4.2.1 Vision
I intervju med IP3 nämns att målet för Schenker Åkeri är att föra en ”effektiv och lönsam transportproduktion med kvalitet som ledstjärna”. Detta står även dokumenterat som företagets affärsidé på företagets hemsida (Schenker Åkeri AB, 2016). Vidare hänvisar IP3 till figur 2 nedan, som även finns uppsatt i tryckt form på väggen i dennes arbetsrum:
Figur 2: Illustration av Schenker Åkeris affärsidé. Figurkälla: IP3, personlig kommunikation, 11 maj 2016
31 Figur 2 symboliserar en lastbil med fyra hjul där varje hjul står för ett viktigt begrepp,
framtagna av chaufförer inom företaget. Detta gjordes under en personaldag då chaufförerna roterade mellan olika arbetsstationer. Uppgiften på en av dem var utveckla vad de tyckte var viktigt, vilket sedan resulterade i begreppen engagemang, respekt, tydlighet och ansvar. IP3 säger i intervjun att han tror att chaufförerna, efter att själva fått sätta prägel på vad begreppen ska betyda på arbetsplatsen, har fått mer förståelse i hur visionen i företaget ser ut. Vidare i intervjun sammanfattar IP3 symboliken av de fyra hjulen. Engagemang är att visa intresse på arbetet och att varje medarbetare ska ta hand om sina kollegor. Respekt är det som skall visas för andra, för arbetet, för medtrafikanter på vägarna och mot kunderna. Ansvar och tydlighet menar IP3, talar lite för sig självt, men poängterar att tydlighet är en viktig del för alla i organisationen. Alla ska veta vad som förväntas av dem och vad som är målet med varje uppgift. Detta stärks även av chaufförerna som känner att det finns ett fokus att arbeta enligt den visionen och de begrepp och dess innebörd som är framtagna.
Enligt IP4 och IP5 är de fyra hjulen viktiga aspekter i det dagliga arbetet, även om de inte alltid efterföljs av alla individer. Enligt IP5 kan vissa medarbetare visa tendenser på bristande respekt mot andra inom yrket och även mot andra medtrafikanter på vägarna. Dock påpekar IP5 att det fungerar på ett tillfredställande sätt i den grupp han arbetar i.
Vidare nämner IP6 att tydlighet är viktigt för vara effektiv i vardagen, då feltolkningar kan drabba företagets ekonomi negativt. Ifall ett fel uppstår måste detta kompenseras med extra tid och merkostnader. Som i alla andra branscher är tid även här jämställt med kostnader menar IP6. Chaufförerna ska vara trygga med att veta vad de ska göra när de kommer på morgonen. Detta leder till att de kommer iväg snabbare och således sparar tid. Vid ett tydligt upplägg av arbetet blir chaufförerna på ett enkelt sätt uppmärksamma på fel eller avvikande omständigheter och kan flagga för detta omgående. IP4 och IP5 är överens om att tydligheten finns på företaget och även att det fungerar bättre i dagsläget än vad det gjort tidigare. De har båda arbetat en längre tid på Schenker Åkeri och är insatta i de rutiner och rutter som körs och har god kännedom om kunderna.
Under de observationerna som gjordes (O1 och O2) upplevde vi att chaufförerna hade god kontakt med kunderna, och i vissa fall även bemöttes som en kollega på ett vänskapligt sätt. Detta, menar alla intervjupersonerna, är en fördel i samspelet med kunderna. Chauffören kan liknas vid en extra länk för tydlighet och kommunikation mellan företaget och dess kunder.
32
4.2.2 Arbete i lag
Chaufförerna är uppdelade i olika arbetslag vilka hanterar olika trafiklinjer som ligger geografiskt nära varandra. Detta för att arbetslagen ska kunna hjälpa varandra att dela upp vissa leveranser internt. I varje arbetslag ingår mellan fem och tio chaufförer, som delar på samma hämtnings- och distributionsområde. Dock kör varje enskild chaufför samma runda varje dag, även om de har provat på andra rundor också. En illustration av hur strukturen ser ut kan läsas i figur 3 nedan:
Figur 3: Schenker Åkeris organisationsstruktur. Figurkälla: Egen illustration
Denna indelning gjordes av den nuvarande platschefen som ansåg att en förändring behövde göras från tidigare arbetssätt. IP3 säger i intervjun att branschen tidigare har varit känd för mycket ensamarbete. Han förklarar att chaufförerna kommit in på morgonen och tagit det gods som tillhör den runda som hen ska köra, för att sedan ta fraktsedlarna och köra iväg. Enligt det arbetssättet har IP3 upplevt att gods har blivit kvarlämnat på terminalen, då ingen av chaufförerna varken kommunicerat om outnyttjade lastytor eller fullbeläggning av fordonen. Det fanns då inte någon utbredd laganda och få chaufförer gav en hjälpande hand till sina kollegor. Detta påverkade företaget negativt då det kvarlämnade godset resulterade i ökade kostnader, samtidigt som arbetsbördan kunde bli orättvist fördelad mellan chaufförerna. IP3 förklarar även att det tidigare arbetssättet även påverkade utvecklingsaktiviteter som utförs ett antal gånger om året. Istället för att diskutera problem och förslag till förbättring,
33 vilket var fokus för aktiviteterna, var chaufförerna inte intresserade av att tala inför gruppen eller dela med sig av eventuella förslag. Genom skapandet av mindre grupper öppnades kommunikationen upp vilket skapade dialoger mellan medarbetare som resulterade i förslag till förbättringar.
IP3 upplever att skapandet av arbetslagen även öppnar upp en dialog i den vardagliga
verksamheten. IP4 och IP5 tycker båda att kommunikationen fungerar bättre, även om det kan variera i perioder. IP5 säger att det finns en tendens att kommunikationen glöms bort efter en tid, för att sedan återuppstå när en ny idé tas fram. IP4 tycker att kommunikationen är en grundsten för att tydlighet ska finnas i arbetet, samt att respekt för varandra gällande arbetsbördan är viktigt. Både IP4 och IP5 tillhör samma arbetslag och är överens om att kommunikationen vid lastning på morgonen fungerar bra. Samtidigt säger de att det inte råder någon direkt kommunikation mellan arbetslagen, utan samarbetet sker endast med dem i samma arbetslag. IP3 betraktar genomförandet av lagindelningen som lyckad och att idén har fört med sig de effekter som var tänkt från början, det vill säga fler dialoger och mer
kommunikation. Dock säger IP3 även att samarbete i arbetslagen fungerar olika, bättre i en del av lagen, medan andra fortfarande behöver en del stöd för att vara mer effektiva.
I intervjun med IP6 beskrivs transportledarnas jobb, vilket innebär kundkontakt, ruttplanering samt ledning av chaufförerna. De tre transportledarna delar på ansvaret för alla linjerna och fungerar även som ersättare för varandra. För IP6 är prioriteringen i hans arbete att planera dagen för chaufförerna och se till att deras rutter får plats inom ordinarie tidschema. Detta för att reducera övertidskostnaderna för företaget, samtidigt som att vara mån om chaufförernas hälsa och välbefinnande. Arbetsdagarna för chaufförerna är långa och det är inte onormalt att de kan arbeta upp till elva timmar per dag under flertalet dagar på en månad. IP3 är överens med IP6 i tron om att välmående chaufförer håller kostnader nere, genom att de kan vara effektiva, engagerade och ha en lägre sjukskrivningsfrekvens.
IP3 känner även att han tidigare fått stödja chaufförerna i större omfattning, för att optimera den dagliga utlastningen av gods. Efter lagindelningen behöver han inte längre dirigera arbetslagen i samma utsträckning. De flesta arbetslagen är självgående och behöver endast en ringare form av stöd från transportledaren, för att sköta sina arbetsuppgifter. Dock finns det några arbetslag som fortfarande behöver dirigeras i högre omfattning, men IP3 säger att hans personliga vision är att alla arbetslag ska bli självgående.
34
4.2.3 Kund- och medarbetar index
Under intervjun med IP1 uppmärksammades även att företaget årligen utför mätningar i form av ”Nöjd Kund Index” (NKI) samt ”Nöjd Medarbetar Index” NMI. I dessa mätningar får kunder och personal via intervju eller enkätform möjlighet att svara på utvalda frågor. I NKI fokuseras det på kvalitéten av både tjänst och kontakt mellan DB Schenker AB och kunden, vilket inkluderar chaufförskontakt, bokningskontakt och support. I NMI ställs frågorna till medarbetarna hur de upplever DB Schenker AB:s och Schenker Åkeris styrkor samt hur de kan utveckla det som fungerar mindre bra. Mätningarna sammanställs sedan och de mest prioriterade frågorna i sammanställningen väljs ut och följs upp i ett senare skede.