• No results found

4. Nulägesbeskrivning

6.11 Förändringar av dagens arbetssätt

Det arbetssätt som används idag måste förändras om en ny försörjningsmodell ska vara möjlig. Detta gäller även system som CDC Gävle använder idag.

6.11.1 Produktionsplanering

Produktionsplaneringen kan ske på samma sätt som idag. En order planeras in på ett lämpligt datum för att kunna produceras innan deadine till kund. Alla

inplanerade order som ska till monteringen kan sekvensbestämmas tidigast efter att frystiden har inträffat. När sekvensen är bestämd ska materialbehovet göras synligt för berörda hubbar. Genom att det är synligt hinner hubbarna fram rätt material och leverera det till monteringen.

Vid kontakt med systemförvaltningen på CDC Gävle samt utvecklarna av produktionsplaneringssystemet framkom det att det är möjligt med att få ut materialbehovet innan montering har påbörjats. Dvs till skillnad från idag behövs det inga orderstarter för att materiallistor ska genereras. Om det är större eller smärre förändringar som behövs lämnar författarna till CDC Gävle att avgöra, då författarna inte anser sig ha tillräcklig djup systemkunskap. Nedan följer dock två möjliga fall på hur detta skulle kunna ske.

• CDC Gävle speglar alla order hos den planerade dagen till alla berörda hubbar.

Frystiden

Frystiden garanterar att materialbehovet för monteringen är låst en viss tid innan montering påbörjas. Detta innebär att frystiden är den centrala parametern i hela försörjningsmodellen. Om det inte existerar någon frystid finns det ingen möjlighet för hubbarna att förbereda material som ska in till monteringen. När frystiden har inträffat för en order är det möjligt att börja plocka det berörda materialet för ordern. CDC Gävle avgör dock om materialet ska börja plockas så fort frystiden har inträffat eller om det ska göras så nära in på orderstart som möjligt. Detta kan variera beroende på hur lång tid det tar att plocka olika artiklar och hubbens utformning samt dimensionering.

6.11.2 Materialflödet

Materialbeställning

Genom att allt material finns på hubbarna kommer CDC Gävle inte behöva beställa in material på lager. Allt material som beställs av CDC Gävle kommer att gå direkt till monteringen.

CDC Gävle kommer i fortsättningen att enbart ställa krav på hur mycket eller antal dagar som hubbarna ska ha material. Sedan är det upp till leverantörerna att fylla på hubben så länge det inte understiger överenskomna nivåer.

Materialpåfyllnad

När lagret flyttas ut till hubben kommer det fortfarande ske materialpåfyllnad till CDC Gävle. Detta material kommer att hamna hos monteringen istället för höglagret. Om CDC Gävle beslutar sig för att ha en säkerhetsbuffert hamnar materialet där istället.

Avrop

Förefattarna bedömer att kanban-system med t ex lådor eller kort är ett lämpligt system för att signalera avrop från monteringen till hubben. Genom att använda kanban som signal medför detta att det inte kan finnas för mycket material i omlopp mellan montering och hubben. Så länge en lastbärare inte är tömd kommer det inte signalera något avrop till hubben. I kapitel 8 redovisas en implementeringsprocess för ett kanban-system.

Inrapportering

Författarna bedömer att inrapporteringen kommer ske på ett likvärdigt sätt som idag. Om det är möjligt ska dock processen förenklas, t ex ska hubben kunna garantera att material stämmer enligt leveransavisering, så det inte förekommer några saldo varianser mellan aviserat och inlevererat.

Vid kontakt med utvecklarna (PipeChain AB) bakom systemet PipeChain Supply framkom det att det finns en funktion som kallas ”kolli i kolli”. Genom att

använda denna funktion kan man ha olika artiklar på samma lastbärare i en och samma leveransavi. Detta medför att inrapporteringen enbart behöver läsa in en avi istället för ett flertal.

Lagring/förvaring

Material som kommer in från hubb ska antingen direkt till monteringen alternativt till en förvaringsplats (säkerhetsbuffert), t ex lämnas på en inruta vid

godsmottagningen eller dylikt. Det kommer dock fortfarande krävas att material lagras någonstans även om det kommer in på linan.

Idag har man en sorts material i en lastbärare. Denna lastbärare har en fast plats på CDC Gävle. Om man arbetar med hubbar och får in material sekvensplockat innebär det ett flertal olika artiklar på samma lastbärare. Som det ser ut idag kan man inte lagra flera olika artiklar på samma plats.

Ett sätt att försöka kringgå problemet är att skapa fiktiva platser av samma lageryta. T ex plats WQ88 får flera fiktiva sidoplatser som namnges, WQ88-01, WQ88-02… osv. När olika artiklar i lastbäraren ska lagras in i systemet ska varje artikel knytas mot en fiktiv plats. Det viktigaste är att materialhanteringen vet vilken plats som de fiktiva platserna syftar på. För att underlätta inrapporteringen bör det finns stöd för att de berörda artiklarna automatiskt knyts till rätt fiktiv plats, så det inte är ett manuellt arbete.

6.11.3 Kontroll av material

Till skillnad från idag bör de flesta av alla testkontroller som sker av inkommande material göras hos leverantören. Om en leverantör kan garantera kvaliteten så bidrar det till ett effektivare inkommande materialflöde. När material är framme hos CDC Gävle ska det enbart ske en visuell kontroll. Detta för att verifiera att inga lastbärare kan ha fraktskadats som påverkar dess förmåga att bära materialet fram till linan.

Om CDC Gävle finner behov av att göra en kontroll ska det ske genom att material hämtas på hubben. Detta kan t ex ske genom att CDC Gävle meddelar hubben på sedvanligt sätt att en leverans av en viss artikel i bestämt kvantitet ska ske. När CDC Gävle mottager det ska det istället för linan komma till

testavdelningen. När kontroll har skett bör materialet skickas tillbaka till hubben om det inte ska användas i produktionen. Det är CDC Gävle som avgör om det ska synliggöras så att hubben får veta vilka artiklar som ska kontrolleras.

Kontrollen vid hubb

Det finns även en möjlighet att lägga ut kontrollen på hubben om CDC Gävle finner det möjligt att genomföra. Det är dock inte rekommenderat att CDC Gävle låter kontrollen ligga hos en extern part, samma part som utför tjänster åt det leverantören. Det föreligger risk för att jävsituationer kan uppstå. Dessutom måste en testavdelning byggas upp på hubben, något som redan finns på CDC Gävle idag.

Ett tredje alternativ kan vara att CDC Gävle åker ut till hubben och kontrollerar materialet. Detta innebär att material aldrig lämnar hubben, förutsätter dock att leverantören tillåter att CDC Gävle kontrollerar material som de inte äger.

6.11.4 Claimsflöde

Författarna bedömer att materialet till orderna i claimsflödet (reklamationsflödet) inte går att försörja via ordinarie materialflöde från hubbar. Claimsflödet har ingen frystid och ska byggas snarast när en order kommit in. Detta medför att hubben inte kommer hinna plocka/förberedda material för flödet.

Ett tänkbart förslag på hur detta kan lösas är att material orderplockas på hubben. När CDC Gävle har aviserat att material som ska plockas tillhör ett claimsflöde ska detta plock göras omedelbart. Allt material som plockas till ett claimsflöde ska alltid gå före det ordinarie plocket på hubben. Hubben kan t ex kalla detta för expressplock. Expressplock är dock inte låst till orderplock, det syftar enbart på att oavsett plock ska det ske med en prioriterad arbetsgång på hubben.

Att orderplocka för claimsflödet ställer också krav på att använda så få lastbärare som möjligt. Om materialet finns på flera hubbar kommer detta att innebära flera lastbärare för en order i claimsflödet. Detta vill dock monteringen undvika då det rör sig om så få artiklar i varje lastbärare. Om materialet kommer på flera

lastbärare kan det bli aktuellt att plocka samman de till en lastbärare innan det når monteringen. T ex kan lämpliga lastbärare för detta materialflöde vara en

orderplockvagn som bär allt material. Det är sedan tänkt att vagnen till

claimsflödet ska åka med berörd RBS längs monteringslinan. Genom att vagnen följer med längs monteringen behöver materialhanteringen inte byta ut material som redan finns i produktionslagret. Då order i claimsflödet utgör så liten andel av det totala medför denna hantering inte så stora störningar varken på hubben eller monteringen.

6.11.5 Att kringgå frystid

I ovanstående stycke beskrevs det hur man kan materialförsörja order som saknar frystid. Denna metod är dock inte passande om det rör sig om en större andel för då kommer det att medföra störningar på både hubb och CDC Gävle.

Nedanstående exempel illustrerar ett problem och förslag på hur det kan lösas. Kulörskillnaden och tidsaspekten i exemplet ska enbart redovisa hur man kan resonera, det har ingen koppling till befintlig montering.

Exempel: CDC Gävle har fått in en order på 10 stycken vita RBS som ska byggas imorgon, tisdag. Eftersom denna order kommer från en kund i en ny marknad tar man beslutet att montering ska ske. CDC Gävle har dock planerat in

morgondagens skift, montering av 30 stycken svarta RBS. En stor andel av de unika artiklarna som ingår i de 30 svarta RBS ligger på samma lastbärare. Genom att materialplaneringen är låst för hela tisdagens montering kan det vara besvärligt att bygga order som inte är inplanerade. Problemen som uppstår är att det medför ökad hantering om material och lastbärare ska bytas ut för att montera 20 vita och 10 svarta den dagen.

Om CDC Gävle istället arbetar efter att dela in ett skift i tre delar, t ex delskift A, B, C osv. Medför detta att materialförsörjningen till dessa delskift kan betraktas som tre separata delar. Här bestämmer CDC Gävle att de 10 vita ska monteras det sista delskiftet. Man tar in material för de två första delskiften enlig planering.

När det är dags för de 10 vita RBS, beställer man materialet från hubben och får det inlevererat på en egen lastbärare till monteringen. Materialet till de 10 svarta som inte monterades kan antingen ställas av på CDC Gävle eller så skjuter man upp beställningen. Genom att skiften betraktas som separata delar kan någon del bytas ut.

Denna tankegång förutsätter självklart att det finns material på hubben för de 10 vita RBS samt att en eventuell beställning inte påverkar andra in planerade order längre fram. Detta var dock ett mycket förenklad exempel av hur det skulle kunna ske när oplanerade order dyker upp. Verkligheten brukar oftast variera från teorin.

Related documents