De två teoretiska perspektiven, förändring och lokalsamhälle, kommer nu att föras samman i syfte att skapa ett teoretiskt perspektiv för analyser i denna studie. Två te-man kommer att vara i fokus, System, struktur och förändring samt Befolkning, aktörer och processer.
System, struktur och förändring
Utgångspunkten i denna studie är lokalsamhället Halmstad. Halmstad kommun ses som ett lokalsamhälle utifrån definitionen som används för både community och locality, det vill säga en plats där människan kan leva sitt liv (jämför Cooke, 1989a, McIver, 1973, Martindale, 1964). Denna definition av lokalsamhälle gör att Halmstad kommun med sina karaktäristika i form av till exempel arbetsmarknad och serviceinstitutioner kan definieras som ett lokalsamhälle.
Lokalsamhället ses som ett system där sociala institutioner på en specifik plats bildar ett lokalt socialt system genom de olika delarna och dess relationer till varandra. Systemet är vidare länkat till andra delar av samhället (Stacy, 1969).
Systemperspektivets huvudsakliga idé är att systemet omfattar en komplex helhet som består av en mängd element som är sammanbundna av en mängd interrelationer och separerade från omgivningen med gränser (Sztompka, 1993). Hur tydliga dessa gränser kan vara kring ett lokalt socialt system kan ifrågasättas (Stacy, 1969). Detta kan belysas tydligare genom Sztompkas (1993) bild av system. System kan ses på olika nivåer. På makronivå kan hela det globala samhället ses som ett system, system på mesonivå ser han som till exempel nationalstater, regionala politiska eller militära allianser och slutligen ett system på mikronivå ser han som till exempel lokala com-munities, föreningar, företag och familjer. Med ett sådant synsätt skulle lokalsamhäl-let Halmstad vara ett system på mikronivå och ingå i system på makro- respektive
3 mesonivå, bland annat nationalstaten Sverige samt i det globala samhället. För att ytterligare komplicera bilden kan även olika delar i samhället ses som system, såsom ekonomi, politik och kultur (Sztompka, 1993, Stacy, 1969).
Ett sådant systemperspektiv innebär att de delar som finns inom det system som benämns lokalsamhället Halmstad även finns inom andra system, systemen korsar varandra. Detta kan tydliggöras ytterligare genom perspektiv på locality utvecklade av Cox och Mair (1991). De ser den lokala sociala strukturen som ett resultat av arbetsdelning, vilket innebär att ett lokalsamhälle på olika sätt måste relatera till andra system. Vidare innebär deras synsätt att lokalsamhället som en lokal social struktur uppstår på grund av att sociala relationer är rumsliga och det uppstår där-med ett beroende. Detta innebär till exempel att företag på en plats är beroende av arbetskraft, vilka i sin tur är beroende av en bostad i närheten av arbetet. Detta synsätt har likheter med McKenzies (1925/1967) humanekologiska perspektiv där han pekar på relationen mellan ett samhälles ekonomiska bas samt migration som viktig. Arbetsmarknad, befolkning och relationen däremellan blir viktig för studien av förändring av lokalsamhällen.
Vad som vidare behöver klargöras är vad en syn på lokalsamhället som ett system innebär ur ett förändringsperspektiv. Ahrne och Papakostas (2002) är kritiska till att se samhället som ett system. De menar att om samhället ses som en helhet blir stabilitet och förändring motsägande.
Om man kombinerar antingen föreställningen om nuets föränderlighet eller föreställningen om historiens kraft i att omforma samtiden med idén om samhället som en sammanhållen enhet blir förändring och trögrörlighet två logiskt sett varandra uteslutande processer. Om samhället är en helhet eller ett system av sinsemellan förbundna element är antingen total förändring eller total stabilitet de enda logiska alternativen. Teorier som är inriktade på förändring har därför svårt att hantera stabilitet och teorier inriktade på stabilitet har svårt att hantera förändring om det utgår från en syn på samhället som ett system (Ahrne & Papakostas, 2002:69).
System omfattar olika element och i relationerna mellan dessa uppstår systemet.
Förändringar i systemet är möjligt i olika former. Sztompka (1993) resonerar även han kring olika sätt att se på förändring av system. Ur ett lokalsamhällesperspektiv kan förändringar i sammansättning innebära förändringar i antalet invånare eller den demografiska strukturen. Förändringar i systemets struktur, vilket kan leda till nya typer av ojämlikheter. Funktioner i systemet kan förändras, vilket kan innebära för-ändring i specialisering och differentiering. Gränser i systemet kan förändras genom att till exempel grupper inkorporeras och relationer mellan subystem kan förändras till exempel relationen mellan politik och ekonomi. Slutligen kan förändringar ske i miljön genom till exempel naturkatastrofer. Förändringarna kan vara av begränsad omfattning utan någon större påverkan på andra delar av systemet. Det vill säga sys-temet som helhet förblir intakt, utan gradvis förändring inom syssys-temet. Denna typ av förändring kan benämnas förändring i systemet. Andra förändringar omfattar alla, eller i alla fall större delar av systemet, vilket leder till en total förändring och en syn
på det nya systemet som mycket annorlunda från det gamla. Denna typ av radikala förändringar innebär förändringar av systemet.26
Förändringar i ett system är vanligtvis inte isolerade utan kopplade till andra för-ändringar. Detta kan ses som en social process, vilket beskriver sekvenser av föränd-ringar som relaterar till varandra. Detta innebär att en mängd förändföränd-ringar kan hän-föras till samma system som tillfälligt relaterar till varandra. Detta kan exemplifieras med hur processer från makronivå går till mikronivå skulle inkludera industrialise-ring, urbaniseindustrialise-ring, globaliseindustrialise-ring, sekulariseindustrialise-ring, demokratisering och sociala rörelser.
Utifrån ett synsätt där förändringar kan ske på makro-, meso- och mikronivå, blir det centralt att förhålla sig till hur förändringar på de olika nivåerna interrelaterar. Till exempel hur förändringar på mikronivå får makroeffekter eller hur förändringar på makronivå får effekter på mesonivå (Sztompka, 1993).
Rundblad (1951) och Lundqvist (2001) diskuterar kring systemperspektiv på lo-kalsamhälle i sina respektive studier av specifika samhällen. Rundblad (1951) menar till exempel att individer i ett samhälle eller socialt system har sociala relationer med andra system såsom till exempel staten och religiösa system. Lundqvist (2001) är inne på ett liknande resonemang och menar att lokalsamhället inte kan förstås utan att man förhåller sig till större förändringar och förlopp som det lokala inte kan på-verka i någon större utsträckning, såsom till exempel teknisk utveckling och politik inom olika områden. En förutsättning för att kunna förstå ett samhälle är även att titta på samhällets historia och hur den påverkar förändringar i samhället.
Detta synsätt innebär att förändring kan ske i olika delar av systemet samt i sys-tem på olika nivåer. Att syssys-tem finns på olika nivåer och skär varandra gör att det inte enbart går att studera förändring utifrån endogena perspektiv utan det blir även nödvändigt att ta hänsyn till exogena faktorer som orsak till förändring, vilket många pekar på (Sztompka, 1993, Wallerstein, 1991, Nisbet, 1969). Istället för en dikoto-misk relation mellan stabilitet och förändring, blir utgångspunkten med det synsät-tet att de kan existera parallellt och samverka. Det är möjligt att flera olika processer sammanfaller och på så sätt skapar större, mer övergripande förändringar.
Synsättet på lokalsamhället och förändring kan kort sammanfattas med att lokal-samhället ses som ett socialt system. Systemet är på olika sätt sammanlänkat med andra system varför hänsyn måste tas till både endogena och exogena aspekter i förhållande till förändring. Förändring kan ske både i och av systemet. Genom att studera förändring i lokalsamhället skapas en kontext av tid och rum som förändring studeras i. Detta möjliggör studier av förändring där de stora generella teorierna, där en prime mover ofta söks kan förstås ur ett annat perspektiv utan fokus på riktning i förhållande till förändring (Boudon, 1991, Nisbet, 1969). Förändring kan istället ses som mer öppna och motstridiga processer (Crow, 2002).
26 Gränsen mellan förändringar i och förändringar av är flytande. I forskares definitioner av förändring menar Sztompka (1993) att fokus ligger på strukturella förändringar, vilket han menar kan bero på att de ofta leder till förändringar av system snarare än mindre förändringar i system.
Befolkning, aktörer och processer
Ett gemensamt kännetecken för teorier om förändring (Sztompka, 1993, Giddens, 1984) samt localitytraditionen (Cox & Mair, 1991, Cooke, 1990), är aktörsfokus i den bemärkelse att aktören ses som central i förändring. I förhållande till detta resonerar Boudon (1991) kring möjligheten att ta hänsyn till individers handlingar vid studiet av förändring om det rör sig om större processer. Han menar att det inte bara är möjligt utan även fördelaktigt att använda tekniker för att studera individers handlande för att analysera makroprocesser. När grupper av individer utför en hand-ling blir resultatet en aggregerad effekt.
Utifrån detta blir två perspektiv av aktörers handlingar centrala, å ena sidan en-skilda individers agerande i att aktivt påverka lokalsamhällets struktur och å andra sidan enskilda individers agerande på en aggregerad nivå, vilket kan studeras genom demografiska analyser. Dessa två aspekter, det vill säga den inre strukturen samt be-folkningsförändringar och befolkningsstrukturen, hänger samman och påverkar var-andra.
För att förstå detta blir det viktigt att ta utgångspunkt i människors handlingar, vilka kan sägas både påverkas av och påverka hur ett samhälle utvecklas. Genom demografiska analyser blir det möjligt att se förändringar som inträffat i andra om-råden inom samhället och studera en mer aggregerad nivå, där förändringar i lokal-samhället analyseras. Det vill säga som Dribe och Stanfors (2005:7) uttrycker det är demografi av stor vikt för att förstå ”grundläggande processer i samhället och i ekonomin.” Bakom de demografiska analyserna finns individers beteenden och handlingar när det gäller bland annat flyttningar och därmed fångar den demogra-fiska analysen individers handlingar. Relationen mellan dessa var en central del i det humanekologiska perspektivet, vilka såg befolkningen och dess rörelser, det vill säga mobilitet, som måttet på förändring, något som både Park (1936/1961) och McKenzie (1926/1982) poängterar.
The changes in which ecology is interested are the movements of population and of artifacts (commodities) and change in location and occupation – any sort of change, in fact, which affects an existing division of labor or the relation of the population to the soil (Park, 1936/1961:27).
Samtidigt som förändring kan mätas genom mobilitet är de förändringar som ligger bakom mobilitet viktiga att lyfta fram. Detta pekar Hollingshead (1947/1982) på i sin kritik mot den klassiska humanekologin. Han menar att hänsyn i större utsträck-ning ska tas till sociala och kulturella aspekter, det vill säga inte enbart fokusera den rumsliga strukturen samt studera faktorer som påverkar migration.
Här blir den andra delen av aktörsperspektivet central, det vill säga aktörer i det lokala som agerar aktivt för att påverka lokalsamhällets struktur. Detta synsätt på för-ändring är tydligt inom localityperspektivet vilket har en starkt fokus på förför-ändring och lokalsamhällets egen förmåga att själv förändras (Cooke, 1989a, Byrne, 2001).
Genom ett lokalt beroende (Cox & Mair, 1991) samt medborgarskap (Cooke, 1989a) agerar aktörer i lokalsamhället aktivt i frågor som främjar deras intresse.
Hur ett lokalsamhälle förändras har därmed att göra med hur individer i lokal-samhället agerar samt hur man förhåller sig till yttre förändringar. Förändringarna kan analyseras genom Giddens (1979, 1984, 1996) struktureringsteori och reflexi-vitetsbegrepp. Om utgångspunkten, som här, är att analysera förändringar i lokal-samhället blir processer som utspelar sig i detta samhälle en mer användbar analytisk utgångspunkt. Dessa kan spegla förändringar genom att det möjliggör att fokusera både endogena och exogena förklaringar till förändring. Det vill säga både ta hänsyn till händelsen som sådan i samhället, men även yttre aspekter som kan påverka i form av till exempel omvärldsfaktorer.
7
k a p i t e l 3
Problemdiskussion
Lokalsamhället Halmstad definieras som ett system och syftet med studien är att studera förändring i detta system. Här lyfts systemperspektivet fram som en utgångs-punkt för studiet av lokalsamhällen samt ett perspektiv på förändring där aktörer blir synliga.