnen.
I följande citat menar eleven att det blir lättare och trevligare att delta i undervisningen genom möjligheten till lyssnande istället för att läsa:
Intervjuare: Vilka anpassningar fungerar bäst för dig?
Elev: Inläsningstjänst är liksom väldigt bra och dator är väldigt bra också ibland, tycker jag.
Intervjuare: Det du nämner hela tiden är för att det fungerar väldigt bra, tycker du? Elev: Ja, de fungerar väldigt bra.
Intervjuare: Är det någon av de här anpassningarna som motiverar dig mer?
Elev: Jag vet inte kanske, det gör ju det enklare, för typ på So:n om jag får lyssna på inläsningstjänst, då blir det mycket skönare för då får jag lyssna istället för att läsa och då skulle jag tycka att det var jättejobbigt, när jag får lyssna tycker jag att det är mycket enklare och skönare, så kanske typ i sådana lägen.
Att en extra anpassning är bra likställs av eleven som att den fungerar och därmed motiverar till fortsatt användande. Genom möjligheten att lyssna istället för att läsa ämnestexter underlättar då dessa många gånger innehåller svåra begrepp.
Bokens och textens omfattning styr elevens val att läsa eller lyssna till text, vilket framgår av följande citat:
Intervjuare: Jag tänkte på det här med XXX (en inläsningstjänst av skönlitteratur), när väljer du det och när väljer du boken, vad är det som avgör hur du väljer?
Elev: Det beror på hur tjock boken är och hur svår texten är att läsa, om det är jättelånga ord tar jag oftast XXX.
Eleven uttrycker att möjligheten till att lyssna till inlästa böcker motiveras utifrån bokens innehåll i avseende mängd och svårighetsgrad. Eleven motiveras till att läsa en skönlitterär bok om läsningen är överstiglig och inte allt för ansträngande. Om texten upplevs som svår motiveras istället eleven att lyssna på boken med genom en inläsningstjänst.
Sammanfattning
Två huvudaspekter som uttrycks i denna kategori är mer framträdande än andra, att lyssna på texter är mindre ansträngande än att läsa samt att lyssnandet till texter utgör ett stöd för förståelsen av innehållet i de lyssnade texterna. Flera elever gav gemensamt uttryck för att möjligheten och valet av att lyssna till inlästa läromedel gör att de kan fokusera på innehållet istället för på att läsa vilket upplevs som jobbigt. Gällande ämnen som no och so uttrycker en elev att hen inte skulle förstå någonting eller i alla fall väldigt lite om hen inte hade möjlighet att lyssna till texter i dessa ämnen. En annan elev uttrycker att det är enklare och skönare att få lyssna till text i ämnet so.
Tekniken som stöd
Denna kategori beskriver den variation av uppfattningar eleverna uttrycker rörande att använda teknik som stöd. Med teknik avser eleverna arbete med dator, Ipad eller mobiltelefon, men även inläsningstjänst.
Följande citatet beskriver elevens upplevelse av att använda datorn som stöd:
Intervjuare: På vilket sätt lär du dig bäst. Om du berättar om hur du tycker att du lär dig bäst? Elev: Ja, ibland får jag skriva på dator.
Intervjuare: Tycker du att det är skönt eller bättre?
Elev: Jag tycker det är skönare för att det liksom känns skönare.
På frågan om på vilket sätt eleven lär sig bäst uttrycker eleven hen får skriva på dator. Därefter får eleven välja att svara utifrån två värderande val ställda av intervjuaren där eleven väljer svaret att det känns skönare att skriva på dator men preciserar inte svaret mer än att bekräfta sin beskrivning med samma uttryck igen.
Eleven beskriver två undervisningsaspekter som fungerar för eleven, där inläsningstjänsten lyfts fram:
Elev: Jag vet inte…det är ofta jag får lyssna på inläsningstjänst och skriva på dator.
Eleven uttrycker två aspekter av användningen av tekniken, dels genom möjligheten att lyssna till inläst text samt möjligheten att skriva på datorn, utifrån vilka extra anpassningar i undervisningen som fungerar bäst för eleven.
Att lyssna istället för att läsa gör att eleven lär sig bättre, vilket framgår av följande citat:
Elev: Det är typ så här, det är så här tillexempel vissa lektioner då så läser ju lärarna upp så här ibland och då så här lär jag mig bäst, bra, men när jag använder tillexempel inläsningstjänst. Tillexempel om vi ska läsa någonting då lär jag mig också bättre.
Intervjuare: Hur tror du att det kommer sig då?
Elev: För…vet inte. Kanske för att jag lär mig bättre när jag lyssnar än när jag läser bara
Genom att lyssna istället för att läsa upplever eleven att hen lär sig bäst. Däremot särskiljer eleven inte på om det skiljer sig i uppfattning mellan lärarens läsning och att lyssna till inläsningstjänst.
Att använda rättstavningsprogram underlättar skrivandet, enligt följande elev:
Intervjuare: Vilka extra anpassningar fungerar bäst för dig?
Elev: Mm, det är XXX för då får man ju så här förslag på nya ord, rättat och uppläst och så där. Så den tycker jag funkar jättebra […].
Eleven beskriver att användandet av ett specifikt rättstavningsprogram är till hjälp vid skrivande. Eleven uttrycker att det fungerar jättebra, vilket är ett positivt uttryck för den här extra anpassningen.
Tekniken som stöd i vardagen motiverar till användande enligt följande elev, som lyfter fram en fotoapp:
[…] Sen ska jag installera en app som Y visade mig som är jättebra. Man fotar av typ text på en vägg och sen så kan man liksom, så läser den upp vad det står. Det kan vara jättebra liksom, jag förstår inte vad det står på en reklamskylt eller någonting som här får man inte bada liksom.
Eleven har blivit visad en ny app att installera i mobilen som kan hjälpa eleven med att läsa information. Eleven uttrycker en förväntan över appen som ska vara jättebra enligt eleven.
Samma elev beskriver även vikten av fungerande teknik och hur det påverkar motivationen:
Intervjuare: Finns det någon extra anpassning du har som inte fungerar för dig?
Elev: Alltså hela klassen använder det här för det är en lärare som använder sig utav ett program som heter XXX.
Intervjuare: Ja det har jag hört talas om litegrann. Elev: Ja det kan jag tänka mig.
Intervjuare: Berätta, får jag höra din version?
Elev: (skratt) Nej det är ju (skratt), men den läser inte upp det mesta, den buggar hit och dit och laggar, när man skriver dit någonting det kan bli raderat. Det kan stängas av helt plötsligt, det kan sättas på helt plötsligt, det kan ja allting kan bara försvinna. Jag har till och med varit med om en person som har blivit av med hela texten på sin mapp…bara ok?
Intervjuare: Så man skriver i XXX?
Elev: Ja och så sen all text borta (skratt) alltså till och med där frågorna står, allt bara försvann. Så ja.
Intervjuare: Hoppas att de lyssnar på er elever då, att de jobbar på det, de som jobbar på XXX vill säga.
Elev: Ja
Intervjuare: Jag måste koppla tillbaka, jag tänkte på det här med motivationen då. Om ni ska sätta er med XXX är det så att man i farhågan att nu kommer det här att bugga eller det kommer säkert, nu anstränger jag mig för att skriva det här och det finns en risk att det försvinner att motivationen påverkas.
Elev: Så här är det, att hela klassen, vad jag vet, det är inte många som gillar det här programmet. Motivationen för alla när man ska höra att arbeta på XXX där finns det frågor istället för typ classroom då bara… (visar nekande med huvudet.) Intervjuare: För att man är rädd att det ska försvinna?
Elev: Ja, allting kan försvinna.
Eleven beskriver både med ord och kroppsspråk att motivationen påverkas till det sämre då klassen får arbeta med ett datorbaserat program där tekniken inte fungerar vilket skapar stress och oro för att det eleven producerat i programmet kommer att försvinna. Eleven förklarade i intervjun att läraren berättat att det här programmet fungerar för elever med dyslexi eller andra svårigheter med att läsa. Intervjuaren identifierar ett antal risker där eleven bekräftar att farhågan att förlora arbete som gjorts i programmet påverkar motivationen negativt.
Eleven beskriver att orken har betydelse för användningen av teknik som stöd:
Intervjuare: Brukar du ta varannan gång, eller är det något som styr?
Elev: Jag brukar läsa själv oftast för jag orkar inte sätta på telefonen, den är avstängd för att inte låta under lektionerna och då orkar jag inte starta upp den,
Intervjuare: Men du kan ju använda XXX (en inläsningstjänst av skönlitteratur) i datorn också?
Elev: Ja, men då måste jag ju sätta på den också.
Intervjuare: Så det är lite latheten som gör att du inte använder XXX?
Elev: Ja
Eleven menar att det tar tid att sätta på och starta upp programmet med inläst skönlitteratur vilket gör att eleven väljer bort denna extra anpassning då eleven inte orkar vänta på att programmet ska komma igång.
Eleverna beskriver även att teknikens tillgänglighet och funktionalitet påverkar motivationen, vilket framgår av följande citat:
Intervjuare: Vad är det som är jobbigt med inläsningstjänst då?
Elev: Det är krångligt att sätta på, det är krångligt att spola tillbaka, man kanske vill hänga med i boken, det pratas för snabbt, det är sånt som är jobbigt, jag gillar inte att lyssna på paddan.
Eleven uttrycker att programmet, som i det här fallet finns som en app på Ipaden, är krångligt vilket försvårar möjligheten att hinna följa med i texten då texten läses upp för snabbt och dels för att det är svårt att backa i texten.
Att kunna använda tekniken som stöd kan påverka självförtroendet och därmed viljan att använda den, enligt följande elev:
Intervjuare: Tycker du att det är viktigt att få vara med och bestämma vad som hjälper dig med läsning och skrivning?
Elev: Ja det är viktigt, för att typ, få bättre självförtroende. Intervjuare: Hur tänker du då?
Elev: Ja, det kan bli för svårt om jag får grejer på datorn som jag inte vet hur de används, och då vill man inte göra det.
Eleven uttrycker att genom att få vara med och bestämma vilka extra anpassningar som kan fungera för eleven så ökar möjligheten att få ett större självförtroende om eleven vet hur tekniken ska användas.
Sammanfattning
Eleverna uttrycker till viss del kritik mot användningen av teknik i undervisningen. En elev är kritisk till användandet av tekniken om den inte fungerar som den är tänkt och därigenom försvårar skolarbetet istället för att vara ett stöd. Två elever menar att tekniken kan vara krånglig och ta tid vilket försämrar motivationen att använda den. Positiva uttryck för användning av tekniken ges av en elev som uttrycker att självförtroendet påverkas till det bättre om hen blivit visad och kan hantera de möjligheter som ges genom tekniken. Om tekniken fungerar som den är tänkt och är effektiv att använda sig av motiveras flera av eleverna till användning av den. Möjligheten att kunna använda tekniken både som skrivverktyg och för uppläsning av text genom olika tjänster ses övervägande som motiverande i de fall som eleverna upplevt att de haft inflytande över användning och valet av anpassningar.
Betydelsen av lärarens sätt att anpassa undervisningen
Här beskriver eleverna vilken betydelse de tillskriver lärarens förmåga att ge eleven fungerande extra anpassningar som möjliggör och därmed motiverar eleven till skolarbete gällande läsning och skrivning. Denna kategori innefattar även ett undertema Lärarens
genomgångar och struktur av information för eleverna på tavlan.
Följande elev värderar att läraren låter eleven använda läromedlen på ett anpassat sätt:
Intervjuare: På vilket sätt lär du dig bäst. Om du berättar om hur du tycker att du lär dig bäst? Elev: […] och kanske att jag får skriva i matteboken, liksom.
Genom att få tillåtelse av läraren att få skriva i matteboken istället för att behöva växla mellan matematikboken och ett räknehäfte så slipper eleven växla fokus vilket enligt eleven är en extra anpassning som underlättar skrivandet på matematiklektionerna.
Följande elev värderar att läraren anpassar texters utformning för eleven:
[…]det känns lättare med uppdelad text med inte så mycket text på varje papper, annars ser man ju hela texten direkt och då känns det som att det är väldigt mycket, och då blir det jobbigt.
Möjligheten att få texten uppdelad i mindre delar underlättar möjligheten att läsa. Eleven uttrycker även att om texten ska läsas utifrån som helhet, kan den upplevas alltför svår vilket gör att det känns jobbigt.
Följande elev värderar färdighetsträning av läsning hos speciallärare:
Intervjuare: Vad är det som gör att det blir bra? Elev: Man blir mer tränad och det blir enklare.
Eleven uttrycker att färdighetsträning av läsning hos speciallärare ger effekt vilket förenklar skolarbetet.
Sammanfattning
Läraren betydelse för detaljerna gällande vilka extra anpassningar som ska göras och om anpassningarna ska ske individuellt eller för hela gruppen uttrycks av eleverna när det kommer till kategorin Betydelsen av lärarens sätt att anpassa undervisningen. Möjligheten att slippa växla fokus och därmed spara energi kan ges genom att eleven få möjlighet att arbeta direkt i en arbetsbok istället för att behöva växla mellan olika böcker.
Lärarens genomgångar och struktur av information för eleverna på tavlan:
Följande elev uppskattar att läraren anpassar sina genomgångar, vilket förenklar för alla:
Intervjuare: Ja, så korta genomgångar är bra tycker du?
Elev: Ja, också om man förklarar mycket, liksom, man förklarar, och om man kanske har en lång genomgång då är det bra om läraren skriver på tavlan, för då blir det enklare för alla, eller också skriva på en lapp som man får och lärare kan liksom berätta lite om hur man ska göra.
Om läraren har långa genomgångar behöver eleven få informationen skriven på tavlan vilket förenklar för eleven att följa med i undervisningen. Eleven uttrycker även betydelsen av att kunna få informationen enskilt på en lapp eller muntligt för att veta vad som ska göras. Även följande elev lyfter fram att läraren bör skriva text på tavlan vid vissa genomgångar:
Intervjuare: Saknar du någon hjälp ibland?
Elev: Jag tror jag får hjälp med det mesta, det är bara med vissa genomgångar, att man behöver skriva upp på tavlan mer.
Eleven uttrycker att läraren behöver skriva text på tavlan som stöd oftare vid vissa genomgångar. Tydlighet på tavlan med mindre text gör informationen mindre rörig:
Intervjuare: Hur är det om det skrivs mycket på tavlan hur upplever du det? Elev: Det blir rörigt för mig om det står massor av saker.
Intervjuare: Hur vill du ha det istället?
Elev: Jag vill inte ha så mycket text på tavlan och mycket mellanrum.
Om för mycket text skrivs på tavlan blir det svårt för eleven att läsa och sortera informationen. Eleven önskar istället få texten tydligt skriven på tavlan och i mindre mängd för att lättare kunna läsa vad det står.
Sammanfattning
Information som skrivs på tavlan av läraren kan vara till nytta för elever med dyslexi under förutsättning att läraren skriver tydligt och med ordentliga mellanrum mellan orden. Det finns en variation i hur elever uttrycker upplevelserna av text på tavlan genom att det för en del elever förenklar läsningen och underlättar att ta till sig innehållet i texten utifrån en begränsad textmängd. För mycket text gör texten rörig och svårläst. En elev uttrycker att hen blir hjälpt av skriven text på tavlan vid långa genomgångar. En annan elev uttrycker att hen kan bli hjälpt av att läraren skriver information oftare på tavlan vid vissa genomgångar.
Valmöjlighet i skolarbetet
Under denna kategori beskriver eleverna vikten av att få välja vilka extra anpassningar de har behov av utifrån situation. Dialog med lärarna ger möjlighet att välja vilka extra anpassningar som fungerar för ett ämne eller situation:
[…] förut när typ lärarna har frågat, ska vi testa med matteboken? Och så sa jag, ja visst. Och så har det funkat liksom, så jag har ju fått hjälpa till med det och ibland kan lärarna fråga om jag vill skriva på datorn och då får ju jag säga nej eller ja, för ifall jag känner att jag inte vill skriva på datorn behöver jag ju inte det.
Eleven beskriver att det finns en trygghet i möjligheten att kunna neka en extra anpassning som inte motiverar eller fungerar. Följande elev beskriver friheten att välja en extra anpassning som positiv och att detta påverkar motivationen för ämnet:
Intervjuare: Du nämnde ju att du tycker om svenskan till exempel?
Elev: Ja, det är för att jag typ gillar att skriva så här på datorn, ganska mycket. Intervjuare: Och då har du friheten till det?
Elev: Ja
Eleven har en extra anpassning som innebär att få skriva på dator istället för för hand och gillar detta mycket. Vi tolkar beskrivningen ”jag gillar” och ”ganska mycket” som uttryck för att anpassningen är motiverande genom beskrivningen. Följande citat visar en liknande aspekt