Johan
En nackdel Johan upplevde med distansundervisningen var en minskad överblick över elevgruppen. Han beskriver att det var omöjligt att se vad eleverna gjorde på sina enskilda skärmar och svårare att läsa av kroppsspråk på samma sätt som i det fysiska klassrummet. Om någon elev var på väg att tappa motivationen under lektionen var det svårt att uppmärksamma detta och sätta in en åtgärd i tid. Ytterligare en nackdel var att eleverna inte fick individuell hjälp i tid upplevde Johan. Något som han upptäckte var att många elever inte var lika effektiva och vaksamma under lektionerna på distans. Det visade sig att vissa elever var tvungna att arbeta ikapp delar som de missat under lektionerna vilket de inte hade behövt i närundervisningen ansåg Johan. Han reagerade på att det var svårt att som lärare försäkra sig om att eleverna förstått lärandeinnehållet. Det innebar att han var tvungen att förtydliga vissa uppgifter vilket tog längre tid. Johan upplevde att frånvaron ökade ju längre distansundervisningen pågick och märkte att eleverna inte prioriterade vissa lektioner och alltså valde att inte delta i all undervisning.
Det var tråkigare att ha distansundervisning, det blev eleverna less på till sist.
(Johan)
34
Johan anser att den största nackdelen med distansundervisningen för vissa elever var att det egna ansvaret var för stort och att de allra flesta gymnasieelever inte är redo för ett utökad eget ansvar. Med tiden upplevde Johan bristande motivation och engagemang hos eleverna. Det blev mer påtagligt under den senare delen av distansperioden. Johan förklarar att samhällskunskapsämnet fungerar bäst när lärare använder modeller för att förklara innehållet för eleverna. Textstoffet och språket är ofta utmanande för många elever när det handlar om samhällskunskap. Johan upplever att vissa elever i behov av särskilt stöd har haft stora utmaningar med att tillgodogöra sig delar av undervisningen när den bedrivits digitalt. Överlag har distansperioden inte gynnat eleverna utan majoriteten har drabbats negativt upplever Johan.
David
David upplever att distansundervisningen krävde mer planeringstid vilket ledde till en ökad arbetsbelastning för lärarna. En annan nackdel som framkommer är att de sociala relationerna blivit lidande av att David inte fått den respons som han vanligtvis får i det fysiska klassrummet. Han upplever att det är svårt som lärare att veta när eleverna inte hänger med eller inte förstår undervisningen. Det icke verbala utbytet, elevernas blickar och kroppsspråk, är omöjliga att tolka genom distansundervisningen utrycker David. Han upptäckte, visserligen lite för sent under terminen, att vissa elever systematiskt loggade in och gjorde annat. David berättar om en kollega som ringt upp en elev för att ställa en kontrollfråga. Det visade sig att eleven vid lektionstillfället stod och arbetade på McDonald´s hamburgerrestaurang. David anser att det faktiska deltagandet under lektionerna minskade eftersom eleverna inte fokuserade på undervisningen. Den största nackdelen med distansundervisningen var dock att tekniska problem uppstod som exempelvis dålig mikrofon och internetuppkoppling.
Ja, jag höll på bryta ihop bitvis, jag har aldrig jobbar så hårt som under den här perioden.
(David)
En nackdel David upplevde bland elever var att det sociala samspelet minskade genom distansundervisningen. Han ser en risk med att vissa elever blir allt för isolerade i och med distansundervisningen. En annan nackdel är det utökade personliga ansvaret vilket kan leda till hög stress bland vissa elever eftersom arbetsbelastningen kan öka ifall eleverna inte hanterar studietakten. David upplever att elever i behov av särskilt stöd drabbats under distansperioden.
Exempelvis har elever med läs- och skrivsvårigheter haft utmaningar eftersom många uppgifter
35
har varit skriftliga. Eleverna har haft tillgång till stöd av specialpedagogerna på skolan men inte i samma utsträckning som i närundervisningen. Sammanfattningsvis har distansundervisningen inneburit ett flertal nackdelar såsom sociala utmaningar, ökad arbetsbelastning och minskade resurser för elever i behov av stöd.
William
Att upprätthålla goda relationer till eleverna har varit ett stort problem med distansundervisningen, menar William. Han belyser nackdelen med att inte nå fram till eleverna och inte kunna skapa det sociala mötet. Kommunikationen skedde till stora delar via chat eller genom enskilda digitala rum med läraren. Något William uppmärksammar är att den fysiska kommunikationen i form av kroppsspråk helt försvunnit i och med den digitala undervisningen.
Språk är ju så mycket mer än bara orden man säger (William)
Det har varit problematiskt att ge eleverna uppmärksamhet och att få dem att känna sig sedda.
William anser att det är svårt att veta vad eleverna faktiskt gör på lektionerna. En utmaning är att som lärare uppmärksamma när eleverna tappat motivationen vilket är lättare i det fysiska klassrummet, menar William. Han upplever dessutom att lektionsdeltagandet under pandemin har minskat. På Williams lektioner krävdes inte att eleverna skulle ha videokameran påslagen vilket bidrog till en minskad översikt för honom i det digitala klassrummet. Han beskriver även svårigheter att upptäcka om vissa elever inte deltog aktivt. En annan nackdel har varit svårigheten i att säkerställa bedömningen. För att kontrollera att eleven själv har genomfört uppgiften har William ställt följdfrågor kring elevens arbete vilket gjort att han har fått en högre arbetsbelastning. Det har även förekommit problem med internetuppkopplingen vid något enstaka tillfälle vilket har försvårat undervisningen.
William upplever att vissa elever haft svårigheter med distansundervisningen eftersom deras hemmiljö inte är lämplig för studier och upplever att det har varit jobbigt för vissa elever att synas i videokameran. Han upplever att eleverna har svårt att få stöd eftersom färre resurser och pedagoger finns tillhands. Det utökade egna ansvaret för sitt lärande har varit svårt att behärska för vissa elever. Slutligen nämner William att eleverna stött på tekniska problem i hemmet och att de har varit svårlösta.
36 Greta
De nackdelar Greta upplever med digital undervisning var tekniska komplikationer i form av instabil internetuppkoppling där hon märkte att vissa elever inte besitter den tekniska förmågan att lösa dessa problem. För henne försvann mycket tid av lektionen till att försöka stötta dessa elever. När distansundervisningen hastigt implementerades ökade arbetsbelastningen och stressen för att få ihop ett digitalt lektionsinnehåll. Greta tycker att det varit svårt att veta om eleverna verkligen tillgodogjort sig undervisningen på lektionerna. Hon uttrycker att det varit problematiskt att tolka hur högt deltagandet på lektionerna verkligen varit eftersom interaktionen mellan lärare-elev och elev-elev inte är densamma som i närundervisningen.
Greta upplever att många elever har tappat motivation och engagemang för studierna under distansundervisningen och att sociala interaktioner har minskat. Distansundervisningen ställer ett ökat krav på eget ansvar hos eleverna, menar Greta. Hon upplever att flera av de elever hon undervisar i samhällskunskap inte behärskat det ökade ansvaret. Greta upplever att vissa elever i behov av stöd inte fått den hjälp de behöver eftersom hon inte har uppmärksammat när insatser bör sättas in eller på grund av att eleverna inte efterfrågat handledning.
5.3.1 Analys av upplevda nackdelar för lärare och elever under distansundervisning
Angående relationen mellan läraren och eleverna beskriver Hopmann (1997, 199–200) att ju bättre interaktionen är dem emellan desto bättre fungerar kommunikationen om ett gemensamt innehåll. Undervisningen blir mer fördelaktig om dessa två delar samverkar. Samtliga lärare i studien ser ett minskat socialt samspel och svårigheter att tolka elevernas kroppsspråk genom den digitala miljön. De beskriver bekymmer med att läsa av elevernas deltagande och behov av hjälp. Några lärare upplever en minskad överblick över elevgruppen och svårigheter att uppfatta elevernas aktivitetsnivå under lektionerna. Lärarna är överens om att motivationen och engagemanget hos eleverna tenderar att brista och att det är svårt att sätta in åtgärder. Men distansundervisning kräver ett utökad eget ansvar för eleverna vilket kan i sin tur leda till stress, minskat deltagande och ökad frånvaro.
Relationen mellan läraren och innehållet förklarar Hopmann (1997, 204) handlar om hur lärare framställer undervisningen och varför de behandlar innehållet. Att framställa ett digitalt
37
innehåll har tagit en stor del av lärarnas planeringstid i anspråk. Detta har i sin tur medfört hög arbetsbelastning och ökad stress för majoriteten av lärarna i studien. William nämner även svårigheter och ökad arbetsbelastning för att säkerställa rättvis bedömning då risken för plagiat kan öka genom distansundervisningen. Ytterligare en tidskrävande faktor var olika tekniska problem som uppstod i form av instabil internetuppkoppling och bristande kompentens för att lösa dessa problem. Relationen mellan läraren och innehållet analyseras vidare i avsnitt 5.7-5.9.
Relationen mellan eleverna och innehållet utgår ifrån elevernas egna erfarenheter i förhållande till lärandeinnehållet (Hopmann, 1997, 205). Överlag ser lärarna att det ökade egna ansvaret har varit en faktorer som eleverna haft svårigheter att klara av. Lärarna i studien beskriver att elever i behov av särskilt stöd i synnerhet har haft svårt att tillgodogöra sig innehållet under perioden med distansundervisning. William gav som ett exempel att vissa elevers hemmiljö inte är lämplig för studier och kunskapsinhämtningen kan därigenom bli lidande. Detta kan visa sig genom det Johan beskriver att elever som inte orkar med studietakten ackumulerar arbetsuppgifter vilket leder till en ohållbar arbetsbelastning. En alltför hög arbetsbelastning kan innebära att eleverna inte kan tillgodogöra sig innehållet i ämnet.