Slutsats och diskussion

Nedan följer de slutsatser och rekommendationer som författarna har kommit fram till. Kapitlet avslutas med diskussioner och förslag på vidare forskning.

9.1 Slutsats

Författarna tror att denna försörjningsmodell kommer leda en minskad

kapitalbindning för materialet på CDC Gävle. Allt material som inte behövs till monteringen kommer att ligga på hubben. Självklart medför det att materialet kommer bli dyrare att ta in jämfört med idag. Leverantören kommer ju att anlita en tredjepartslogistiker för att administrera hubben, alla kostnader kommer självklart att läggas på materialpriset. Författarna bedömer dock att dessa kostnader ändå ger en lägre totalkostnad jämfört med att ha ett eget lager. En viktig parameter i detta sammanhang är också att många kostnader som tidigare har varit fasta blir rörliga.

När materialet kommer avemballerat försvinner också många kostnader som är dolda för enstaka artiklar, t ex avembalering, återvinning, tömma sopor mm. Det innebär också att ytor som är förknippade med emballage frigörs, t ex papperskorgar, återvinningsstationer mm.

Hela försörjningsmodellen kommer dock innebära att CDC Gävle måste ställa hårdare krav på att material finns tillgängligt på hubben. Detta bör rimligtvis kunna lösas genom att CDC Gävle och hubben har strikta villkor för vilka nivåer som ska finnas på hubben samt vilka böter som en leverantör får betala när denne bryter mot överenskommelsen.

Försörjningsmodellen kommer att medföra en del ökade kostnader och arbete för vissa avdelningar. Materialhanteringen måste fylla på material oftare när vissa lastbärare blir mindre och rymmer färre artiklar för montering. Dessa artiklar kommer dock att vara dukade för monteringen.

Hela försörjningsmodellen innebär att många arbetssätt behöver förändras,

författarna gör bedömningen att CDC Gävles ledning driver dessa frågor på ett bra sätt och får med sig personalen.

En leverantör kommer inte ha färre kontakter med CDC Gävle med hubbar. Däremor kommer CDC Gävle att ha dagliga kontakter med hubben för att underrätta de om det närliggande påfyllningsbehovet. CDC Gävle kommer bibehålla befintliga kontakter med leverantörer. Det är alltid mellan CDC Gävle och leverantören som långsiktiga prognoser gäller.

9.2 Rekommendationer

Om system skulle bytas mot likvärdiga i framtiden innan en övergång till hubb- konceptet är gjort så bör följande parametrar beaktas. Då författarna har

identifierat att nuvarande system kan stödja hubb-konceptet med modifieringar är det av ytterst vikt att de nya systemen motsvarar/stödjer föregångarna funktioner samt de modifieringar som har gjorts.

9.2.2 Frystid

Det som är bärande för hela hubb-konceptet är att en frystid måste finnas och respekteras. Utan en giltig och fungerande tidsperiod där material hinner

förberedas så kommer hela konceptet falla. Undantag som Claims kan hanteras till den grad att dessa stör lite eller inte stör det totala flödet, då de utgör så få av antalet RBS totalt som monteras. Om CDC Gävle tillåter fler order som byggs utan eller med obefintlig frystid innebär det i praktiken att alla dessa kommer behandlas på samma sätt som Claims.

9.2.3 Likvärdig täcktid

Det är viktigt att CDC Gävle säkerställer att material som kommer att finnas på hubbar ska finnas tillgängligt enligt samma täcktider som CDC Gävle ställer för det material som de idag själva lagerför.

9.2.4 Långsiktiga tänkande

Det är viktigt att CDC Gävle har långsiktiga relationer med sina leverantörer för att få med de i försörjningsmodellen. CDC Gävle bör alltid tillsammans med leverantör samt en tredjepartslogistiker lösa alla problem som uppstår. Det vore katastrofalt om CDC Gävle enbart stirrar sig blint på kostnader och hela tiden försöker få in den billigaste leverantören i hubben. Om alla parter visar sig vilja ha en långsiktig relation finns det också incitament för att bibehålla relationen och förbättra den.

9.2.5 Förändra styrdokument

All dokumentation som idag reglerar hur material får inlevereras kan behöva genomgå förändringar. Med dokumentation menas alla styrdokument som reglerar och kravställer för hur allt material samt tillhörande emballage ska och få

levereras och märkas. Som exempel på vad som ska förändras pekar författarna på dokumentet:

9.2.6 Flödes- kontra funktionsorientering

Författaren Stig-Arne Mattsson talar om att det finns två olika grupper av företag, sådana som är flödes- kontra funktionsorienterade (Matttsson). Det som

karaktäriserar ett funktionsorienterat företag är att deras synsätt prioriterar uppgiften mer än flödet.

För individer i företaget kan det bli att chefen är en viktigare aktör än kunden. I ett flödesorienterat företag är det flödet i företaget som är viktigast mottagaren av flödet prioriteras högre (Ibid.).

CDC Gävle bör arbeta mer mot att optimera flödet för hela verksamheten än att alla funktioner (syftar på avdelningar) försöker optimera sina kostnader. Ett företag är mest produktivt när alla avdelningar samverkar mot samma mål

9.3 Diskussion

Om författarna fick till uppgift att göra ett likvärdigt examensarbete idag så skulle det troligtvis ha genomförts på samma sätt. Genom att ha tre övergripande faser för datainsamling, analys och rapportskrivning så har det varit relativt lätt att arbeta. Med facit i hand så hade det krävts ytterligare en eller två veckor för datainsamling, det berodde på att vissa moment vid CDC Gävle tog längre tid än planerat. T ex fick inte författarna tillgång till datorer och systemlösenord förrän efter någon vecka. Analysfasen har bestått av diskussioner och scenarion som bara dokumenterats på PowerPoint. Det är först när fasen för rapportskrivningen drog igång som analysen dokumenterades. Helst skulle författarna kanske börjat skriva rapporten tidigare, men detta gick inte då det fanns mycket att skriva och det gick inte att avgöra dess relevans för examensarbetet. Handledningsmötena och styrgruppsmötena har varit till stor hjälp för att sålla bort mycket av informationen. Slutsatsen är att författarna gjorde rätt i att fortsätta med datainsamling och analyser.

9.3.2 Påverkan

En intressant tanke är att denna rapport kan ligga som grund för en framtida modell för CDC Gävles materialförsörjning. Den kommer med stor sannolikhet vända ut och in på dagens arbetssätt. Men först måste personal och beslutfattare övertygas om att hubbar kan bli nödvändigt i framtiden. Författarna har försökt tillämpa dagens mest konkurrenskraftiga produktionsmetoder i

försörjningsmodellen. Förhoppningen är att modellen ska kunna komma till användning.

9.3.3 Övergångsfas

Om Ericsson beslutar att införa hubbar för alla artiklar så får man räkna med en del nya arbetssätt för alla avdelningar som är delaktiga i materialförsörjningen. I en övergångsfas kan FLB Logistiks lokaler nyttjas vid olika pilotprojekt. En utmanande uppgift är att skapa fler lagerplatser då leverantörerna kommer att flytta sina säkerhetslager till hubben. Författarna bedömer att leveranssäkerheten blir bättre om säkerhetslagret finns närmare Ericsson.

9.3.4 Kostnader

En del anställda som arbetar på CDC Gävle är lite skeptiska till att införa hubbar, de anser att man bara flyttar kostnaderna. Detta är rätt till viss del. Leverantörerna kommer att få en högre kapitalbindning och kommer därför att kräva att högre inköpspris av CDC Gävle. Hur högt det kommer att bli kan författarna inte göra någon bedömning i dagsläget, CDC Gävle får göra en del business case för att se om hubbar är lönsamt. Den stora vinningen kommer att ligga i att kapital och yta frigörs. Kapitalet kan inversteras i andra verksamheter och växa betydligt fortare än i ett lager. Och den frigjorda ytan skapar plats för framtida produkter och funktioner.

Andra stora förändringar är att emballagekostnaderna till hubben kommer att bli synliga och leverantören blir den som ansvarar för att material anländer i rätt skick. CDC Gävle kommer att få material till monteringslinor utan emballage (emballaget ingår i lastbäraren) och i rätt ordning. Hur stora kostnadsfördelarna är med denna försörjningsmodell är svårt att säga, så författarna överlämnar detta till CDC Gävle och Ericsson.

9.3.5 Risk

Sett ur ett riskperspektiv så kommer hubben att vara ett större och mer

närliggande säkerhetslager än vad som finns idag. Men risken för att leveranserna inte kommer fram i rätt tid och i rätt mängd till monteringslinan kommer att öka. Tredjepartslogistikern har ett enormt ansvar att kan vara den svaga länken i hela försörjningsmodellen, fungerar inte transporterna så står CDC Gävle stilla inom några dagar. Som tröst så står även världens största biltillverkare Toyota inför samma risk. Författarna anser att så länge transporterna går är modellen den mest lönsamma.

9.3.6 Övriga kommentarer

Inom den japanska tillverkningsindustrin tänker man långsiktigt och binder upp leverantörerna så nära huvudfabriken som möjligt. I vissa fall kan volymerna vara för låga för att motivera en underleverantör att flytta sin fabrik närmare. Då kan en av lösning vara att ha en närliggande hubb som tar emot material från flera

leverantörer och dukar för produktionen. Detta görs bl a vid SAAB: s bilfabrik i Trollhättan.

9.3.7 Studiebesök

Författarna har besökt några av Sveriges ledande företag inom fordonsindustrin, matdistribution och paketdistribution. Studiebesöken har varit bra

inspirationskällor till examensarbetet och har ökat förståelsen för hur saker fungerar. Företag som har besökts är:

• Volvo Personvagnar, Torslanda • Volvo Lastvagnar, Tuve

• ICA Centrallager, Västerås

• Poståkeriet Sverige AB, Tomteboda • Scania Engine, Södertälje

• Scania CV AB, Södertälje • FLB Logistik, Gävle

Volvo Personvagnar och Scania har varit en av inspirationskällorna när det gäller utformningen av lastbärare. CAD bilderna som illustrerats i rapporten är snarlika med de lastbärare som används i fabrikerna. För CDC Gävle behövs liknande lastbärare fast med andra egenskaper t ex ESD krav och förankringsmöjligheter för kortare lastbilstransporter.

9.4 Förslag på vidare studier

Författarna bedömer att det finns behov av fortsatta studier inom CDC Gävle. Intressanta områden kan vara att ta fram detaljerade lastbärare för respektive plock. För då kan olika pilotprojekt dra igång för att undersöka hur hubbens plockfunktion ska fungera. CDC Gävle bör även undersöka om

produktionsfilosofin agile skulle kunna kombineras med lean (bild 7.2). Med detta menar författarna att skillnaderna bör identifieras samt vad det skulle innebära för CDC Gävle.

Utifrån ett mera akademiskt perspektiv finns det ett område som författarna bedömer som relevanta i anknytning till examensarbetet. Intressant att veta är vilka bieffekter som uppstått efter att ett företag lagt ut delar av sin verksamhet på en tredjepartslogistiker. Studien bör innehålla ett flertal praktikfall som kan bekräfta om det t ex skett någon kompetensflykt, förändrad leveranssäkerhet eller andra positiva såväl som negativa sidoeffekter.

Källor

Här redovisas de källor som använts för datainsamlingen och teorin. Det finns även begreppsdefinitioner för att läsaren ska förstå texten i rapporten och för att inget ska misstolkas