• No results found

Nedan följer en karakterisering av de tre olika grupperna som utkristalliserats i dataprogrammet (se faktaruta sidan 216).

Grupp 1 — Källpåverkade extremrikkärr

Denna grupp av rikkärr kan man snarast hänföra till extremrikkärren enligt definitionen i Sjörs (1985). Sandemarskärren och Bärstakärret är två

HYLANDER & LÖNNELL

Tabell I. Antalet fynd samt vår bedömning av hur stor del av regionens lokaler vi identifierat anges för 57 arter som hittats i 37 undersökta rikkärr i Södermanlands och Stockholms län (samt en lokal i Uppsala län). De arter där vi bedömde att vi hittat 50 % eller mer av lokalerna är specialister, som man inte hittar i några andra biotoper än någon typ av rikkärr. Arter som vi bedömer att vi hittat 1—50 % av lokalerna är arter som mestadels finns i öppna rikkärr men inte har lika specifika krav och kan finnas i till exempel andra kärrtyper eller sjökanter. Arter som vi bedömer att våra fynd utgör <1% av förekomsterna i regio­ nen är arter som förekommer frekvent i andra miljöer till exempel sumpskogar.

Art antal fynd bedömd andel av regionens lokaler (%) Specialister Cindidium stygium 23 >50 Hamatocaulis vernicosus 10 >50 Lophozia rutheana 9 >50 Meesia triquetra 5 >50 Moerckia hibernica 13 >50 Paludella squarrosa 25 >50 Philonotis calcarea 6 >50 Pseudo-calliergon trifarium 9 >50 Tomentypnum nitens 22 >50 Warnstorfia tundrae 7 >50 Rikkärrsgeneralister Aneura pinguis 21 1-50 Bryum neodamense 2 1-50 Bryum pseudotriquetrum 31 1-50 Calliergon giganteum 33 1-50 Calliergon richardsonii 10 1-50 Campyliadelphus e/odes 3 1-50 Campylium stellatum 32 1-50 Helodium blandowii 23 1-50 Palustriella commutata 1 1-50 Palustriella faicata 4 1-50 Riccardia chamedryfolia 4 1-50 Riccardia multifida 3 1-50 Scorpidium cossoni 30 1-50 Scorpidium revolvens 15 1-50 Scorpidium scorpioides 26 1-50 Sphagnum contortum 14 1-50 Sphagnum obtusum 4 1-50 Sphagnum teres 30 1-50 Sphagnum warnstorfii 29 1-50 Art antal fynd bedömd andel av regionens lokaler (%) Våtmarksgeneralister Aulacomnium palustre 23 <| Brachythecium mildeanum 1 <| Breidleria pratensis 3 <| Calliergon cordifolium 4 <| Calliergonella cuspidata 30 <| Chiloscyphus pallescens/polyanthos 3 < | Climacium dendroides 10 < | Cratoneuron filicinum 4 < | Dicranum bonjeanii 10 <| Drepanocladus aduncus 1 <| Drepanocladus polygamus 6 < | Fissidens adianthoides 1 1 < | Marchantia sp. 3 < | Plagiomnium elatum 17 <| Polytrichastrum longisetum 1 <| Plagiomnium ellipticum 23 <| Preissia quadrata 1 <| Pseudobryum cinclidioides 3 < | Pseudo-calliergon lycopodioides 1 < | Rhizomnium pseudopunctatum 14 < | Scapania irrigua 1 < | Scapania paludicola 3 < | Sphagnum platyphyllum 1 < | Sphagnum squarrosum 9 <| Sphagnum subnitens 4 < | Splachnum ampullaceum 14 < | Straminergon stramineum 17 < | Warnstorfia exannulata 10 < |

HYLANDER & LÖNNELL

välkända exempel på källpåverkade extremrik- kärr. Sådana kärr är i undersökningsområdet mycket sällsynta och hyser ofta en exklusiv kärl- växtvegetation. Vad avser mossfloran hyser dessa kärr några specialister såsom klotuffmossa Palus-

triella falcata, Palustriella commutata och kalk-

källmossa Philonotis calcarea. I vårt material är även källtuffmossa Cratoneuron filicinum och stor fickmossa Fissidens adianthoides relativt starkt knutna till denna grupp (bilaga 1). Vitmossor är ovanliga. Flera av kärren är ganska artfattiga på mossor och medelvärdet är 17,0 arter. Samman­ lagt noterades 38 arter i de 8 kärren.

Grupp 2 — Artrika medelrikkärr

Många av våtmarkerna i denna grupp är hetero­ gena och hyser även partier med fattigkärrs- eller mossevegetation, som ej behandlas här. Inga tyd­ liga källflöden med de arter som nämnts under grupp 1 finns i dessa kärr, även om mer diffust rörligt markvatten säkert förekommer ibland. Kärren karakteriseras av en blandning av arter som anses vara typiska rikkärrsarter såsom

Scorpidium cossoni och Cinclidium stygium och

arter som anses ha betydligt lägre krav när det gäller till exempel pH såsom kärrkrokmossa

Warnstorfia exannulata och trubbvitmossa Sphagnum obtusum.

De flesta av dessa kärr passar väl in i benäm­ ningen medelrikkärr enligt Sjörs (1985), men med ett större material skulle säkert flera distink­ ta typer inom denna grupp kunna urskiljas. Ett antal arter som tidigare inte observerats på så många platser i regionen har sina största före­ komster i denna grupp av kärr. Det gäller till exempel Hamatocaulis vernicosus, Lophozia ruthe-

ana, Meesia triquetra, Pseudo-calliergon trifarium

och Warnstorfia tundrae och en eller flera av dessa arter förekommer i de flesta kärr i denna grupp. Artrikedomen är också stor med ett medelvärde på 21,8 arter. Sammanlagt hittades 48 arter i de 16 kärren.

Grupp 3 — Artfattiga igenväxande kärr De flesta kärr i denna kategori har en tät blad­ vassvegetation och skulle kunna karakteriseras

Kil',

i

Trekantig svanmossa Meesia triquetra har som nam­ net antyder bladen i tre rader. Den förekommer främst i artrika medelrikkärr (grupp 2).

Foto: Kristoffer Hylander

Med statistikprogrammetTWINSPAN (Hill 1979) analyserade vi artsammansättningen på de olika lokalerna.

Dataprogrammet delar in både lokaler­ na och arterna i grupper som har gemen­ samma drag i snävare och snävare grupper. Man anger hur många delningar som skall göras och hur stora grupper som får delas. Vid två uppdelningar av grupper större än fem lokaler delade programmet in kärren

i tre grupper som vi kallat källpåverkade extrem rikkärr, artrika medelrikkärr och artfattiga igenväxande kärr.

HYLANDER & LÖNNELL

Sfc e<

-. * • Å

Praktflikmossa Lophozia rutheana är en stor och vacker levermossa som växer inblandad med andra rikkärrsmossor. Den förekommer främst i artrika medelrikkärr (grupp 2).

Foto: Kristoffer Hylander

Foto: Kristoffer Hylander

Maskgulmossa Pseudo- calliergon trifarium

(infälld bild) är en blad­ mossa som ofta växer inblandad i mattor av korvskorpionmossa

Scorpidium scorpioides

(den större bilden) i något fuktigare kärrpar­ tier. Arten kan lätt för­ bises då den ofta växer med enstaka skott. Den förekommer främst i artrika medelrikkärr (grupp 2).

HYLANDER & LÖNNELL

Figur 2. Utbredningskarta för käppkrokmossa Hamatocaulis vernicosus i Södermanlands och Stockholms län (samt en lokal i Uppsala län). Fynd av Hamatocaulis vernicosus under inventeringen (•) och äldre fynd (o). De flesta äldre fynden är troligtvis utgångna.

som eutrofa kärr. Kärren är ganska artfattiga med ett medeltal på 13,6 arter (signifikant lägre än de andra två grupperna; p<0,05; Kruskal Wallis test) och har få arter som är unika. Palmmossa

Climacium dendroides och spärrvitmossa

Sphagnum squarrosum hittas dock inte i så många

av de andra kärren. Vanliga och ofta domineran­ de är annars purpurvitmossa Sphagnum warn-

storfii, knoppvitmossa Sphagnum teres, Calliergon giganteum, kärrkammossa Helodium blandowii,

spjutmossa Calliergonella cusp idata och kärr- praktmossa Plagiomnium ellipticum där det finns något bottenskikt. Dessa arter finns också i de flesta av de andra kärren, men är sällan domine­ rande där. Sammanlagt hittades 36 arter i de 13 kärren i denna kategori.

Vissa arter är vanliga i alla tre grupperna. Det gäller till exempel Bryum pseudotriquetrum,

Calliergonella cuspidata och Campylium stellatum.

Andra har istället en tydlig tyngdpunkt i någon eller några av grupperna. Till exempel finns

Scorpidium cossoni i de flesta kärr utom i några

kärr i grupp 3 och Calliergon giganteum i alla kärr utom några av kärren i grupp 1. Det finns dock en stor variation inom varje grupp och två kärr är inte lika varandra. Ett antal objekt passar inte så väl in någon av beskrivningarna. Det kan vara avvikande objekt eller kärr som ligger på gränsen mellan de olika grupperna. Renodlingen av de tre gruppernas karakteristika kan dock vara till hjälp för förståelsen av rikkärrens vegetations- typer och naturvärden. För en fullständig redo­ visning av i vilka kärr de olika arterna hittades se bilaga 1.

HYLANDER & LÖNNELL Antal arter 1 3 5 7 9 11 13 15 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Antal lokaler

Figur 3. Kumulativ artrikedom i de tre grupperna som identifierats i denna undersökning. Kurvorna visar det sammanlagda artantalet om man slumpmässigt väljer 1,2, 3 o.s.v. kärr. Man kan också beskriva det som hur många arter som tillkommer mellan de olika objekten i de olika grupperna.

Related documents