Den första aspekten att ta i beaktning blir att tydligare definiera studieobjektet och varför det kan ses som en enhet samt vad ett fall är i denna studie. Inför arbetet med denna studie blev två val centrala. För det första valet av det lokalsamhälle där studien skulle utföras. Detta val innefattade även definitionen av lokalsamhälle, det vill säga vad som ska ses som fallet. Definitionen av fallet kan lämpligen göras med utgångspunkt i gränser (Ragin, 1992). För det andra, valet av de förändringsproces-ser som skulle studeras.
Val av lokalsamhälle
I processen att välja ett lokalsamhälle undersöktes olika möjliga samhällen och valet föll slutligen på Halmstad. En anledning till detta val är att Halmstad kan ses som ett
lokalsamhälle utifrån den definition som görs här, men är däremot inte en storstad.
Detta sätt att resonera kring urvalet har inspirerats av community studier där man argumenterar för att inte studera storstäder och de specifika kännetecken som det för med sig. I dessa studier är tanken att studera det vardagliga amerikanska respektive svenska och inte lyfta fram storstäderna och dess utveckling med allt vad de har att erbjuda (Lynd & Lynd, 1929/1956, Allwood & Ranemark, 1943). En liknande tanke finns även bakom valet av lokalsamhälle i denna studie.
En annan utgångspunkt för valet tog sin utgångspunkt i synen på förändring.
Halmstad kan beskrivas som ett lokalsamhälle som genomgått snabba förändringar under en relativt kort tid, bland annat genom att en högskola etablerades.30 Däremot ses inte Halmstad som en kommun som genomgått stora kriser, vilket är en intres-sant infallsvinkel.
Slutligen fanns praktiska dimensioner i valet av Halmstad. En av dessa har att göra med att studien var en del av ett större projekt som hade en geografisk avgränsning till Halland och delar av Småland.31 En andra aspekt hade med närhet att göra. Att genomföra en studie där det som studeras finns tillgängligt i forskarens närhet un-derlättar självklart fältarbetet.
Gränser
Ett fall kräver gränser, att forskaren kan skilja ut det som studeras från sin sociala kontext. Om det inte finns någon gräns blir det omöjligt att urskilja fallet. Fallet måste vara en relativt självständig enhet och ha relativt distinkta gränser. Dessa grän-ser kan vara av olika slag såsom empiriska eller teoretiska. Grängrän-serna är av olika slag, fysiska så väl som historiska och sociala (Ragin, 1992).
Denna problematik kan diskuteras utifrån ett systemperspektiv på lokalsamhället.
Systemperspektiv har i debatten om öppenhet kritiseras för huruvida det är möjligt att urskilja ett system. Ett av argumenten är att ett systems gränser är godtyckligt valda av forskaren för att kunna genomföra sin studie. Ett annat argument är att gränserna inte ska ses som godtyckliga utan snarare som osäkra och provisoriska (Lindberg, 1971). För att konkretisera detta kan man reflektera över om lokalsamhällets grän-ser ska ses som administrativa, funktionella eller kulturella.32 Administrativa gränser är formella såsom kommungränser och länsgränser. Funktionella gränser definieras med utgångspunkt i arbetsmarknad och pendling, vilket varit en vanlig definition i localitystudier. Detta har kritiserats utifrån möjligheten att definiera en lokal
ar-30 Bäck-Wiklund och Lindfors (1974) har en sådan utgångspunkt, de skriver Huvuduppgiften för detta arbete har varit att studera delar av den sociala förändring som det svenska samhället genomgår. (Bäck-Wiklund & Lindfors, 1974:iv) De valde sitt samhälle utifrån faktorerna geografiskt läge, storlek och den förändring samhället genomgått. En förändring som innefattade att samhällets enda industri hade lagts ner och en ny höll på att byggas upp med hjälp av samhällets stöd.
31 Projektet, Nordisk Benchmarking av innovationsprocesser – Rogaland/Hordaland – Halland/
Gnosjö, var ett projekt som syftade till att studera organiseringen av regionala utvecklingsporcesser.
Dessutom var en viktig del i projektet att bidra till en gemensam lärprosess (se vidare Hofmaier och Eriksson (2008) samt Johansson och Rydstdt, (under tryckning)).
32 Denna indelning diskuteras även av regionforskare där en vanlig indelning av regioner är i administrativa, funktionella och kulturella regioner (se till exempel Westholm, 2004).
betsmarknad och att det är en statistisk konstruktion (Bagguely et al, 1990, Duncan
& Savage, 1989). De kulturella gränserna har att göra med en gemensam kultur och identitet (Westholm, 2004). Denna problematik diskuteras i Medelbystudien (Allwood & Ranemark, 1943). I denna studie upplever forskarna en skillnad mellan det kulturella och det administrativa lokalsamhället. De upplevde inte att den ad-ministrativa enheten Medelby var densamma som den ekonomiska och den sociala enheten. Detta skapade bland annat problem vid användning av offentlig statistik, vilken följer den administrativa gränsen. Öhngren (1987) lyfter fram samma proble-matik med att administrativa gränser skapar en svårighet att ta hänsyn till och hitta andra intressanta och relevanta gränser, gränser som går utanför de administrativa.
Olika typer av områden och gränser har även uppmärksammats inom humaneko-login där man genom olika metoder har sökt identifiera olika enheter, bland annat genom företags handel samt tidningars spridning. Man har även gjort studier där man studerar skillnaden mellan vad som beskrivs som naturliga och administrativa gränser kring kollektiva enheter. McKenzie (1934/1968) menar att det finns ett pro-blem med att identifiera till exempel en rural enhet på grund av att det som identifie-ras som ett ruralt naturligt område genom frekventa resor till och från arbete, vilket innebär en gemensam användning av land, samt användning av kommunal service på flera sätt gör området till en del av den närliggande urbana staden. Ur ett ekolo-giskt perspektiv kan därför närliggande rurala och urbana områden beskrivas som ett område där arbetsdelning tar plats på ett direkt och personligt sätt. En vanlig defini-tion av locality har varit en medelstor stad eller en lokal administrativ enhet som till exempel kommuner. En sådan definition kan ses som meningsfull i den bemärkelse att det är en enhet som människor känner till, kan namnge och där de känner till delarna som ingår i enheten (Bagguely et al 1990).
I definition av lokalsamhälle i denna studie är utgångspunkten en administrativ gräns, Halmstad kommun, vilket utifrån definitionen av lokalsamhälle i denna stu-die kan ses som ett sådant. Det geografiska urvalet följer den administrativa kom-mungränsen. I Halmstads fall blir detta ett möjligt val utifrån vad som i denna studie definieras som ett lokalsamhälle. Det vill säga en plats där man kan leva hela sitt liv (se kapitel 2 för en utveckling).
Det finns även en relationell dimension i avgränsningen av Halmstad som ett fall.
Denna ska inte förstås utifrån släktskap eller en gemensam kultur utan i relation till omvärlden, nationellt och internationellt. I studien resonerar aktörer kring Halmstad som en enhet som på olika sätt förhåller sig till det som finns utanför, till exempel andra kommuner. De administrativa gränserna får därmed en betydelse utöver det administrativa, vilken kan ses som relationell. Detta kan utvecklas ytterligare genom att Halmstad har ett läge som innebär ett utbyte med omgivningen när det gäller be-folkning och arbetsmarknad. För det första finns det en mängd närliggande mindre kommuner runt Halmstad och för det andra ligger Halmstad mellan två storstads-regioner, Göteborg i norr och Malmö/Köpenhamn i söder. Dessa kännetecken gör också att Halmstad blir ett intressant fall att studera.
Studien är av longitudinell karaktär i den bemärkelsen att en studie av föränd-ringsprocesser innebär att man behöver ta hänsyn till tid (jämför Merriam, 1994).
Den tidsperioden som studeras behöver avgränsas. Valet av tidsperiod, 1968-2006, har gjorts utifrån flera aspekter. Tidiga bearbetningar av det empiriska materialet visade att flera händelser av betydelse för Halmstad har sitt ursprung i händelser som startade runt år 1968. Den historiska gränsen kan därmed enligt Ragins (1992) synsätt beskrivas som empiriska gränser, där gränserna bestäms utifrån empirin. En praktisk aspekt av valet har att göra med tillgången till material, det vill säga till exempel statistik och dokument. I samband med detta kan nämnas att Halmstad, genom kommunsammanslagningar i Sverige, skapades i sin nuvarande form under den tidsperiod som studerats. Det är emellertid Halmstad kommun i sin nuvarande geografiska form som utgör fallet.
Val av förändringsprocesser
Studien syftar till att studera processer, som närmare kan beskrivas som förändrings-processer i lokalsamhället under en avsedd period. Synen på förändring i relation till lokalsamhället presenterades i kapitel 2 och 3. Valet av förändringsprocesser ska förstås utifrån detta synsätt där arbetsmarknad och befolkning och relationen dem emellan ses som det centrala i ett lokalsamhälles lokala sociala struktur. Utifrån detta synsätt krävs olika material och metoder för att analysera förändringsprocesser i lo-kalsamhället. Demografiska processer i form av migration och förändringar i den demografiska strukturen samt aktörers roll i förändringar av den lokala sociala struk-turen är en utgångspunkt i studien.