Som ett försök att effektivisera verksamheten kostnadsmässigt har en förändring gjorts under perioden april och maj 2016 som berör en av trafikrutterna. I detta fall berör det hämtning och distribution av gods i Osby, Lönsboda, Knislinge, och Broby med omnejd. Schenker Åkeri benämner själva denna trafikrutt som Osbylinjen. IP3 berättar att trafikrutten tidigare har trafikerats med fyra lastbilar med tillhörande släp, för att täcka rundan med alla leveranser och hämtningar. I samband med förändringen har en paketbil införts på prov för att ersätta en av lastbilarna.
Förslaget kom från två av chaufförerna som tyckte att paketleveranser tog upp mycket av deras tid för just denna rutt. De samtalade då med IP3 och föreslog att man kunde införa en paketbil, som skulle ta enskilda paketleveranser istället för lastbilarna. Fördelarna med paketbilen är även att ekipaget är både mindre och smidigare att manövrera och på så sätt kan ta sig fram både enklare och snabbare till vissa av kunderna. IP3 berättar att han direkt tog tag i idén och insåg att det fanns en möjlighet att spara in på kostnader, i och med att en paketbil dras med mindre totalkostnad än en lastbil med släp. För att på ett snabbt sätt införskaffa
36 nödvändig information om kostnader, leveranser och hämtningar, varierande volymer och annan nödvändig information involverade IP3 övriga vid kontoret för att räkna på det potentiella utfallet av vinsten. IP3 betonar att beräkningsprocessen endast tog ett par dagar tack vare hjälp och samarbete på kontoret. Den slutgiltiga beräkningen påvisade att det fanns utrymme volymmässigt samtidigt som förslaget resulterade i en besparing på närmare 22.5tkr per månad, vilket uppskattas till cirka 270tkr per år. IP6 nämner att det finns risk att
volymkapaciteten riskerar att inte räcka till när mängden gods är som högst, vilket det brukar vara under både april och maj månad. Vidare betonar han att om arbetslaget klarar
omställningen under denna period, bör det även fungera smärtfritt under resten av året. Han menar också att det är viktigt att de resurser som finns bör utnyttjas på ett bättre sätt. IP3 säger att idén har frambringat tanken om att de tidigare arbetat på ett felaktigt sätt, då vissa
lastbilssläp inte nyttjats och endast medfört merkostnad. I provtidens inledande skede har det vid ett par tillfällen behövts sättas in en extrabil för att täcka volymerna, men IP3 betonar att det i dagsläget inte är aktuellt att gå tillbaka till föregående arbetsupplägg.
IP3 förklarar att införandet av paketbilen har resulterat i att de olika rutterna, som täcks av Osbylinjen, behövde räknas om. Detta har medfört påverkan för de fem chaufförerna i arbetslaget med ett antal förändringar i deras normala scheman.
Eftersom paketbilen distribuerar paketen från terminalen på morgonen har leveranserna minskat för lastbilsförarna, dock har hämtningarna på eftermiddagen ökat då paketbilen inte har möjlighet att hämta upp pallgods tillbaka till terminalen.
Detta uppfattades inledningsvis som negativt av två av de berörda chaufförerna, som inte höll med om förändringen och ville fortsätta arbeta som de gjort tidigare. Genom samtal mellan IP3 och en av de negativt inställda chaufförerna löste sig situationen, då chauffören enligt IP3, fick en bättre förståelse för förändringens faktiska inverkan på arbetet. Den andra chauffören fick omplaceras till ett annat arbetslag, då hen inte delade synen om de fördelar som
förespråkades av förändringen enligt IP3. Hen ersattes då av en annan chaufför, som tillsammans med de befintliga chaufförerna på rutten delade en gemensam positiv syn på förändringen och dess innebörd.
IP3 säger att det var besvärligt med införandet av förändringen i början, då alla berörda chauffören inte var lika positivt inställda. Detta eftersom varje enskild chaufför kan välja att motarbeta förändringen genom att både sänka hastigheten på sitt fordon och sin egen
37 prestanda under arbetspasset. Enligt IP3 är dock Osbylinjen nästan självgående och ligger i framkant jämfört med de andra linjerna.
Innan förändringen i Osbylinjen trädde i kraft, samtalade arbetslaget om upplägget för rutterna på morgonen och delade även arbetsbördan mellan sig. De chaufförer som hade mindre gods kunde hjälpa de chaufförer som hade en högre volym den dagen. Tidsåtgången av dessa morgonmöten blev sedan denna förändring allt större enligt IP3, med anledning av att ett nytt tankesätt behövde etableras under inkörningsperioden. Under O1 och O2 noterades även detta då vi själva upplevde stor tidsåtgång i samband att chaufförerna skulle komma överens om uppdelningen av leveranserna för dagen. Det krävs en mer utbredd
kommunikation än tidigare för paketbilens chaufför som även sorterar ut de paket som tillhör pallgods och körs ut av lastbilsförarna. Enligt IP4 och IP5, som båda kör Osbylinjen, handlar testperioden och inkörningsprocessen mycket om att få morgonen att fungera på ett smidigt sätt.
Även personalen på terminalen har involverats för att göra lastningen enklare för
chaufförerna. För att godset på terminalen ska kunna lastas på ett enklare sätt och bättre passa förändringarna i rutterna, har godsets uppställningsplatser för de olika destinationerna behövt flyttas om. IP3 förklarar att kommunikationen med arbetsledarna på terminalen fungerat på ett tillfredställande sätt. Förändringen med uppställningsplatser skedde på kort tid utan några missnöjen eller negativa reaktioner från någon av medarbetarna på terminalen.
Enligt IP2 kan samverkan mellan terminalen och åkeriet öka förståelsen och skapa gemensam syn på förändringen från både chaufförerna och terminalmedarbetarna. Därigenom ökar toleransnivån för eventuella fel, med tanke på att förändringen är ny och inte är helt etablerad. I intervjuerna med IP1, IP3 och IP6 framkommer det att förändringen endast kommunicerats internt. Enligt intervjupersonerna har det inte funnits en kommunikation med kunderna, eftersom den generella uppfattningen är att den endast skulle resultera i oro och tvivel på servicegradens nivå. IP3 säger att förändringen enligt beräkningarna inte ska påverka kunderna och att det inte märkts några tydliga reaktioner från dem under förändringens inledningsfas.
38
5. Analys
I denna del analyseras det som framkommit i empirikapitlet med den vetenskapliga grund som presenterats i teoriavsnittet. Analysen inleds med en redogörelse för Schenker Åkeris
tillvägagångssätt att införa en strategi för att lösa uppkomna interna problem inom
verksamheten. Vidare förklaras hur organisationen har påverkats efter förändringen och hur det dagliga arbetet fungerar. Sedan analyseras om företaget har effektiviserats av
förändringen, samt om det genererar konkurrensfördelar för Schenker Åkeri. Målet är att undersöka om och hur Schenker Åkeri ökat sin konkurrenskraft genom införandet av en ny strategi. Upplägget i analysen följer formen i frågeställningen, med undantag för första punkten som behandlar införandet av den nya strategin.