Förändringar hos konsumenten

Att musikkonsumtionen har förändrats är tydligt sedan ST:s ingång och andra digitala

musiktjänster. Hur det har förändrats är svårare att avgöra eftersom det fortfarande är en del av samtiden, och möjligen går det lättare att ringa in i ett senare skede. Det är också svårt att definiera eftersom vi inte vet om det är ST:s och andra nedladdningstjänster som har skapat ett annat sorts behov och standard i musikkonsumtionen, eller om det var behovet som bidrog till ST:s utveckling. Det finns alltså en ”hönan- eller ägget” problematik i detta.

29

”Tillgängligheten gör ju verkligen skillnad. På sätt har det förändrats. Jag tror dock att de som lyssnade mycket på musik fortfarande lyssnar på mycket musik. De som lyssnade på lite musik lyssnar fortfarande lika lite på musik. Men är det mer tillgängligt så är det klart att man konsumerar mera. På så sätt har streamingen gjort att vi lyssnar mera på musik.”

Tillgängligheten verkar vara det som respondenterna är mest eniga om att ha förändrat våra konsumtionsvanor. En av respondenterna menar dock på att det beror på vad definitionen av ”vi” är. Internationellt sett så är det fortfarande mer än hälften som köper CD- skivor. Vi i norden kan ibland ha en vinklad bild över att streaming som konsumtionsmodell är mera etablerad än vad den egentligen är.

En annan respondent stärker detta och menar på att det är stora skillnader bara du ser på musikindustrin i resten av Europa. I Tyskland eller andra europeiska länder med erkänd musikindustri så vet de kanske vad streaming är, men använder sig inte av det i högre grad. Skandinavien är unika i detta., eftersom vi läser om ST:s intåg överallt i media så tror vi det ser likadant ut överallt.

Musikstreamingen har dock förändrat musikkonsumtionen sedan det bara fanns renodlade nedladdningstjänster. Detta är relativt nytt fenomen som påverkar flera industrier än bara musikindustrin.

”Folk i min ålder, i alla fall jag själv och mina vänner har ju laddat ner musik sedan Napster kom. Idag gör man spellistor, lyssnar och skickar runt. Tidigare kanske man tankade ner sina favoritlåtar och hade dem på sin dator eller Ipod och gick runt med det.”

ST:s har t.ex. minskad behovet att ha en separat enhet för att bara lyssna på musik, eftersom de flesta smartphones idag tillåter appar t.ex. Spotify eller Soundcloud. Det finns inte heller några större lagringsbegränsningar som en Ipod kunde ha. Detta har att göra med central förändring i musikens format viket är musikens enheter har försvunnit. Det finns med streamingen inte längre en vinylskiva, en cd- skiva eller ens en MP3. Istället för att betala för ägandet av dessa enheter betalar du för tillgängligheten.

30

Förändringar format och form

Respondent C menar att streamingen har blivit en så pass etablerad plattform för musik att du som musiker i stort sätt inte finns om du inte tillgängliggör din musik på en ST. Nästan all licenserad musik finns idag på någon av tjänsterna. Detta kan göra att sättet vi konsumerar musik på genom streaming blir ett standardiserat sätt i hur vi konsumerar musik i allmänhet.

Tillgängligheten blir här både till fördel och nackdel. Att vi som musiklyssnare har så stor tillgång till musik gör att vi har en mera rastlös musikkonsumtion. Vi lyssnar inte färdigt på ett album och inte heller en låt. Respondenten tycker att det är synd om det är en drivkraft till att det inspelade albumet förlorar sitt artistiska värde.

”Om man och köper en skiva på CD eller Vinyl så har du större incitament att lyssna på skivan. Du kanske inte gillar den de tredje eller fjärde första gångerna du lyssnar på den. Men den sjätte gången du lyssnar på den så kanske du upptäcker att det är världens bästa skiva. Så fungerar det ofta med riktigt bra musik, du måste komma in i det. Men har du inte köpt den utan den bara streamar den så ger du inte ett album samma chans”

”Streamingmiljön” är också en mindre fokuserad miljö att konsumera musik i, menar respondenten. Eftersom plattformen ligger bland alla andra aktiviteter vi gör vid våra datorer eller mobiler så finns en mängd är det lätt komma ifrån lyssningsupplevelsen. Efter som det ligger ”ett klick” ifrån din facebook, email eller ditt arbete som du kanske utför genom din dator, finns det många faktorer som riskerar att avbryta lyssnandet.

”Du kanske lyssnar på Spotify och sen går till ditt Facebookflöde, och så är det någon som har lagt upp något annat som du börjar lyssnar på istället. Och då är du direkt borta från helhetsupplevelsen. Det är just det att inte kunna fokusera ordentligt på musiken som är tråkigt.”

Fördelen är att det lätt går att skapa sig en uppfattning om musiken när man som lyssnare vill upptäcka ny musik. En av respondenterna menar på att 75 % av gångerna de lyssnar på musik genom en ST så är det för att bilda sig en uppfattning av musiken. Det är sällan man lyssnar på en artist eller skiva som man redan har hört och som vet är bra. Det är mera för att upptäcka ny musik och bilda sig en uppfattning om musik som man inte har hört. Respondenten menar att han tror att detta är generellt för människor som lyssnar på musik genom ST. Om ger en ny låt några sekunder och sedan spelar nästa.

31

Det finns inga bakåtsträvande ambitioner bland respondenterna när det gäller det ”nya” sättet att konsumera musik på. Det är ett mänskligt beteende och går rent tekniskt inte att ”spola tillbaka” utan man får skivbolag helt enkelt ge ut musik som uppnår så pass kvalitativa mått att lyssnaren självmant lyssnar klart på både låtar och album.

Respondent A menar också på att det inte är streamingen som enda orsak till att frammana detta lyssningsbeteende. Om vi hade på CD- skivans tid haft ett oändligt bibliotek med CD- skivor och en kontroll där vi fritt kunde byta mellan låtar och artister så hade vi gjort det också. Nu när det faktiskt är möjligt så är det självklart att vi utnyttjar det stora utbudet.

32