I föregående kapitel utvecklades en systemsyn på lokalsamhället utifrån Stacys (1969) begrepp lokalt socialt system samt efterföljande definitioner av locality (Byrne, 2001).
Allardts (1985a) syn på samhället ger en grundläggande bild av lokalsamhälle. Det omfattar ett geografiskt område med sina specifika kännetecken samt grad av själv-ständighet. I detta område finns människor, en befolkning med sin specifika och föränderliga sammansättning. Ett lokalsamhälle omfattar sociala institutioner, en social struktur samt en helhetskultur. Utifrån ett systemperspektiv ses lokalsamhället som ett system av sociala relationer inom ett begränsat geografiskt område. Det vill säga en interaktion mellan ekonomiska och sociala system samt den geografiska och fysiskt specifika platsen (jämför Cox & Mair, 1991).
System ska inte ses som slutna eftersom ett lokalsamhälle har kontakt med andra system, vilket på olika sätt får betydelse och påverkar lokalsamhället. Denna bild av lokalsamhället Halmstad gör att två faktorer blir centrala, samhällets inre struktur samt processer, det vill säga kontakter med andra system (jämför Cox & Mair, 1991, Stacy, 1969, McKenzie, 1926/1982). Dessutom blir relationen mellan dessa båda central för att förstå systemet.
Inre struktur och processer
Att ta utgångspunkt i systemteori innebär att se lokalsamhället som en enhet, ett system med en inre struktur. Cox och Mairs (1991) synsätt utgår från ett relationellt
synsätt där de ser sociala relationer som rumsliga, vilket gör att ett lokalt beroende uppstår. Deras synsätt är centralt för den inre strukturen i ett lokalt socialt system genom synsättet på relationen mellan befolkning och arbetsmarknad. Ett lokalt be-roende uppstår genom relationen mellan arbetets plats och bostaden. Ett synsätt som på det sättet relaterar till McKenzie (1926/1982), som även han pekar på relationen mellan arbetsmarknad och befolkning. Relationen mellan arbetsmarknad och bo-ende skapar en tbo-endens till immobilitet och platsberobo-ende. Den geografiska platsen samt infrastruktur påverkar detta genom ett ökat eller minskat platsberoende i form av möjligheten till pendling (Cox & Mair, 1991, McKenzie, 1926/1982).
Den inre strukturen innehåller institutioner. Att studera hur dessa institutioner förhåller sig till varandra, samt hur individer förhåller sig till institutionerna och påverkar dem genom att de förändras eller bevaras, är vad som kommer att sättas i fokus för att förstå lokalsamhällets förändring (jämför Stacy, 1969).
I denna studie, där förändring är huvudfokus, liksom det även är i både locality-perspektivet och det humanekologiska locality-perspektivet, hamnar intresset på förändring av den lokala sociala strukturen. Lokalsamhället är inte statiskt och förändringar kan belysas i form av processer. Processer innefattar människors rörelser i form av mig-ration men även pendling. Migmig-rationsprocesser som enligt McKenzie (1926/1982) och Park (1936/1961) är måttet på förändring. Processerna får till exempel betydelse i form av utbyte med omgivningen, influenser utifrån samt vilken roll samhället har i en större kontext till exempel regionen. Lokalsamhället existerar inte isolerat.
Detta synsätt innebär att inre strukturer och processer är beroende av och påverkar varandra på flera sätt. Om till exempel de inre strukturerna i samhället är stabila påverkar de processerna på ett sådant sätt att även de är relativt stabila, det vill säga leder till låg mobilitet. Samtidigt kan processerna vara föränderliga även om lokal-samhällets inre struktur är relativt stabil, vilket kan förklaras med att den inre struk-turen i andra system kan påverka processerna i systemet.
Varför människor väljer att röra på sig, genom flyttning och pendling, kan ses som beroende av hur samhällets struktur ser ut. Exempelvis kan förändringar på arbetsmarknaden, genom etablering av nya företag, göra att människor flyttar till lo-kalsamhället. Det är därmed människors handlingar som skapar förändringar. Detta innebär att om det sker förändringar i strukturen är det även möjligt att det sker förändringar i processen. Förändringar i processerna kan i sin tur möjliggöra ytter-ligare förändringar i strukturen, till exempel genom att personer utifrån som flyttar till lokalsamhället för in nya influenser samt ställer nya krav. Kontakter utåt blir så-ledes centrala genom de influenser de för med sig in i lokalsamhället. Konsekvensen av resonemanget är att förändringar sker i samhällets inre strukturer, vilket i sin tur påverkar processer som ytterligare i sin tur kan påverka strukturer.
9
Förändring
Förändring av lokalsamhället står i centrum i denna studie. Utifrån den teoretiska syn på lokalsamhället som redogjorts för är det människors handlingar som skapar förändring. Här blir det centrala att analysera den lokala sociala strukturen samt processer som det lokala sociala systemet innefattar. Detta perspektiv, att aktörer är centrala för förändring av lokalsamhället är förankrat i localitytraditionen (Cox &
Mair, 1991, Cooke, 1989a, 1990).
Reflexivitet
Utifrån perspektivet på lokalsamhälle och förändring kan Giddens (1984) reflexi-vitetsbegrepp användas för att förstå förhållandet mellan system och aktör, hur de hänger samman med varandra och med förändring och stabilitet. Giddens (1997) menar att all mänsklig handling är reflexiv, vilket innebär att människan har möjlig-het att reflektera kring orsaker till sina handlingar. Reflexivitet omfattar relationen mellan kunskap och det sociala livet. Den kunskap som människan har om samhället påverkar hur hon agerar i samhället (Giddens, 2003).
Institutionell reflexivitet och självreflexivitet
Giddens (1997) har två reflexivitetsbegrepp, självreflexivitet och institutionell reflexi-vitet. Den första typen av reflexitet har att göra med hur individen skapar sitt livs-projekt och hur det utformas och det senare hur ny kunskap tas in och beaktas i förhållande till det man redan vet. Hur dessa två typer av reflexivitet förhåller sig till varandra är emellertid inte helt tydligt menar Johansson (1995).
Giddens använder begreppet självreflexivitet för att förstå och visa på hur varje individ måste skapa sitt eget själv.
Självets reflexiva projekt, som består i att upprätthålla sammanhängande men ständigt revide-rade biografiska berättelser, äger rum i kontexten av många valmöjligheter, som filtreras genom abstrakta system (Giddens, 1996:13).
Självreflexivitet eller individuell reflexivitet innebär en reflexivitet på individuell nivå.
Detta kan, om flera individers reflexivitet sammanfaller, få kollektiva konsekvenser.
Sett ur ett lokalsamhällesperspektiv och förändringar i lokalsamhället kan det till exempel handla om att flera individer ser möjligheter till exempelvis pendling, flytt-ning eller utbildflytt-ning.
Den institutionella reflexiviteten har starka kopplingar till moderniteten. De mo-derna institutionerna är enligt Giddens reflexiva, det råder en institutionell reflexivi-tet i det moderna. De moderna institutionerna kännetecknas av att de försvagar de traditionella vanorna (Giddens, 1996). Reflexiviteten i de moderna institutionerna skiljer Giddens från den typ av reflexivitet som finns i all mänsklig handling. Han
menar att i moderniteten, med dess specifika villkor, får framtiden en plats i nuti-den genom modernitetens reflexiva organisering. Samtidigt menar Gidnuti-dens (1996) att institutionerna måste skapas reflexivt genom de möjligheter och alternativ som erbjuds. Institutionell reflexivitet handlar till exempel om att man i ett lokalsamhälle måste förhålla sig till ny kunskap och nya förutsättningar i form av till exempel ra-tionalisering, nedläggning, servicesektorns expansion eller teknologi.
Giddens menar att både individer och institutioner reflexivt måste skapa sig själva och när det gäller individer diskuterar han det i termer av att de måste skapa en sammanhängande berättelse (Giddens, 1997). På liknande sätt kan det reflexiva ska-pandet av institutioner kunna förstås. I denna studie, vilken undersöker förändringar i lokalsamhället, innebär ett sådant synsätt att även lokalsamhället i sitt reflexiva ska-pande av sig själv måste ta ställning till framtiden samtidigt som det har en historia, vilka ska förenas. Detta kan förtydligas genom synen på locality som aktivt skapande av sig själv. Day och Murdoch (1993) menar att aktörerna i lokalsamhället agerar för att bevara och utveckla både sina egna identiteter och den sociala kontexten, det vill säga lokalsamhället, som de finns inom. På grund av detta kan utrymmet för inno-vation eller stora förändringar i de reflexiva processerna begränsas. Giddens (1997) pekar även på att den moderna reflexiviteten bygger på kunskap (inte tradition) men vår kunskap och förståelse av världen måste förstås mot bakgrund av det vi redan är eller det lokalsamhället redan är. Genom processer, såsom till exempel migration, tillkommer nya influenser, vilka därmed kan ge större utrymme för innovation och förändring i lokalsamhället.
Inre och yttre drivkrafter
Genom synen på att ett locality är proaktivt menar Cooke (1990) att locality spe-lar en viktig roll i struktureringsprocessen (Giddens, 1984). Samtidigt som locality kan ses som en proaktivt handlande aktör kan locality, på grund av sina specifika egenskaper,27 även bli passiva mottagare av strukturella effekter som kommer uti-från. Detta kan genom Giddens (1997) reflexivitetsbegreppet förklaras ytterligare.
Reflexivitet kan förstås som ett sätt att förhålla sig till det nya, till ny information och kunskap. Ny information kommer från system utanför lokalsamhället, individer och institutioner i det lokala måste förhålla sig till det nya utanför lokalsamhället.
Samtidigt påverkas lokalsamhället även av influenser och kunskaper utifrån som inte är möjliga att i det lokala välja bort. Den givna strukturen och processerna kan även förändras genom påverkan inifrån, av ny kunskap som genom den institutionella reflexiviteteten och självreflexiviteten som finns i lokalsamhället. Det är i det lokala som konsekvenserna av förändringen kan få en innebörd och påverka lokalsamhällets förändring (jämför Cox och Mair, 1991).
I förhållande till synen på lokalsamhälle som ett system bör påpekas att lokal-samhället på olika sätt är kopplade till aktörer och system utanför lokallokal-samhället (jämför Cox & Mair, 1991, Stacy, 1969). Lokalsamhället är beroende av större sam-hällsprocesser (Pickvance, 1998). Detta innebär, som tidigare diskuterats, att hänsyn
27 Exempel på en sådan egenskap är att ett locality kan ha billig arbetskraft (Cooke, 1990).
1 måste tas till både endogena och exogena orsaker till förändring (Sztompka, 1993, Wallerstein, 2001, Nisbet, 1969). När man ser till andra studier av förändringar av locality är Cooke (1989b) kritisk till att exogena analyserna oftast fått större utrym-me än endogena.28 I förhållande till lokalsamhället som system, i kontakt med andra system där lokalsamhället ses som aktivt och där aktörerna i lokalsamhället är viktiga för förändringsprocesserna genom reflexiva processer, måste hänsyn tas till både inre och yttre drivkrafter till förändringar.
Reflexivitet, innovation och tradition
Reflexivitet tolkas i denna studie som ett förändringsbegrepp, vilket även Johansson (1995) ser det som. Reflexiviteten har med förändringar att göra och påverkar sociala relationer och sociala institutioner. Det flyttar fokus från stabilitet och traditioner mot ett förändringsperspektiv. Johansson (1995) ser att det finns ett motsatsförhål-lande mellan (institutionell) reflexivitet och tradition eftersom Giddens menar att traditioner ständigt omtolkas och nya skapas. Den moderna reflexiviteten bygger, som tidigare lyfts fram, på kunskap och framtiden. Giddens utesluter emellertid själv inte att traditionen spelar en viss roll i den moderna reflexiviteten, men det är i huvudsak kunskap och inte traditioner som den moderna reflexiviteten bygger på.
Endast då traditionen eller sättet att handla på som man hade förr stämmer överens med den nya kunskap som människan idag tar del av kommer den att få inflytande.
Traditioner kan således påverka i den bemärkelsen att den, med hjälp av kunskap rättfärdigas samt på grund av den tröghet som finns i vanan. Giddens menar att traditionens inverkan i det moderna inte får överskattas och pekar på att en tradition som är underbyggd av samtida kunskap inte i egentlig mening är en tradition utan är vad han kallar en skentradition eftersom den bygger på den moderna reflexiviteten (Giddens, 1996). En anledning till att reflexivitetspegreppet kan ses som användbart och fördelaktigt är att det möjliggör att analysera förändring som ett samspel mellan innovation och tradition, där tradition ses som det existerande och innovation som det nya.
Innovationsbegreppet används i stor utsträckning inom forskning kring nya pro-dukter och tjänster samt ekonomisk tillväxt.29 I föreliggande studie är det innovation
28 Denna synpunkt skiljer sig från andra kritiska synpunkter kring hur man sett på förhållandet mellan endogena och exogena förklaringar till förändringar inom sociologin. I kritiken mot teorier om förändring har man pekat på att de endogena förklaringarna har fått stort utrymme och att man inte i tillräckligt stor utsträckning har sett till exogena förklaringar. Det vill säga förändringar ses i stor utsträckning komma från det egna samhället eller systemet (Boudon, 1991, Wallerstein, 2001, Nisbet, 1969).
29 Ett klassiskt synsätt på innovation inom denna forskningstradition är Schumpeters. Hans användning av begreppet innovation tar sin utgångspunkt i ekonomisk tillväxt. I sin teori om innovation ser Schumpeter inte till den faktiska uppfinningen, utan till spridningen av uppfinningen, Schumpeters innovationsbegrepp omfattar innovation i relation till produkter, processer, marknader, samt organisationer. En innovation måste innefatta något nytt. Med Schumpeter utgångspunkt i ekonomisk tillväxt och marknad menar han att en innovation inte måste vara något helt nytt utan snarare att en innovation måste vara ny inom den specifika sektorn. Schumpeters menar att: “An innovation can consist of the use of a known element, but in a way which is new for the specific market” (Sundbo, 1998:22). För en utveckling av Schumpeters synsätt och andra synsätt på innovation se till exempel Sundbo (1998).
i relation till lokalsamhälle och vad som händer i dessa över tid som studeras. Megas (1997:10) diskussion av innovation i förhållande till städer blir därmed av intresse.
Flera möjliga synsätt på innovation presenteras, där synen på innovation som ”the intervention that produces change over time” är ett sådant, vilket är förenligt med denna studies utgångspunkter. En viktig poäng som Mega gör att poängtera att inno-vation i förhållande till städer är relativ, det vill säga det som är nytt på en plats kan redan vara vedertaget på en annan.
Innovation is a relative and ephemeral notion. Innovative actions for many countries and cities are already conventional practices for other European landscapes. There are other, fewer innova-tive actions which are more revolutionary, less generalized (Mega, 1997:13).
Detta innovationsbegrepp är därmed förenlig med synsättet på förändring som bero-ende av plats. Det vill säga som Ahrne och Papakostas (2002) uttrycker det, det som är nytt på ett ställe kan vara gammalt på ett annat.
Reflexivitet är ett samspel mellan det nya och det existerande, innovation och tradition, förändring och stabilitet samt process och struktur. Det innovativa och det traditionella relaterar till varandra i det reflexiva skapandet och omskapandet av lokalsamhället. När utgångspunkt tas i Giddens reflexivitetsteori i analyser av för-ändringar i lokalsamhället, förstås förändring utifrån hur det nya, ny kunskap, möter det gamla, det existerande. Det innebär att förändring inte enbart ses som något som är utom kontroll utan ett perspektiv där aktörer i lokalsamhället påverkar.