Johan
Johan hade inte tidigare använt sig av distansundervisning som metod innan pandemin bröt ut.
Han beskriver att undervisningens genomförande byggde på att samtliga elever deltog i ett gemensamt digitalt klassrum och att eleverna delades upp i olika digitala rum endast vid något enstaka tillfälle. För att få en bättre kontakt med eleverna upplystes de om att kameran helst skulle vara påslagen under lektionen men att det inte var ett krav. Under de digitala lektionerna hade eleverna möjlighet att ställa frågor till Johan via lärplattformens chattfunktion.
Johan inledde de digitala lektionerna med att återkoppla till tidigare lektioner. Därefter presenterades lektionens innehåll genom digitala presentationer via delade skärmar. I presentationerna använde han sig ofta av muspekaren för att dra streck och tydliggöra innehållet för eleverna. Via digitala presentationer kan läraren förmedla innehållet och samtidigt skriva på tavlan för att förtydliga vissa delar. Johan använde sig även av
40
whiteboardtavlan för att rita exempelvis modeller i realtid. Han använder sig av ofta av förenklade modeller för att förklara innehållet. Dessa modeller har Johan själv konstruerat för att minska textstoffet som ofta tar lång tid för eleverna att processa. Exempelvis politiska modeller om hur stadsförvaltningen eller valsystem är uppbyggda. Med hjälp av modellerna kan eleverna lättare reflektera över fördelar och nackdelar av olika samhällsaspekter anser Johan. Att förenkla samhällsvetenskapliga begrepp är en undervisningsform Johan använder sig av för att eleverna ska förstå innehållet. Efter genomgången tilldelades ofta eleverna uppgifter att arbeta med självständigt. Efter inlämningen använde sig Johan av återkommande feedback till eleverna. En skillnad mellan när- och distansundervisningen var att eleverna inte hade möjlighet att få lika snabb handledning av läraren. Johan ville förmedla till sina elever att de skulle vara tydliga med om lärandeinnehållet behövdes förtydligas ytterligare. Detta för att snabbt kunna sätta in åtgärder och vidare förklaringar utifall eleverna inte förstår innehållet.
Johan ville att undervisningen skulle bestå av mycket frågor vilket ger en indikation på elevernas engagemang.
Examinationsgenomförandet bestod till stora delar av fördjupningsuppgifter och inlämningar vilket lämpade sig väl under distansperioden. Examinerade prov var svåra att genomföra på grund av problem med att säkerställa bedömningen vilket gjorde att Johan valde att använda arbetsuppgifter med feedback istället. Sammanfattningsvis beskriver Johan sin undervisningsform med utgångspunkt i återkoppling av tidigare lektion, genomgång av aktuellt innehåll, presentation av uppgift och avslutande feedback. Han understryker vikten av att uppfatta elevernas stödbehov samt förändringen av examinationsformer under distansundervisningen.
David
Det var första gången David undervisade på distans under våren 2020. Under perioden använde sig David av digitala lärandeuppgifter som han omvandlat från fysisk till digital form. Tidigare använde han sig i stor utsträckning av whiteboardtavlan för att presentera innehållet. Detta förändrades under distansperioden och undervisningsmetoderna övergick till digitala presentationer och eget arbete.
Han berättar att de flesta digitala lektionerna under distansundervisningen startades med en digital presentation bestående av en genomgång av lektionens innehåll. Presentationerna var till stora delar försedda med inläst text och textrutor för att förtydliga språket. David är skeptisk
41
till digitala presentationer eftersom denna form av undervisning kan ske slentrianmässigt. Det är dock möjligt att göra innehållsrika presentationer med textrutor som fungerar i denna undervisningsmetod. Under genomgången presenterades uppgifterna och därefter fick eleverna arbeta enskilt med uppgifterna och ställa chattfrågor till David genom lärandeplattformen. Om frågor av längre och mer invecklad karaktär uppstod hos eleverna skrev de till honom i chatten och beroende på frågor individuella samtal. Under den här perioden minskade grupparbeten och skriftliga prov eftersom det var svårt att genomföra genom digital undervisning. David fokuserade på att forma uppgifter där eleverna självständigt kunde förstå innehållet med hjälp av inlästa texter, förklarande uppgiftbeskrivningar och matriser. När eleverna var klara med uppgifterna samlades dessa in och återkoppling till eleverna gavs. Sammanfattningsvis innebar distansundervisningen en förändring av undervisningsmetoder. Fokus gick från genomgångar på whiteboardtavla med stora möjligheter för eleverna att ställa frågor till digitala presentationer där kommunikationen skedde genom chattfunktioner på lärplattformen.
Skriftliga prov lämnade plats för alternativa examinationsformer i form av exempelvis inlämningsuppgifter.
William
För William var det första gången han använde sig av distansundervisning som arbetsmetod men han uttrycker att han alltid har haft ett intresse för flippad undervisning. Med flippad undervisning beskriver han att lektionen går ut på att bearbeta och reflektera över ett material som tidigare har presenterats. Metoden innebär att eleverna har fått ta del av ett material genom exempelvis digitala presentationer inför lektionen och detta kan innebära att det gemensamma lärandet utvecklas ännu mer, menar William. Under distansperioden har han frekvent använts sig av digitala presentationer med stöd av bilder och hemsidor som undervisningsmetod. Han upplever även att han har blivit merbunden till att använda fysisk litteratur under denna period eftersom det underlättar för eleverna att följa med i processen.
William berättar att en digital lektion ofta startade med genomgångar i form av digitala presentationer där syfte, innehåll och uppgifter presenterades. För att belysa samhällsproblem och förstärka innehållet har han även använt sig av vissa förklaringsmodeller.William har även innan pandemin publicerat planeringar, bedömningsmatriser och momentbeskrivningar via lärplattformen. Detta upplever han har blivit tydligare för eleverna genom distansundervisningen. Efter genomgången fick eleverna ofta arbeta med uppgifter och analysera på egen hand vilket upplevdes som svårt för många. Antalet skrivuppgifter ökade
42
medan de muntliga diskussionerna minskade under distansperioden och fokus har varit på att genomföra uppgifterna. William sammanfattar perioden med distansundervisningen genom att belysa omställningen från analoga presentationer med hjälp av Whiteboardtavla och grupparbeten till digitala lärplattformer och individuellt arbete. William prioriterade flippad undervisning som metod i ännu större utsträckning under distansperioden.
Greta
Greta hade inte undervisat på distans tidigare. Hon understryker att det är viktigt att prata med alla enskilda elever för att de ska känna att de blir sedda varje lektion. Greta beskriver hur hon ställts inför utmaningar gällande att anpassa den nya undervisningsmetoden för att tillfredsställa alla elevers behov.
De digitala lektionerna inleddes med en kontroll av närvaron. Vidare presenteras syfte och mål med lektionen samt en genomgång via digitala presentationer. Greta berättar att eleverna ofta fått en mindre uppgift från senaste lektionstillfället att förbereda inför kommande lektion, så kallad flippad undervisning. Hon beskriver att undervisningsmetoderna har varierat där både individuella och gruppuppgifter använts. Gruppuppgifterna har presenterats i helklass och eleverna har därefter delats in fyra till fem i respektive grupp. Hon understryker att för stora elevgrupper kan innebära att alla inte kan komma till tals och för små grupper blir för tidskrävande i återkopplingsfasen. Respektive grupper delas in i enskilda digitala rum och därefter sker en återsamling där eleverna muntligt presenterar vad de kommit fram till. Som avslutning på lektionen får eleverna arbeta med en individuell uppgift utifrån en digital lärobok och svara på instuderingsfrågor. Lektionen avrundas med en gemensam sammanfattande avslutning som knyter an till lektionens syfte och eventuellt introducerades en uppgift till nästkommande lektion. Genom att använda sig av förinspelade videogenomgångar och uppgifter eleverna fick med sig till nästkommande lektion kunde elevernas lärande fungera väl utifrån de rådande omständigheterna.
Vissa genomgångar kunde jag spela in och använda under flera lektioner i olika klasser (Greta)
Greta förklarar att examinationerna under pandemin blivit mer skriftliga uppgifter i form av stora essäfrågor. Greta har anpassat undervisningen genom att använda sig mycket av digitala presentationer och förinspelade videogenomgångar. Att begränsa ett prov till endast en lektion kan vara problematiskt eftersom eleverna då inte får tillräckligt med tid att svara utförligt på
43
uppgifterna. Sammantaget har Greta försökt att anpassa de nya undervisningsformerna för att efterlikna den ordinarie undervisningen. Hon har använt sig av digitala presentationer men även grupparbeten för att bibehålla interaktionen eleverna emellan, vid sidan av individuella uppgifter.
5.5.1 Analys av lärarnas upplevelser av den didaktiska HUR-frågan under distansundervisning
Ingen av de intervjuade lärarna hade tidigare praktiserat distansundervisning som undervisningsmetod. I teorikapitalet framfördes ett antagande att den didaktiska hur-frågan har förändrats mest under vårens distansundervisning, vilket samtliga lärare även upplever.
Den didaktiska Hur-frågan behandlar undervisningens form, metoder, process och genomförande (Pennlert, Lindström 2006, 26). Samtliga lärare använde digitala presentationer som metod för att framställa innehållet. I vissa fall har material förstärks med hjälp av modeller, bilder och hemsidor samt i vissa fall fysiska läromedel. Ett vanligt förfarande har varit att introducera lektionens mål genom uppgiftsbeskrivningar och matriser. Läraren har antingen använt sig av förinspelade videopresentationer eller föreläsningar i realtid. William och Greta nämner att de applicerar undervisningsformen flippad undervisning. Vidare har eleverna fått uppgifter att utföra individuellt eller i grupp. Eleverna har fått tillgång till chattfunktionen via lärplatformen där de har kunnat ställa frågor. Avslutningsvis har eleverna fått feedback och i vissa fall nya uppgifter att förbereda enligt flippad undervisningsmetoden. Johan och Greta nämner att examinationer under vårens distansperiod mestadels utgått ifrån fördjupningsuppgifter och inlämningar.