Förändringar i vegetationen?

Man kan fråga sig om objekten i grupp 3 verkli­ gen skall kallas rikkärr. Vi vill emellertid behand­ la dessa kärr, eftersom det i några fall finns äldre uppgifter om artfynd som antyder att vegetatio­ nen har förändrats på dessa lokaler. Tre av de kärr som idag har en mycket trivial mossflora har tidigare hyst arter som är typiska och karakteris­ tiska för de artrika medelrikkärren (grupp 2). Från Harsjön finns en kollekt av Pseudo-callier-

gon trifarium (1932 Agelin) i Naturhistoriska

När vi hittat Lophozia rutheana och Pseudo-

calliergon trifarium har kärren alltid varit artrika

och hyst en rad arter som vi inte hittat i de tre kärren ovan. Det tyder starkt på att dessa tidigare har varit artrikare och att en förändring har skett från kärr mer lika grupp 2 till kärr i grupp 3. Ett väldokumenterat exempel på ett sådant förlopp finns från ett kärr i Västergötland (Hedenäs & Kooijman 1996). På 1940-talet växte här till exempel Meesia triquetra, Philonotis calcarea,

Pseudo-calliergon trifarium liksom Hamatocaulis vernicosus. Vid besöket 1993 återfanns inga av

HYLANDER & LÖNNELL W;

å,'A! ‘JiSt

kommer i källpå- verkade extrem- rikkärr (grupp I). Foto: Kristoffer Hylander

dessa. Endast små fragment av rikkärrsmossorna fanns kvar och till exempel uddvitmossa Sphag­

num fallax täcker betydande ytor. Förändringar

av rikkärrsvegetation har konstaterats på många platser.

Dikning orsakar ofta en genomgripande för­ ändringen av en våtmark och har i södra Sverige på många håll förstört en stor del av rikkärren i landskapet (till exempel Lundqvist 1966). Kooij- man (1993a, b) har visat att både försurning och ökade mängd näring (framförallt fosfor) också kan förändra ett rikkärrsmoss-samhälle i grun­ den. När det blir mer fosfor övertar ofta Callier-

gonella cuspidata dominansen och om det samti­

digt blir surare etablerar sig ofta Sphagnum squ-

arrosum och kan expandera kraftigt.

Inga förändringar noterades på mossfloran av en ökad kvävegödsling vid experiment i Irland och Holland (Kooijman 1993b). Det verkar dock som att kärlväxter ofta kan vara kvävebe- gränsade i kärrmiljöer (Bedford m.fl. 1999), så indirekt kan även kvävetillförsel påverka mossor­ na. Små vegetationsförändringar, såsom

etable-ringen av vitmossor, kan i sin tur generera en fortsatt och snabbare förändring av miljön. I Holland har de flesta förekomsterna av de tre

Scorpidium-arterna försvunnit och ersatts av Sphagnum-dstet och Calliergonella cuspidata

(Kooijman 1992).

Ytterligare en faktor som kan vara avgörande för hur rikkärrsvegetation utvecklas är graden av hävd (Ekstam & Forshed 1992). Vid hävd hålls vassvegetationen tillbaka och en mikrotopografi skapas som kan gynna artrikedom hos mossor. Hur stor andel av kärren i grupp 3 i vårt under­ sökningsområde som de senaste hundra åren genomgått en stark förvandling från artrika medelrikkärr eller källkärr till artfattiga vassdo- minerade kärr är oklart. En del av dessa vassrika kärr kan till exempel ha bildats genom igenväx- ning av sjöar. Vi har hittat de flesta rikkärrsarter som varit kända från det undersökta området utom långskaftad svanmossa Meesia longiseta och svartknoppsmossa Catascopium nigritum som verkar vara utgångna. Hoten mot rikkärrsmos­ sorna är inte lika stora i ett nationellt perspektiv

HYLANDER & LÖNNELL

Figur 4. Utbredningskarta för praktflikmossa

Lophozia rutheana i Södermanlands och Stockholms län (samt en lokal i Uppsala län). Fynd av Lophozia rutheana under inventeringen (•) och äldre fynd (o). Innan denna undersök­ ning startade var bara två lokaler för Lophozia rutheana kända i undersökningsområdet (Malmsjön och Gunnarsmaren). Arten åter­ fanns i Gunnarsmaren men ej vid Malmsjön, där kärret troligtvis har växt igen en del sedan arten hittades.

eftersom många arter är vanligare i norra Sverige och/eller i de större områdena med kalrik jord eller berggrund i södra Sverige. Det finns dock många tecken, både från vår undersökning och andras, på att rikkärr i södra Sverige är en hotad biotop. Det är angeläget att få fram mer kunskap om rikkärrens historia, inte minst hävdhistoria och hur man kan sköta, bevara och restaurera rikkärr. r;_ ■ — -n

• Vi vill tacka Lars Hedenäs för värdefulla syn­ punkter på en tidigare version av manuset och Tomas Hallingbäck för kompletterande uppgifter från ett kärr och Roger Andersson för hjälp med kartan.

ABSTRACT

Hylander. K. & Lönnell, N. Mossfloran i olika typer av rikkärr i Stockholms och Söderman­ lands län (The bryophyte flora in rich fens in the provinces of Södermanland and Uppland in eastern Sweden). Svensk Bot.Tidskr. 95: 228-241. Uppsala. ISSN 0039-646X.

In the Swedish provinces of Södermanland and southern Uppland 37 rich fens were investigated regarding their bryophyte flora.The number of species varied from 7 to 29 at the sites and alto­ gether 57 rich fen species were found.The statisti­ cal program TWINSPAN grouped the fens into three groups. Group I was characterised by speci­ es confined to spring influenced calcareous fens. Group 2 was the most species rich group with many uncommon bryophytes. Many fens in this group can be characterised as intermediate rich

HYLANDER & LÖNNELL

fens. Group 3 are fens with abundant Phragmites australis and a poor bryophyte flora and are pro­ bably eutrophic. In three fens of this group there are older observations of species now confined to intermediate rich fens (group 2).This could be an indication that the species composition has chan­ ged. There are several similar observations repor­ ted from other parts of Sweden and Netherlands that rich fen vegetation has decreased and species like Sphagnum squarrosum and Calliergonella cuspi- data have increased. We emphasise the importan­ ce to consider also bryophytes when conserving and managing rich fens, and suggest a number of species as good indicators of moderate and inter­ mediate rich fens, which are species rich and often contains uncommon bryophytes, for the studied region.

Citerad litteratur

Bedford, B.L., Walbridge, M.R. & Aldous, A. 1999: Patterns in nutrient availability and plant diversity of temperate North American wetlands. Ecology 80 (7): 2151-2169. Chee, W.L. & Vitt, D.H. 1989: The vegetation,

surface water chemistry of moderate-rich fens in central Alberta, Canada. Wetlands 9: 227-261.

Du Rietz, G.E. 1949: Huvudenheter och huvud­ gränser i svensk myrvegetation. Svensk Bot. Tidskr. 43: 274-309.

Ekstam, U. & Forshed, N. 1992: Om hävden upphör — Kärlväxter som indikatorarter i ängs- och hagmarker. Naturvårdsverket. Hedenäs , L. & Kooijman, A.M. 1996:

Förändringar i rikkärrsvegetationen SV om Mellansjön i Västergötland. Svensk Bot. Tidskr. 90 (2): 113-121

Hill M.O. 1979: TWINSPAN - A Fortran pro­ gram for arranging multivariate data in an ordered two-way table by classification of individuals and atributes. Italica: Ecology and Systematics, Cornell University.

Hylander, K. & Lönnell, N. 2000: Mossor i några rikkärr i Södermanland och Uppland. Myrinia 10 (1):14—17

Kooijman, A.M. & Hedenäs, L. 1991. Differen­

tiation in habitat requirements within the genus Scorpidium, especially between S. revol-

vens and S. cossoni. J. Bryol. 16: 619—627.

Kooijman, A.M. 1992: The decrease of rich fen bryophytes in The Netherlands. Biological Conservation 59: 139—143

Kooijman, A.M. 1993a: On the ecological amplitude of four mire bryophytes; a recipro­ cal transplant experiment. Lindbergia 18: 19-24

Kooijman, A.M. 1993b: Causes of the replace­ ment of Scorpidium scorpioides by Callier­

gonella cuspidata in eutrophicated rich fens 1.

Field studies. Lindbergia 18: 78—84. Krusenstjerna, E. v. 1945: Bladmossvegetation

och bladmossflora i uppsalatrakten. Acta Phytogeogr. Suec. 19.

Krusenstjerna, E. v. 1964: Stockholmstraktens bladmossor. Botaniska sällskapet i Stockholm. Lundqvist, Å. 1966: När Öland dikades ut.

Öländsk bygd, årsbok 1966. Länsstyrelsen i Stockholms län 1997:

Våtmarksinventering i Stockholms län. Underlagsmaterial Nr 1. Länsstyrelsen i Stockholms län. Miljövårdsenheten. Persson, H. 1943: Några intressanta mossfynd

från Stockholmstrakten. Svensk Bot. Tidskr. 37: 413-420.

Sjörs, H. 1985: Svenska rikkärr: ekologi, dyna­ mik, naturvård. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 61:

31—37-Slack, N.G., Vitt, D.H. & Horton, D.G. 1980: Vegetation gradients of minerotrophically rich fens in western Alberta. Canadian Journal of Botany 58(3): 330-350.

Vitt, D.H. & Beiland, R.J. 1995: The bryophy­ tes of peatlands in continental western Canada. Fragm. Flor. Geobot. 40(1): 339-348

Vitt, D.H. & Chee, W.L. 1990: The relationship of vegetation to surface water chemistry in fens of Alberta, Canada. Vegetatio 89: 87-106

Vitt, D.H., Li, Y. & Beiland, R.J. 1995: Patterns of bryophyte diversity in peatlands of conti­ nental western Canada. The Bryologist 98 (2): 218-227.

HYI^tNDER & LÖNNELL

Wassen, M.J., Barendregt, A., Bootsma, M.C. & Schot, P.P. 1989: Groundwater chemistry and vegetation gradients from rich fen to poor fen in the Naardermeer (The Netherlands). Vegetatio 79: 117—132.

Kristoffer Hylander är dok­ torand på Institutionen för Ekologi och Geovetenskap / ' vid Umeå universitet. Han

{ forskar på skogar utmed

bäckar och deras roll för mångfalden av bland annat mossor. Flera studier handlar om hur effektiva kantzoner utmed bäckar är för att arterna ska överleva när den omgivande sko­ gen avverkas. Han är också med och leder pro­ jektet ”Umeåtraktens mossor”, där målet är att få en bild av vilka arter som förekommer och hur vanliga eller ovanliga de är i Umeå med omnejd. Adress: Landskapsekologigruppen, Institutionen för Ekologi och Geovetenskap, Umeå

Universitet, SE-901 87 Umeå.

E-post: Kristoffer.Hylander@eg.umu.se

Niklas Lönnell är biolog och arbetar vid ArtDatabanken med bland annat databaser och GIS. Han är också leda­ mot i ArtDatabankens expertkommitté för mossor. Under 1990-talet har han arbetat med att inventera mossor inom olika projekt. Han är även styrelsemedlem i Mossornas Vänner och ingår i redaktionen för tidskriften Myrinia. Inom Botaniska Sällskapet i Stockholm driver han ett projekt rörande Södermanlands och Upplands mossor.

Adress: ArtDatabanken, SLU, Box 7007, SE-750 07 Uppsala.

E-post: Niklas. Lon nell@dha.slu.se

Bilaga I.

Tabellen visar i vilka kärr de olika mossorna påträffades. Siffrorna överst representerar kärren enligt numrering i Figur I.

Grupp 3 Grupp 2 Grupp I 18 13 28 22 20 6 9 24 20 15 25 21 37 27 I 8 30 7 17 29 34 19 33 16 5 4 32 35 16 14 12 31 36 23 2 3 I I

Calliergon richardsonii ---I...

Hamatocaulis vernicosus ...

Lophozia rutheana ...

Mees/o triquetra ...

Pseudo-calliergon lycopodioides...

-Pseudo-calliergon trifarium ...

Riccardia chamedryfolia - I...

Scapania irrigua ... . .

Scapania paludicola - - - -...

Scorpidium revolvens - - I...I I - I I - - I I I I - I I - - - ... I I I I I I I - - - - I I I... - - - I - - I I I I - I I I...| - I I I I I -...I... I I I I - I - I - I - I - - I... --- I . II-..

Fortsättning på nästa sida.

HYLANDER & LÖNNELL

Forts från föregående sida. Grupp 3 Grupp 2 Grupp I 18 13 28 22 20 6 9 24 20 15 25 21 37 27 I 8 30 7 17 29 34 19 33 16 5 4 32 35 16 14 12 31 36 23 2 3 I I

Sphagnum obtusum ...

Sphagnum platyphyllum ---...

Sphagnum subnitens ...

Warnstorfia exannulata I...I

-Warnstorfia tundrae -11... Bryum neodamense ... I -Calliergon cordifolium 1-1... Drepanocladus polygamus I Drepanodadus aduncus -...1... Marchantia sp. ...I I I

-Pseudobryum cindidioides --I---I--I-Sphagnum contortum - I I - - I I -Straminergon stramineum I I - - - I I I I -I I I I II I I I I I I I I -- -- I... I--- --- I... II II I -Aulacomnium palustre Breidleria pratensis Calliergon giganteum Campylium stellatum Cindidium stygium Moerckia hibernica Paludella squarrosa Rhizomnium pseudopunctatum Scorpidium cossoni Scorpidium scorpioides Sphagnum warnstorfii Calliergonella cuspidata Climadum dendroides Helodium blandowii Plagiomnium ellipticum Sphagnum squarrosum Sphagnum teres I - I - I llllllll I I I I I -I - -I... - - I - I - - - ...II I I I I I - I - - - - I I -I -I -I - - -I -I -I I I I I I - I - - - I... I - I I I I I I llllllll I - - I I - - - llllllll I I - I INI I I - I I -I -I - - - I - - I - - I -III I I I I -III -III I I - I - I - - -III I I I - - I I I I I - I - - --III --- | I I I I I I I I I I I I I - - - I I---I I I I - I MI­ MI Mill III-- 1111- I --II---II I - - I I - I - II - I - II - - II - - I Aneura pinguis Campyliadelphus elodes Splachnum ampullaceum Tomentypnum nitens Bryum pseudotriquetrum Dicranum bonjeanii Plagiomnium elatum Brachytheaum mildeanum Cratoneuron filidnum Palustriella falcata Preissia quadrata Riccardia multifida Chiloscyphus pallcsccns/polyanthos Fissidens adianthoides Palustriella commutata Philonotis calcarea Polytrichastrum longisetum I -... I - I I - - I - I I - llllllllI llllllllI llllllllI llllllllI -- II -- I I I II - II I I - II I I -- -- I I I I -I -I I I I - I I I I -I - - I I -- -- -- I l-l-- I I 11 I - I - I I I -- -- I - II - II II -- I - - I I I -- I I I I I

U i i. u !!. [ ;j i.i i; i i;;; ■

TILL MINNE AV

Östgötabotan isten