Lärarna i studien upplevde både fördelar och nackdelar med distansundervisning i samhällskunskap. Detta bekräftas av Erixon (2012,17) som utrycker att digitalisering medför både positiva och negativa aspekter i skolan. En fördel majoriteten av lärarna upplevde med distansundervisningen var att kommunikation och återkoppling i vissa fall fungerade väl. Detta överensstämmer med Hopman som konstaterar att undervisningen blir mer givande när samspelet mellan läraren och eleverna fungerar (1997, 199–200). Även Pennlert och Lindström (2006, 24) betonar att undervisningen i skolan är kommunikativ och innehållet ska processas i interaktion mellan lärare och elever i form av interaktiva samtal, frågor och svar samt diskussioner. Eleverna gavs i studien möjlighet att ställa frågor till läraren anonymt genom exempelvis chattfunktioner i lärplattformen. Detta är i linje med Hrastinski (2009, 23, 73) som understryker att lärarens kompentens är en viktig del av kommunikationen i distansundervisning. Vidare menar Hrastinski att webbaserad undervisning möjliggör dialoger och kan skapa kommunikativa relationer och lärande mellan människor. Däremot upplevde lärarna att relationen mellan lärare och elever blev lidande. Det sociala samspel som i närundervisningen faller sig naturligt minskade och har därmed försvårat relationen. Lärarna upplever svårigheter att tolka elevernas kroppsspråk genom distansundervisningen. De beskriver att det är svårt att veta när eleverna behöver hjälp och uppfatta aktivitetsgrad och deltagande under lektionen. Detta genererar negativ ackumulation såsom bristande motivation och engagemang hos eleverna. Skolinspektionens rapport (2020, 3–5) kom fram till motsvarande resultat där rektorer upplevde att eleverna saknade social interaktion och deras uthållighet, motivation samt ansträngning varit den största utmaningen under distansundervisningen.
47
Bergdahl och Nouri (2020, 11) belyser svårigheter med elevers motivation och studiedisciplin under distansundervisningen vilket stämmer väl överens med det lärarna i denna studie belyser.
Lärarna upplevde att det ökade ansvaret kunde bli problematiskt om relationen mellan lärare och elever inte fungerar. Detta kan i sin tur leda till att eleverna upplever stress, minskat deltagande och ökad frånvaro. Fåhraeus och Jonsson (2002, 122) påpekar att relationer kan bli försvagade och komma att bli en nackdel genom distansundervisningen. Författarna beskriver att relationen blir mer opersonlig och undervisningsmetoden står inför utmaningen att försöka minska sociala hinder mellan deltagarna.
I den här studien upplevde lärarna att elever i behov av stöd och på introduktionsprogrammen haft svårigheter under denna period. Detta stämmer överens med Bergdahl och Nouri (2020, 11), som uppmärksammar utmaningar att följa elevernas lärandeprocess samt svårigheter att avgöra när hjälp behöver sättas in och att tillräckligt stötta elever som är i behov av stöd. Det bekräftar också slutsatserna i Skolinspektionens (2020, 3–5) rapport angående att elever i behov av stöd och på introduktionsprogrammen saknat den dagliga kontakt med läraren som föll sig naturlig i närundervisningen.
Någon enkel lösning på detta problem har inte framförts vilket kan bero på att den fysiska närvaron inte fullt går att ersätta genom distansundervisningen. Enligt Ifous (2020, 2) rapport upplevde eleverna att sociala relationer var svåra att upprätthålla under distansundervisningen och att samarbeten var betydligt enklare att genomföra under fysiska lektioner. Eleverna kände sig även mer ensamma under vårens distansperiod jämfört med den vanliga skolgången. Det hade därför varit intressant att intervjua elever för att lyfta även deras perspektiv, som ett komplement i denna studie.
En fördel som lärarna upplevde var att struktur och tydlighet blev viktigare i och med distansundervisningen. Exempelvis förbättrades tydligheten genom att publicera allt material på samma lärplattform. Detta kan jämföras med Bergdahl och Nouris (2020, 2,7) slutsatser angående att tekniska hjälpmedel är en förutsättning för att nå fram till eleverna i distansundervisning. Vidare menar författarna att digitala verktyg, exempelvis lärplattformar, är centrala pedagogiska delar som krävs för att distansundervisning ska fungera. Att arbeta via lärplattformar har dock inte varit en fördel för alla elever. Lärarna i studien menade att elever i behov av särskilt stöd har haft det extra svårt att ta till sig kursinnehållet när det sker digitalt.
David gav som exempel att elever med läs- och skrivsvårigheter haft utmaningar eftersom fler
48
uppgifter har varit skriftliga. Om inte eleverna får hjälp i undervisningen på samma sätt som i närundervisningen kan motivationen och engagemanget minska. Detta kan i sin tur leda till att elevernas arbetsbelastning ökar och elevernas relation till innehållet blir lidande.
Ytterligare en fördel lärarna upplever med distansundervisningen är att högpresterande elever har vuxit med det utökade egna ansvaret. Dessa elever hinner genomföra fler fördjupande uppgifter vilket skapar möjligheter till högre betyg. Ur ett annat perspektiv upplevde lärarna att vissa elever inte klarade av det egna ansvaret som distansundervisningen medför. Det visade sig genom att vissa elever hamnade efter i skolarbetet eftersom de inte hanterade studietakten och ackumulerade arbetsuppgifter vilket ledde till en allt för hög arbetsbelastning. En alltför hög arbetsbelastning kan innebära att eleverna inte kan tillgodogöra sig innehållet i ämnet.
Hopman (1997, 204) talar om relationen mellan läraren och innehållet vilket han förklarar som hur läraren presenterar ämnet i undervisningen. Detta ställer i sin tur krav på att läraren måste anpassa sin didaktiska undervisning i förhållande till distansundervisning. Willermark (2018, 110–112) poängterar att lärare genom en ökad användning av digitala verktyg i lämpliga lärandemiljöer kan förändra och utveckla undervisningen i sitt didaktiska arbete. Det är viktigt att lärare, framförallt under distansundervisning, utformar lämpliga individanpassade uppgifter för alla nivåer och behov.
En fördel alla lärare var överens om var att vissa elever fick större känsla av trygghet när de studerade i hemmet. Den samlade upplevelsen bland lärarna var att elever med behov av stöd gynnades av en lugn och stabil arbetsmiljö som hemmet kan erbjuda och därmed kunde eleverna enklare ta till sig kunskap. Det är fördelaktigt att eleverna har möjlighet att pausa och repetera videogenomgångar i lugn och ro för att ta till sig kunskap. Dessa möjligheter framkom även i Skolinspektionens rapport (2020, 3–5) som påvisar att flera elever med behov av stöd har uppskattat digitalt inspelade lektioner, eftersom det skapar möjligheter för att repetera och förstå innehållet. Genom distansundervisningen blev lärandeinnehållet mer tillgängligt för eleverna. De sparar tid genom att inte behöva transportera sig till skolan vilket gör det lättare att delta vilket i sin tur främjar närvaro. Detta går i linje med Ifous (2020, 2) rapport som presenterade elevers positiva erfarenheter av vårens distansundervisning. Eleverna i rapporten menar att det var fördelaktigt att undvika resandet till och från skolan, tidiga morgnar och att inte behöva påverkas av negativa normer som exempelvis utseende eller förutbestämda åsikter.
En parallell kan dras till lärares uppfattningar i denna studie om att distansundervisning kan förhindra förutbestämda normer bland eleverna. De elever som vanligtvis upprätthåller
49
negativa mönster påverkar inte sina klasskamrater i samma utsträckning och kan istället fokusera på lärandeinnehållet.
En annan aspekt på undervisning i hemmet är dock att hemmiljön kan påverka elevens lärande negativt eftersom inte alla har samma förutsättningar att studera hemifrån. Detta påvisar även Bergdahl och Nouris (2020, 11) som beskriver att lärarna hade svårigheter att påverka elevernas motivation och att elevernas hemmiljö kunde innehålla distraktioner. Bergdahl och Nouri framlägger, liksom lärarna i den här studien att distansundervisningens nackdelar berörde elever som har svårt med det självständiga arbetet och i synnerhet elever med läs- och skrivsvårigheter. Ytterligare en nackdel som nämns i studien gällande hemstudier är risken att vissa elever blir allt för isolerade i och med distansundervisningen. Ifous, (2020,2) undersökning bekräftar detta och skriver att flertalet elever upplevde sig även som mer ensamma under vårens distansperiod jämfört med den vanliga skolgången. Vilka effekter denna faktor kan få på sikt är gällande psykisk ohälsa kan bli intressant att följa vidare.
En avslutande fördel med att undervisa på distans var att samtliga lärare upplevde en progression i sin personliga utveckling gällande digitala kompetens vilket i sin tur har bidragit till en förbättring av hur läraren framställer innehållet. Johan uppskattade det kollegiala lärandet vilket bidrog till att lärares digitala färdigheter ökade. I Bergdahl och Nouris (2020, 2,7) studie framkom att en stor del av de deltagande lärarna inte hade någon, eller knapp erfarenhet av distansundervisning. Korrelationen mellan denna studie och Bergdahl och Nouris (2020) studie visar på att lärarnas digitala kompentenser förbättrats genom distansundervisningen. Hrastinski (2009, 73) skriver att skolmiljön idag ställer krav på att läraren ska förfoga över betydande digitala kompetenser för att undervisningen ska främjas.
En annan nackdel som framkom av studien i var att lärares arbetsbelastning och därmed även stress ökade under distansperioden. Tre huvudsakliga faktorer påverkade arbetsbelastningen negativt. Den första var att konvertera material från analogt till digitalt för att kunna publicera det på lärplattformen. Den andra handlar om rättvis och säker bedömning, vilket tog mer tid i anspråk på grund av svårigheter att utreda plagiat. Detta återfinns i studien av Bergdahl och Nouri (2020,11) som beskriver att undervisningsutmaningar lärarna upplevde var svårigheter att verkställa rättssäkra bedömningar och examinationer. Även Skolinspektionen (2020, 3–5) belyser att lärarna har upplevt svårigheter gällande betygsättning. Den tredje faktorn som bidrog till ökad arbetsbelastning var olika tekniska problem som uppstod i form av exempelvis
50
instabilt nätverk och svårigheter att hitta lösningar på detta. Detta korrelerar med de utmaningar Bergdahl och Nouri (2020,11) beskriver, såsom elevernas bristande kompetens gällande digitala verktyg, bristfällig internetuppkoppling, instabil videochatt och brist på teknisk support.