Fokuseras tjänstenäringar och dag- och nattbefolkningens sysselsättning inom dessa blir den nedgång som sker mellan 1990 och 1995 av intresse. Denna period kän-netecknades, vilket tidigare beskrivits, av en lågkonjunktur och en stor arbetslöshet i stora delar av Sverige. Nedgången i Halmstad kan hänföras till denna trend. Utöver att utveckla analyser kring dessa år kommer ytterligare analyser att göras av den upp-gång som ägde rum efter år 1995 inom de tjänsteproducerande näringarna.
Analyserna av hur sysselsättningen utvecklats under denna period kommer att göras genom att bryta ner tjänstenäringarna. Först fokuseras nedgången mellan 1990 och 1995 och därefter uppgången från 1995, både vad gäller dag- och nattbefolk-ningen.
Figur 6.10 Förvärvsarbetande dagbefolkning inom tjänstenäringar arbetande i Halmstad 1990-2006.
Källa: SCB:s statistikdatabas, www.scb.se.55
55 Observera att här används RAMS statistik för år 1990 till 1995. Tidigare har statistik från FoB använts år 1990. Anledningen till detta byte är att det möjliggör en mer detaljerad fördelning av de olika näringsgrenarna och därmed kan belysa förändringar på ett mer nyanserat sätt. Detta är beroende av att kategoriseringen av näringsgrenar skiljer sig åt mellan FoB och RAMS dessa år. För en vidare diskussion kring skillnaderna mellan FoB och RAMS se inledningen av detta kapitel.
19
Figur 6.11 Förvärvsarbetande nattbefolkning inom tjänstenäringar arbetande i Halmstad 1993-2006.
Källa: SCB:s statistikdatabas, www.scb.se.56
Figur 6.10 och 6.11, visar att flertalet grenar inom tjänstenäringarna minskade bland dag- och nattbefolkningen mellan åren 1990 (1993) och 1995. Bland både dag- och nattbefolkningen minskade sysselsättningen inom näringsgrenen hälso- och sjuk-vård, socialtjänst samt veterinärer. Sysselsättningen inom handel, transport, magasi-nering och kommunikation hade en nedgång i början av denna period (har endast tillgång till statistik från 1993 från nattbefolkningen) men från 1993 ökade den.
Två grenar hade en något positiv trend under denna period, forskning, utveckling och utbildning samt i någon utsträckning personliga och kulturella tjänster, trots att tjänstenäringarna sammantaget minskade.
Efter 1995, när den svenska ekonomin återigen började gå upp, ökade tjänste-näringarna. Handeln ökade under hela perioden. Hälso- och sjukvård hade en ojämn utveckling men med totalt en liten nedgång, framförallt på grund av den kraftiga nedgången mellan åren 2001 och 2002. Kreditinstitut, civila myndigheter samt per-sonliga och kulturella tjänster ökade samtliga under denna period. Den relativt sett största ökningen stod forskning och utbildning för, med en ökning under hela pe-rioden men främst mellan åren 2000 till 2005. Under dessa år ökade näringsgrenen
56 Observera att här används RAMS statistik för både år 1990 och 1993. Tidigare har statistik från FoB använts år 1990. Anledningen till detta byte är att det möjliggör en mer detaljerad fördelning av de olika näringsgrenarna och därmed kan belysa förändringar på ett mer nyanserat sätt. Detta är beroende av att kategoriseringen av näringsgrenar skiljer sig åt mellan FoB och RAMS dessa år.
För en vidare diskussion kring skillnaderna mellan FoB och RAMS se inledningen av detta kapitel.
Observera att statistiken inte är från år 1990 utan från år 1993. Anledningen till detta är att det inte finns någon tillgänglig statistik i SCB:s databaser från 1990.
från strax över 3000 till knappt 5000 sysselsatta. Högskolans expansion under denna tid kan hänföras till denna utveckling. (Se vidare kapitel 8).
Sammanfattningsvis visar analysen av sysselsättningen att de varuproducerande näringarna har minskat medan de tjänsteproducerande näringarna har ökat. Inom dessa näringar är det olika grenar som står för dessa trender. De näringar som mins-kade var främst hälso- och sjukvård samt myndigheter medan handel, kreditinstitut, forskning och utbildning samt i någon mån personliga och kulturella tjänster ökade.
Detta innebär att de grenar som minskade i stor utsträckning finns inom offentlig sektor. Det pågår en förändring, när arbetsmarknad och sysselsättning analyseras, vil-ket leder till att arbetsmarknad och arbetskraft passar allt sämre ihop, vilvil-ket analysen av pendlingsmönster visar.
Pendling
Tidigare var det arbetet som styrde var människor bosatte sig. I jordbrukssamhället var arbetsmarknaden koncentrerad till jordbruksbygder och inom dessa fanns byar och gårdar. Under industrisamhällets framväxt mellan 1880 och 1930 bosatte sig människor i tätorter nära fabriker, vilket ledde till en urbanisering. Att urbanise-ringen inte blev mer omfattande menar Öberg och Springfeldt (1991) har att göra med två faktorer, utvandringen till Amerika samt att industrin var beroende av na-turresurser som var spridda geografiskt. Under denna period pendlade man inte till arbetet utan man bodde i närheten av arbetsplatsen. Bilismens utveckling gör att det inte längre är nödvändigt att bo nära arbetsplatsen. Bosättningen styrs därmed inte enbart av arbetsplatsens läge. Pendling blir en viktig faktor för val av arbetsplats i dagens samhälle. I vilken omfattning som människor pendlar påverkas av en mängd faktorer, såsom till exempel arbetsmarknad, infrastruktur och kommunikationer.
Det finns både inre faktorer, såsom arbetsmarknaden inom kommunen, och yttre faktorer, såsom möjligheten att resa till arbetsplatsen, som påverkar valet av arbets-plats (jämför Jörgensen, 2004, Lindén et al 1998, Westholm, 1997).
111
Figur 6.12 Antal pendlare till och från Halmstad mellan åren 1975 och 2005.
Källa: Folk- och bostadsräkningarna (FoB 75, FoB 80, FoB 85, FoB 90) och SCB:s statistikdatabas, www.scb.se.57
Pendlingen har, som figur 6.12 visar, ökat. Men mönstren har förändrats genom att inpendlingen till och utpendlingen från Halmstad närmar sig varandra. Detta har skett genom att utpendlingen har ökat betydligt mer än inpendlingen mellan 1980 och 2005. I mitten på 1970-talet var det avsevärt fler som pendlade till Halmstad än som pendlade från Halmstad. Denna skillnad var mindre 2005, även om inpend-lingen fortfarande är större än utpendinpend-lingen. Analysen innebär att man kan kon-statera att arbetsmarknaden och befolkningen bosatt i Halmstad matchar varandra allt sämre. Knyts detta till tendenserna i sysselsättning och dess förändringar är det noterbart att i takt med att tjänstenäringarna ökar så ökar även pendlingen och när de varuproducerande näringarna går ner i Halmstad ökar utpendlingen.
Utpendlingen från Halmstad låg relativt konstant mellan åren 1975 och 1980, men ökade därefter under hela perioden från 1980 till 2005. Inpendlingen har en neråtgående trend i mitten av perioden, mellan år 1990 och 1995. Detta är samma år som både de tjänsteproducerande näringarna och de varuproducerande näringarna gick ned både bland dem som bor och bland dem som arbetar i Halmstad. Detta kan relateras till, vilket tidigare antytts, förhållandet som rådde på arbetsmarknaden.
Halmstad hade en hög arbetslöshet, högre än övriga kommuner i länet och även högre än angränsande län och riket (se figur 6.5).
57 På grund av stora förändringar i kommunindelningar är det inte möjligt att göra jämförelser längre tillbaka i tiden. Detta har att göra med den stora minskning av kommuner som skett mellan åren 1965 och 1975 då Sverige gått från 995 till 278 kommuner (Sveriges officiella statistik, Statistiska centralbyrån, 1979). I Halmstads fall bildar före detta Halmstad kommun efter 1974 kommun med lanskommunerna Eldsberga, Simlångsdalen, Söndrum, Harplinge, Getinge, Kvibille och Enslöv samt med köpingen Oskarström.
Kvinnors och mäns pendlingsmönster ser olika ut och det är fler män än kvinnor som pendlar, vilket figur 6.13 visar.
Figur 6.13 Inpendling till och utpendling från Halmstad fördelat på kön mellan år 1993 och 2006.
Källa: SCB:s statistikdatabas, www.scb.se
Även med könsuppdelad statistik visar analysen att både mäns och kvinnors pend-ling har ökat samt att inpendpend-ling och utpendpend-ling närmar sig varandra. Det vill säga att skillnaden mellan antalet som pendlar in och ut har minskat. Den kvinnliga pendlingen, både in- och utpendlingen, ökade under hela perioden.
Noterbart när det gäller männens pendling är att mellan åren 1993 och 1995 öka-de utpendlingen avsevärt i förhållanöka-de till inpendlingen samt kvinnors in- och ut-pendling. Detta kan relateras till den nedgång i sysselsättning som rådde i Halmstad mellan 1990 och 1995, där både de varuproducerade och de tjänsteproducerande näringarna minskade och arbetslösheten i Halmstad var hög, speciellt bland män-nen. Det tyder på att det var inom mansdominerade yrken som nedgången under denna period var som störst. Många män, betydligt fler än kvinnor, var arbetslösa under denna period och dessutom ökade utpendlingen bland männen under perio-den. Efter denna period, det vill säga från 1996, ökade sedan den manliga inpend-lingen igen.
Dessa pendlingsmönster stämmer överens med andra studier av pendling i Sverige, vilka visar att pendlingen under senare år har ökat (SOU 2007:35). I Sverige är det en större andel män än kvinnor som pendlar (SOU 2007:35, På spåret -en studie om pendling och regionförstoring, 2003). Män pendlar ofta längre sträckor och använ-der i större utsträckning bil. Specifikt pekar man på att möjligheten till karriär på en större arbetsmarknad, vilket medför pendling, i synnerhet inte utnyttjas av kvinnor
113 i lika hög grad som män i åldern efter 30, det vill säga i ålder då många skaffar barn (På spåret -en studie om pendling och regionförstoring, 2003). Samtidigt drar man i SOU 2007:35 slutsatsen att den personliga situationen har betydelse för pendling (och även flyttning) Det är större sannolikhet att en person som varit arbetssökande flyttar eller börjar pendla än en som inte är det. Även i rapporten På spåret -en studie om pendling och regionförstoring (2003) visas på samband mellan arbetsmarknad och pendling samt kommunikationsmöjligheter och pendling.
Sammanfattning
Under perioden mellan 1965 och 2005 har det skett en förändring i förhållandet mel-lan varuproducerande näringar och tjänstenäringar i Halmstad. Tjänstenäringarna har haft en starkt positiv utveckling och har under perioden blivit de största efter det att de varuproducerande näringarna tidigare var dominerande. Denna förändring var som störst under åren mellan 1965 och 1985, för att därefter plana ut.
De varuproducerande näringarna har under perioden haft både upp och ned-gångar. Vilka förändringarna inom de varuproducerande näringarna är har delvis att göra med vilka arbetsplatser som har försvunnit och vilka nyetableringar som har tillkommit. De tjänsteproducerande näringarna ökade under perioden, men har en svacka mellan åren 1990 och 1995. De olika grenarna inom tjänstenäringarna följer inte samma mönster och under de senare delarna av perioden minskar framförallt de tjänstenäringar som finns inom offentlig sektor, i form av hälso- och sjukvård samt myndigheter, medan näringar som handel, forskning och utbildning, kreditinstitut samt i viss mån personliga och kulturella tjänster ökat.
De förändringar som skett inom arbete och sysselsättning har bidragit till att pass-formen mellan arbetsmarknad och befolkning i Halmstad har minskat och att både inpendlingen till Halmstad och utpendlingen från Halmstad har ökat.
11