a) Vilka områden har landstinget identifierat där förändringar krävs för att nå 2020-målen?
Vilken typ av förändringar krävs, t.ex. infrastruktursatsningar eller kompetensförstärkning?
Identifierade områden och planerade åtgärder för att nå 70-procentsmålet
Översyn av administrativa kodningsrutiner för diagnoser som inte uppnår målvärdet
Analys av förbättringsåtgärder där den låga täckningsgraden inte beror på brister i kodningsrutinerna, handlar främst om prostatacancer och buksarkom
Tätare uppföljning av våra resultat på strategisk nivå
Fortsatt utvecklingsarbete tillsammans med våra samverkansparter inom sjukvårdsregion kring rutiner vid överflyttning av patienter
Åtgärder kräver inga omfattande satsningar utan utgör främst ett strukturerat förbättringsarbete som har påbörjats i oktober 2019.
Målsättning:
Ytterligare 10 diagnoser ska nå målvärdet under första halvåret 2020
Förbättrade kodningsrutiner för utomlänspatienter med kvartalsvis avstämning Identifierade områden för att nå 80-procentsmålet
Intensifierat analys- och förändringsarbete med fokus på tre diagnosområden o Bröstcancer
o Tjock och -ändtarmscancer o Gynekologisk cancer
Införande av förbokade tider till operation och strålning för dessa diagnoser Handlingsplaner för respektive vårdförlopp/diagnosområde kommer att tas fram och följas upp kvartalsvis. Ovanstående förändringsarbete kommer att kräva infrastruktursatsningar och kompetensförstärkning. För diagnosområdet tjock- och ändtarmscancer är behovet av både infrastruktur satsning och kompetensförstärkning stort för att kunna öka vår kapacitet och tillgänglighet av koloskopier.
Inom området gynekologisk cancer är behovet av att korta ledtiden till kirurgi avgörande men vi behöver även utveckla samverkan mellan alla berörda aktörer i vårdförloppet för att förbättra våra resultat.
Regionen har under lång tid haft fokus på att förbättra flödet för bröstcancer men har kvarstående utmaningar kring att uppnå den satta ledtiden och kan samtidigt konstatera att
vi har en hög andel patienter som inleds med läkemedelsbehandling vilket fördröjer utredningen.
Målsättning
Prioriterade diagnosområden ska nå målnivån 80 procent inom utsatt ledtid under 2020
Övriga diagnosområden ska ha förbättra sig med 20 procentenheter under 2020
b) Vilka åtgärder är planerade?
Se ovan och i samverkan med RCC enligt bilaga.
För att möta införandet av screening för tjock- och ändtarmscancer samt strukturerad PSA-provtagning kartläggs fortsatt införandet. Hittills har behov av att utbilda skopister
identifierats. Detta införande ses även ha ett behov av kallelsesystem som stödjer dessa hälsofrämjande satsningar. Dessa båda införanden genomförs i samverkan mellan aktörer i Sydöstra sjukvårdsregionen vilket mynnar ut förbättringsåtgärder inom respektive
huvudman.
c) Ge exempel på tidigare identifierade områden där förändringsarbetet har gett goda resultat
Enheten för samordnad cancerutredning, jfr Diagnostiskt centrum, har gett goda resultat genom att:
o Mer parten av alla patienter som inkluderas i SVF får en inledande telefonkontakt som stämmer av hälsotillstående, ger information om vårdförloppet och erbjuder förbokade tider till läkarbesök och förberedande undersökningar/provtagningar. Detta bedömer vi vara en av anledningarna till våra goda resultat i PREM-enkäten.
o Gör det enkelt och tryggt för remittenten genom att det finns EN instans att vända sig till när frågor om SVF uppkommer. Har minskat antalet patienter där utredningsansvaret varit oklart.
o En hög täckningsgrad inom SVF Allvarliga, ospecifika symtom där en uppföljning av patientgrupper visar på att vi andelen patienter med verifierad cancersjukdom uppgår till dryga 20 procent.
Sedan 2017 har en modell för gemensam operationsplanering tillämpats för att förbättra vår operationskapacitet. Modellen har utvidgats under hösten 2019 innefattar nu hela operationsresursen vid Universitetssjukhuset i Linköping där merparten av alla cancerkirurgi utförs. Arbetssättet leds på tre nivåer; strategisk-, taktisk-och operativ nivå har skapat bättre överblick av antalet väntande patienter och gett förutsättningar för en gemensam prioritering av tillgänglig
operationskapacitet. Att ytterligare möjliggöra ökad operationskapacitet kräver att all kompetens i flödet finns tillgänglig vid rätt tidpunkt. Då regionen har fortsatta bekymmer med stängda vårdplatser så inverkar detta på möjligheten att ha en ökad och stabil operationskapacitet över tid. En enhet för dagkirurgi har underlättat patientflödet för främst patienter med bröstcancer och här ser vi ytterligare möjlighet att möjliggöra mer dagkirurgi. Ytterligare en operationsrobot kommer att ge ökad kapacitet för främst patienter med prostatacancer.
Ett systematiskt förbättringsarbete drivs fortlöpande inom patologin för att förbättra ledtiderna. Från ett mycket bekymmersamt läge kring årsskiftet 2018/2019 har medelsvarstiderna förbättrat enligt nedan trots ett över tid ökat inflöde av remisser.
Mät- och prioriteringsverktyget används i verksamhetens vardag vad gällerden histologiska laboratorieprocessen och är under införande även för diagnostiken.
Det har i sydöstra sjukvårdsregionen funnits ett behov av att skapa en gemensam struktur för arbetet före, under och efter MDK samt att hitta en gemensam teknisk standard. Under 2018 påbörjades ett arbete med att ta fram gemensamma riktlinjer för MDK och de tidigare framtagna riktlinjerna i Region Kalmar län, blev
utgångspunkten. Parallellt med framtagningen av gemensamma MDK-riktlinjer har arbetet för gemensam IT-struktur pågått som underlättar för de olika sjukhusen i regionen att mötas. IT-avdelningarna på de olika sjukhusen har enats om en gemensam teknisk standard som kunde implementera vid årsskiftet 2018/2019.
På hösten 2018 tas beslut i sydöstra sjukvårdsregionen om att utforma en gemensam regional MDK för hudmelanom som ska ersätta de lokala konferenserna. Syftet med en gemensam MDK för hudmelanom är att diskutera aktuella cancerdiagnoser med fokus på stadium 3 och 4 samt att sträva mot en likvärdig vård oavsett vart i regionen patienten bor. I september 2019 startade gemensam MDK för hudmelanom.
Utvärdering är planerad i början av 2020.
Vårdadministratörer på kirurgiska kliniken samt kvinnokliniken har arbetat
systematisk med uppföljning av ledtider och egna kodningsrutiner vilket gett goda och stabila resultat avseende täckningsgraden för diagnoserna bröst-
bukspottskörtel-, gallblåse- matstrupe/magsäckscancer och levercancer samt äggstockscancer och livmoderkroppscancer. Vårdadministratörer som arbetar med kvalitetsregister uppfattar vi är goda krafter i denna typ av förändringsarbete.
SVF lymfom/KLL, CUP och matstrupe/magsäckscancer är några av de områden där vi ser förbättrade ledtidsresultat. Vårt Diagnostiska Centrum, som utreder dessa patienter har i samverkan med hematologiska och onkologiska kliniken samt våra diagnostiska enheter arbetat med att säkra sina flöden för dessa patientgrupper som ofta har komplexa utredningar och tidigare riskerade att ”hamna mellan stolarna”.
Att Region Jönköping införskaffat PET-kamera har förbättrat delar av våra
diagnostiska flöden liksom att Region Kalmar, sedan ett drygt år, erbjuder patienter med huvud/halscancer strålning i Kalmar har skapat bättre förutsättningar. God samverkan i sjukvårdsregionen kan innebära stora förbättringar för inte minst våra gemensamma patienter.