observationer sammanfattas. Vidare förklaras de bidrag som studien har medfört och de begränsningar studien har mött. Slutligen presenteras förslag på framtida forskning inom forskningsfältet.
___________________________________________________________________________
Denna uppsats studerar små familjeföretag och små icke-familjeföretag verksamma inom byggbranschen i Sverige och syftade inledningsvis till att jämföra lönsamheten och agentkostnaderna mellan företagsformerna. Uppsatsen avsåg även att förklara om det finns ett samband mellan familjeföretag som företagsform och lönsamhet respektive familjeföretag som företagsform och agentkostnader. Slutligen ämnade uppsatsen också att förklara om det finns ett samband mellan agentkostnader och lönsamhet. Utifrån denna syftesformulering formulerades fem frågeställningar som vi nu efter att ha samlat in och analyserat data kan besvara. Svaret på den första forskningsfrågan “Hur skiljer sig lönsamheten mellan familjeföretag och icke-familjeföretag?” är att inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan företagen i varken ROA eller ROE. ROA var i princip lika högt för båda företagsformerna, men ROE var i genomsnitt cirka 27 procentenheter högre och därmed nästan statistiskt signifikant vid 95-procentsnivån. Det går alltså att utläsa tendenser till att familjeföretagen i denna studie är lite mer lönsamma än icke-familjeföretagen.
Den andra forskningsfrågan lyder “Hur skiljer sig agentkostnaderna mellan familjeföretag och icke-familjeföretag?” och svaret är att ingen statistiskt signifikant skillnad i agentkostnader kunde påvisas mellan företagsformerna, trots att familjeföretagen hade lite högre agentkostnader. På den tredje forskningsfrågan “Hur påverkar familjeägarskap och familjeledning företags lönsamhet?” är svaret att familjeföretagsformen har en svag, positiv men icke-signifikant påverkan på ROA och ROE. Vidare till den fjärde forskningsfrågan, vilken lyder: “Hur påverkar familjeägarskap och familjeledning företags agentkostnader?” är svaret att familjeföretagsformen har en svag, positiv men icke-signifikant påverkan på agentkostnaderna. Den femte och sista frågeställningen lyder: “Hur ser sambandet ut mellan agentkostnader och lönsamhet? och besvaras med att det föreligger ett statistiskt signifikant negativt samband mellan agentkostnader och lönsamhet (mätt som ROE) för familjeföretagen
68
respektive icke-familjeföretagen. Med andra ord förväntas företag med lägre agentkostnader även ha högre lönsamhet.
Denna studies resultat går i linje med Majumdar och Varadarajan (2013) som även de finner icke statistiskt signifikanta tendenser till att familjeföretag är mer lönsamma än icke- familjeföretag. Att små familjeföretag i Sverige är mer lönsamma än icke-familjeföretag är även något som går i linje med Andersson et als. (2018) resultat kring familjeföretag i Sverige. Däremot är resultatet inte i linje med Singapurwoko (2013) som istället menar att familjeföretag presterar sämre än icke-familjeföretag. Vidare till att familjeföretag har högre agentkostnader är något som däremot är förvånande och går emot tidigare forskare. Bland annat Ang, Cole och Lin (2000) samt Chrisman, Chua och Litz (2004) menade att familjeföretag upplever lägre agentkostnader än icke-familjeföretag vilket alltså går emot denna studies resultat. Detta har fått oss att ifrågasätta om asset utilization som ensamt mått verkligen estimerar ett företags agentkostnader.
Slutsatserna som denna studie har erhållit är inte generaliserbara och kan inte appliceras på andra företag än dem som ingår i studiens urval, eftersom urvalet inte har sammanställts slumpmässigt. Eftersom vi enbart studerat ett år, år 2019, kan författarna enbart uttala sig om detta år. Studien har inte ett slumpmässigt urval, vilket medför att resultatet som framkommer inte nödvändigtvis är representativt för företagen i populationen. Studiens population utgörs som tidigare nämnt av samtliga små familje- och icke-familjeföretag som återfinns i den svenska byggbranschen.
6.1 Bidrag
Efter att ha slutfört denna studie kan vi nu lämna både praktiska och teoretiska bidrag. Inledningsvis kan ett teoretiskt bidrag ges till familjeföretagslitteraturen då några intressanta observationer gjorts. Denna studie finner statistiskt signifikanta skillnader i omsättningen och tillgångarna mellan familje- och icke-familjeföretagen. Att familjeföretagen i denna studie har högre omsättning och mer tillgångar är ett resultat som inte ligger i linje med den tidigare forskningen på svenska företag (se Andersson et al. 2018). Denna motstridighet kan potentiellt förklaras av att denna studie avgränsar sig till en specifik bransch, vilket inte Andersson et al. (2018) gör, och då Andersson et al. (2018) dessutom betonar branschens betydelse för familjeföretags karaktäristiska. Till familjeföretagslitteraturen lämnas även ett försök till att
69
empiriskt mäta och jämföra agentkostnader mellan familje- och icke-familjeföretag, vilket till vår kännedom inte gjorts förut. Studiens resultat kunde däremot inte bekräfta agentteorins antaganden om att familjeföretag skulle ha lägre agentkostnader än icke-familjeföretag. Detta föranledde att vi ställdes oss frågandes till om AU-måttet ensamt är en tillförlitlig proxyvariabel för att estimera agentkostnader.
Ett praktiskt bidrag med studien är resultatet som visar på att företag som drivs och ägs av familjen och är mer ägarledda kan förväntas uppvisa något högre lönsamhet i jämförelse med företag som inte drivs och ägs av en enskild familj samt är mindre ägarledda. Resultatet kan vara vägledande för småföretagare inom byggbranschen som står i valet mellan att anlita en extern vd för att driva företaget eller att själv som ägare fortsätta ha kvar kontrollen och driva företaget på egen hand. Resultatet kan också vara vägledande i frågor som berör vd:ns ägarandel, då studien visar att företagen där vd:n äger en större andel av aktierna och där ägandet således är mer koncentrerat uppvisar något högre lönsamhet.
Ett annat bidrag som kan lämnas är att det även är möjligt att det inte är så stora skillnader i agentkostnader mellan små företag med 10-49 anställda. Detta eftersom även små icke- familjeföretag kan bilda nära relationer eftersom det är relativt få anställda, vilket då kan skapa incitament till att kämpa för varandra i företaget. Detta hade således minskat skillnaden i agentkostnader mellan familje- och icke-familjeföretag. Detta kan även styrkas utifrån studiens resultat som visade att familjeföretag hade högre agentkostnader än icke-familjeföretag, även fast skillnaderna inte var stora.
6.2 Begränsningar
Efter sluförandet av denna studie kan några metodmässiga begränsningar påvisas. Inledningsvis är en begränsning med studien att den utgått från tvärsnittsdata. Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen (2018) hävdar att det utifrån denna typ av data egentligen bara går att uttala sig om den specifika tidpunkten för mätningen. Tvärsnittsstudier kan därför i mindre utsträckning uttala sig om hur något förändras över tid (Jacobsen 2017). Det valda året kan alltså potentiellt ha haft en påverkan på resultatet och således hade ett annat undersökningsår möjligen kunnat medföra ett annat resultat. Å andra sidan, är år 2019 det senaste året som det finns årsredovisningar för, i alla fall när det gäller årsredovisningar som följer kalenderåret. Om fler än ett år hade studerats hade möjligen också ett annat resultat kunnat påvisas. Däremot
70
hade detta kanske inte ändrat resultatet allt för mycket eller till icke-familjeföretagens fördel, snarare möjligen till familjeföretagens fördel, då undersökandet av en längre tidsperiod istället hade beaktat familjeföretagens långsiktighet.
En ytterligare begränsning i studien är möjligtvis urvalsstorleken. Denna studie utgick från totalt 209 företag, varav 108 familjeföretag och 101 icke-familjeföretag, vilket enligt Jacobsen (2017) dock är ett godkänt antal observationer för en kvantitativ studie. Men urvalsstorleken räckte däremot inte för att erhålla statistiskt signifikanta resultat. En anledning till att urvalet inte blev större var att vi inte hade tillgång till någon databas/något register för att direkt kunna identifiera familje- respektive icke-familjeföretag. Av den orsaken behövde identifiera företagen manuellt genom att använda företagsdatabasen “Retriever Business” i kombination med Bolagsverkets register över verklig huvudman. Fortsättningsvis är urvalet inte heller slumpmässigt sammanställt. Detta begränsar möjligheten till att generalisera studiens resultat till populationen, då de studerade företagen inte med säkerhet är representativa för populationen. En följd av det är att vi alltså endast kan uttala oss om företagen i denna studie.
Slutligen är en möjlig begränsning mätningen av agentkostnader. Det hade varit önskvärt att kunna använda sig av Ang, Cole och Lins (2000) “expense ratio” i kombination med AU, men på grund av svårigheterna med att beräkna måttet för de specifika företagen i denna studie gjordes valet att enbart använda AU. En konsekvens av det är alltså att alla agentkostnader potentiellt inte har kunnat estimeras.
6.3 Förslag på framtida forskning
Ett förslag på framtida forskning kring familjeföretag är att genomföra en kvalitativ studie, där ett antal familjeföretag respektive icke-familjeföretag väljs ut och intervjuas. En kvalitativ studie möjliggör en djupare inblick i de skillnader som finns mellan familjeföretag och icke- familjeföretag avseende exempelvis deras strategier och målsättningar. Detta skulle därmed kunna skapa en bättre förståelse för varför företagsgrupperna presterar som de gör.
Ett ytterligare förslag till framtida forskare är att jämföra olika storlekar av familjeföretag i byggbranschen. Detta för att på så vis undersöka om resultaten skiljer sig mellan små/medelstora/stora företag eftersom tidigare forskning, har presenterat olika resultat avseende detta. Vissa menar att familjeföretagen är mer lönsamma oavsett storlek, medan andra
71
forskare istället menar att skillnaden i lönsamhet avtar när företagen växer etc. Alltså skulle en studie som undersöker olika storlekar av företag i byggbranschen kunna fylla denna kunskapslucka med ytterligare bevis för att företagsstorlek har/inte har en betydelse.
Ett tredje förslag på framtida forskning är att genomföra en panelstudie där familjeföretags och icke-familjeföretags finansiella prestationer jämförs över en längre tidsperiod, för att kunna beskriva om familjeföretagens eventuella högre prestationer är något som “accelereras” och byggs upp över tiden eller om den är relativt konstant över åren. I och med tidsseriedata, tas hänsyn till den långsiktighet som kännetecknar familjeföretagen och en kan då även svara på frågan om familjeföretag presterar bättre över tid. Slutligen är ett förslag till framtida forskare att använda ett annat mått än asset utilization för att estimera företags agentkostnader alternativt att komplettera måttet med ett annat mått, för att kunna “fånga” in en större andel av de eventuella agentkostnaderna.
72