De tydligaste organisatoriska förändringarna som framgår av denna studie är att
streamingtjänsterna inte endast är en distributionsplattform av musik, utan i högre utsträckning även används som marknadsföringskanal av skivbolagen. Streamingtjänsterna besitter ett stort nätverk av användare över hela världen vilka är attraktiva för både skivbolag och artister att nå. När streamingtjänsterna idag marknadsför sker ingen ekonomisk transaktion mellan dem och skivbolagen, utan handlar mer om ett utbyte och en ”win-win” relation.
När ett inspelat verk tillgängliggörs på en streamingtjänst så kan en nerkortad process ske innan det når slutkonsument. Hur mycket denna process kan kortas ner är beroende på om verket är licenserat av ett indiebolag eller ett majorbolag. Är det licenserat av majorbolag så finns möjligheten att skicka verk direkt till en streamingtjänst. Det kan då distribueras, promotas och levereras genom streamingtjänsten. Är verket licenserat av ett indiebolag så agerar oftast en digital aggregator som mellanhand innan det kan nå streamingtjänsten. De digitala
aggregatorerna är en nyuppkommen aktör inom musikindustrin som licenserar musik till alla tillgängliga digitala musiktjänster. Det finns ett stort antal aktiva aggregatorer på marknaden idag, och de har alla olika fokus, räckvidd och prissättning.
Streamingtjänsternas användare, dvs. musikkonsumenterna tycks lyssnare mindre på album i helhet och har en kortare tidsspann tills de byter låt. Streamingtjänsternas tillgänglighet av musik verkar vara en bidragande faktor det detta lyssningsbeteende. Det är dock svårt att avgöra om streamingtjänsterna själva frambringande beteendet, eller om en efterfrågan från
musikkonsumenterna var starten för tjänsternas etablering.
Problem som kan uppkomma med streamingtjänsternas roll i musikindustrin och som marknadsföringskanal är att majorbolag gynnas något mer av att tillgängliggöra musik än indiebolagen. Dels för att majorbolagen slipper den digitala mellanhanden i form av
aggregatorerna, vilket kortar ner produktionsprocessen och minskar kostnader. Det tycks också finnas indikationer på att majorbolagen har juridiskt rätt till större marknadsföringsmöjligheter än indiebolagen.
6.1
Förslag för vidare forskning
Vidare forskning inom området skulle kunna vara exaktare granskning över hur mycket marknadsföring som skivbolagen överlåter till streamingtjänsterna. Denna studie tyder endast
38
vagt på att det kan finnas ett minskande behov av externa promotionsbolag på grund av streamingtjänsternas marknadsföringsmöjligheter. Sådan forskning skulle utförligare kunna se om externa promotionsbolag är en utdöende aktör.
Det skulle även vara intressant att granska vilket ekonomisk modell som streamingtjänsterna bör etablera i framtiden, för att kunna ta betalt för den marknadsföring de utför. Denna studie visar på att det idag inte sker någon befintlig ekonomisk transaktion.
Ytterligare framtida forskningsfält är djupare granskning av skivbolagens ekonomiska och tekniska möjligheter att själva skapa egna streamingtjänster, och även inkludera aggregatorernas licensarbete i dessa. På så sätt kan de kontrollera hela värdekedjan fram till slutkonsumenten.
39
Referensförtäckning
Anderton, C., Dubber, A., James, M. (2013) Understanding the Music Industries. Southampton:.Sage Publications.
Befring, E. (1992) Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (1997) Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Cassell, C. & Symon, G. (2002) Essential Guide to Qualitative Methods in Organizational
Research. London: Sage Publication.
Denscombe, M. (2002) Forskningens grundregler – Samhällsforskarens handbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur.
Dörr, J. & Benlian, A. (2013) Music as a Service as an Alternative to Music Piracy? -An Empirical Investigation of the Intention to Use Music Streaming Services. Business &
Information Systems Engineering. 5 (6), 382 - 396.
Falk, A., Zhang, V. & Wennlo, A. (2012) The Business of Production Music
-
A Value Chain Approach to the Swedish Production Music Industry. Jönköping International Business School.Halvorsen, K. (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Haupt, J. (2012) Digital Media Reviews. Music Library Association, 7 (5), 132-138
Hesmondhalgh, D. (2013) The Cultural Industries. 3. London: Sage Publishing.
Hjerm, M. & Lindgren, S. (2010) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Falkenberg: Gleerups AB.
Hong, S.H. (2011). Measuring the effect of Napster on recorded music sales: Difference-in- differences estimates under compositional changes. Journal of applied econometrics, 28 (2) 297- 324.
IFPI (2014) Digital Music Report - Ligthning up new market. [www] Tillgängligt på webbplats: <http://www.ifpi.org/downloads/Digital-Music-Report-2014.pdf>
40
Klein, C. & Slonaker, S. (2010) Chart Turnover and Sales in the Recorded Music Industry: 1990–2005. Rev Ind Organ, (6), 351–372.
Kreitz, G. & Niemelä, F. (2012) Spotify – Large Scale, Low Latency, P2P Music-on-Demand Streaming. KTH. 1-10
Kusek, D. & Leondhard, G. (2005) The Future of Music – Manifesto for the Digital Music
Revolution. Boston: Berkley Press.
Liang, D. (2004) World Record Sales 1992 – 2002. Popular Music, 24.(4), 88-89. Lindfors, M. (1993) Att utveckla kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Ruane, J.M. (2006) A och O i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur. Schulman, MB. (2009) The Song Heard ´Round the World: The Copyright Implications of MP3´s and the Future of Digital Music. Harvard Journal of Law and Technology, 12 (3), 599- 643.
SVT (2010) Hovrätten fäller mannen bakom Piratebay [www]
Tillgängligt på webbplats: <http://www.svt.se/kultur/hovratten-faller-mannen-bakom-sajten- pirate-bay>.
Hämtat: 14-05-10
Thomes, T.P. (2013) An economical analasys of online streaming music services. Information
Economics and Policy, 25 (2), 81-91.
Waelbroeck, F. (2013) Digital Music: Economic Perspectives. Handbook of the Digital Creative
Economy, 1- 20.
Wallis, R. (2004). Copyright and the Composer.Music and Copyright (2). Edinburgh: Edinburgh University Press.
Wikström, P. (2006) Reluctantly Virtual – Modelling Copyright Industry Dynamics. Karlstad: Universitetstryckeriet.
41
7
Bilaga – intervju
Områden och frågor under intervjutillfället var:
Streamingtjänsternas organisatoriska omgivning
- Kan du beskriva streamingtjänsternas organisatoriska omgivning?
- Hur ser det ut när ett musikaliskt verk tillgängliggörs på en streamingtjänst?
Streamingtjänsternas relation till skivbolagen
- Hur ser skivbolagens relation med streamingtjänsterna ut i det vardagliga arbetet?
- Hur ser streamingtjänsternas relation med skivbolagen ut i det vardagliga arbetet?
Streamingtjänsternas relation till artisterna
- Arbetar ni som streamingtjänst någonsin direkt med artisterna som ni tillgängliggör på tjänsten?
Skillnaden mellan majorbolag och indiebolag
- Från streamingtjänstens håll, finns det en skillnad hur ert arbete ser ut när det är med ett majorbolag kontra ett indiebolag?
- Isåfall, hur ser den skillnaden ut?
Digitala aggregatorer
- I egenskap av skivbolag, hur ser er kontakt ut med digitala aggregatorer?
Val av digital aggregator
- När ni som skivbolag ska välja digital aggregator, vilka aspekter tänker ni på?
Streamingtjänsterna som marknadsföringsverktyg
- I egenskap av skivbolag, i vilken mån använder ni streamingtjänsterna som marknadsföringsverktyg?
- Hur ser det ut när ni marknadsför via en streamingtjänst?
Streamingtjänsternas påverkar på musikkonsumtion och lyssnade - Hur tror du att streamingjänsterna har påverkat musiklyssnandet hos