Optimerat materialflöde

För att lösa CDC Gävles problem med att få in material JIT, utan emballage samt få det förberett (dukat) för montering, krävs det en plats där materialet kan

omplockas innan det når linan. En hubb skulle t ex kunna vara denna plats det kan också ske på CDC Gävle. Det är tänkt att allt material som levereras till linan ska kunna förberedas (dukas) för produktion. Författarna har identifierat några lämpliga funktioner som materialet bör genomgå för att det ska betraktas som förberett. Nedan följer en beskrivning av dessa funktioner.

6.3.1 Avemballering

Material ska om möjligt avemballeras utan att det påverkar flödet till montering. Författarna bedömer dock att det förekommer material som har sådana krav att det kommer att komma i någon form av minimal förpackning till produktionen. Målet är dock att allt material ska levereras utan emballage. Detta sker genom att de lastbärare som används kommer att uppfylla de krav som ställs under transport och vid förvaring.

6.3.2 Downsizing

Downsizing innebär att material kommer att plockas om från stora lastbärare till mindre, om det anses nödvändigt för monteringens behov. T ex kan det röra sig om material i EUR-pallar som plockas ner i smallbox-lådor. Downsizing medför att ytorna som används till förvaring av material kommer minska hos montering. 6.3.3 Omplockning

För en del av materialet räcker det inte med att göra en downsizing för att spara yta. Det kan då bli nödvändigt med att omplocka materialet i sekvens-, batch- eller ordervis. Nedanstående typer av omplockning kan bli aktuella för CDC Gävle.

Sekvensplock

Flera likvärdiga artiklar (t ex olika kulörer) plockas i rätt ordning efter planerad förbrukning, utifrån specificerat antal order på ett en eller flera lastbärare. Exempel: Produktionen har bestämt att montering av bakluckor till bilar ska ske enligt given kulörordning; blå, gul och röd. Bakluckorna ska då ha plockats i en lastbärare enligt samma ordning som bilarna ska monteras i.

Batchplock

En eller flera likadana artiklar plockat utifrån ett specificerat antal order på en eller flera lastbärare. Nedan följer ett exempel på hur det kan se ut när material ska batchplockas till monteringen. Nedan följer en beskrivning av viktiga parametrar att ta hänsyn till när material ska batchplockas.

Exempel: Under ett skift ska totalt 150 RBS monteras. Vid en station ska det monteras på en artikel per RBS, dessa artiklar finns i antingen vit eller svart kulör. Pga balansering av linan innebär det att först 50 stycken vita monteras därefter 50 svarta och sist de kvarvarande 50 vita. En lastbärare för detta material rymmer 100 stycken artiklar, stationen rymmer enbart en lastbärare

Principen som först och främst ska råda här är att material ska finnas tillgängligt först när behovet uppstår. Därför bör de första 50 stycken vita artiklarna levereras till monteringen. När behovet för de efterföljande svarta uppstår levereras de osv. Denna princip är inte på något sätt bindande för allt material. Det är självklart att det är kostnader samt viktiga flödesparametrar som avgör utformningen. T ex bör dessa frågeställningar beaktas.

• Är det verkligen en bra lösning att plocka in material exakt vid behov, i detta fall 50 stycken åt gången? Kan det vara ”bättre” att ta in en lastbärare på 100 vita och en för 50 svarta. När behovet för de svarta uppstår lagras de vita på en lagringsplats vid linan. Detta medför att färre transporter behövs från hubb.

• Kan det vara möjligt att plocka så att den första lastbäraren innehåller både 50 stycken vita och 50 svarta. Detta kommer leda till mindre

materialhantering och transporter men är det då en bra lösning? Många olika kostnader, såsom plock, lastbärare, materialhantering, lagring, transport, kapitalbindning mm kommer att behöva identifieras om CDC Gävle ska avgöra hur material ska batchplockas på ”rätt och billigast” sätt. Författarna lämnar därför över eventuella business case för varje princip till CDC Gävle.

Orderplock

Material plockas för en eller flera order, det kan t ex röra sig om alla artiklar i en RBS.

Exempel: Ett orderplock för en RBS skulle kunna bestå av sju kablar, två fläktar och sju kretskort. Antalet artiklar kan givetvis variera, ett orderplock behöver inte alltid innehålla samtliga artiklar till en viss RBS. Plocket är dock knutet mot en eller flera order.

6.4 Emballage

Emballaget är till för att skydda artiklarna vid transport från leverantören till CDC Gävle. Ju längre transportavståndet är desto mer kartong och dämpande skum behövs. En leverantör t ex i Kina har inget ekonomiskt intresse av att få sitt emballage returnerat, därför väljs det billigaste engångsemballaget som finns att tillgå på den lokala marknaden.

Så länge det handlar om engångsemballage är det högst troligt att kostnaden blir lägre om leverantören själv får välja istället för att CDC Gävle ska lägga tid och pengar på att produktionsanpassa emballaget från alla leverantörerna. Det kan ju vara så att en leverantör har fler kunder och vill därför inte ha specialemballage för vissa av dem. Alternativet är att hanteringen med avemballering flyttas bakåt i kedjan och utförs på en hubb.

CDC Gävle kommer då att enbart betala för material som inlevereras utan emballage. Om leverantörerna skickar in material som är för väl emballerat kommer detta leda till stora hanteringskostnader vid avemballeringen på hubben. Leverantören bör då få självinsikt att om material kommer överdrivet emballerat så kommer CDC Gävle fortfarande betala lika mycket för materialet. Detta bör leda till en självsanering hos leverantören och att denne då arbetar bort så mycket av emballaget som kommer in till hubben.