• No results found

Förbättrad psykisk hälsa

5.2 Effekter av vistelse i skyddat boende

5.2.2 Förbättrad psykisk hälsa

Återhämtningsprocessen under vistelsen bidrog enligt tre av respondenterna till minskad psykisk ohälsa i bemärkelsen att symptom dels avtagit och dels att de inte längre påverkar dem lika mycket eftersom de lärde sig förstå och hantera dem. Alla kvinnorna uppger att de vid tiden för placeringen led av psykisk ohälsa.

En kvinna berättar:

Det var jättejobbigt det kommer jag ihåg, alltså många gånger vaknade jag på natten och bara skrek och hade sån panik verkligen så sprang man ner för trapporna och bara skrek liksom av ren panik. Jag hade så mycket mardrömmar, jag hade jättesjuka mardrömmar … Så det var det var en jättelång, jobbig … ångest.

Samtliga nämner besvär som ångest, sömnbesvär, huvudvärk och traumarelaterade symptom så som flashbacks och mardrömmar. Två av kvinnorna beskriver också psykosliknande symptom. Ohälsan de beskriver är inte förvånande med tanke på deras erfarenheter. Att kvinnor som vistas i skyddat boende pga. hedersrelaterat våld och förtryck ofta lider av ohälsa är känt. Symptom som rapporterats är exempelvis värk i huvud, öron och mage, sömnproblem, ångest (Håkansson, 2007) självmordsförsök (Hanberger, Wikström, & Ghazinour, 2007) och tecken på trauma (Länsstyrelserna, 2011).

Många av dessa symptom kan härledas till posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, vilket har visat sig vara vanligt i målgruppen (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2009:20).

Två av kvinnorna uppger att deras symptom i stort sett försvunnit även om besvär som nedstämdhet, depression, ångest, mardrömmar och sömnproblem fortfarande återkommer ibland. Främst i samband med större påfrestningar som t.ex.

separation eller utsatthet för nya hot. De beskriver dock att de kvarvarande symptomen inte påverkar deras vardag. En orsak till förbättringen är, enligt respondenterna, att de fick hjälp att bearbeta sina erfarenheter under vistelsen i skyddat boende. En kvinna berättar:

Så psykiskt … det är väl okej. Men det är bättre än vad det varit på många, många år. /…/ Just att bearbeta allting, det var det viktigaste där. Det har gett mig jättemycket. Det bär jag fortfarande, jag kommer ihåg allt. Att kunna sätta fingret lite på, vad är det där … Och hantera det, känslorna och det, lärde jag mig där. Det var en sak som Tina och jag jobbade jättemycket med.

Den andra av dessa båda respondenter beskriver liknande erfarenheter. Även för henne tycks det ha varit samtal med personal i skyddat boende som hjälpt henne uthärda, förstå och hantera psykiska symptom och reaktioner. ”Så samtal, det var nog det som hjälpte.” säger hon. Vi förstår det som att skyddat boende bidragit till återhämtning från den psykiska ohälsan genom att de med stöd av personal bearbetat sina erfarenheter och fått hjälp att förhålla sig till det och hantera känslor och reaktioner så som ångest, utbrott och sömnbesvär. Dvs. omdefinierat synen på sig själva och sina besvär samt utvecklat färdigheter för att hantera besvären så som vi beskrivit i avsnitt 5.2.1 Återhämtning.

De andra två kvinnorna beskriver att de fortfarande lider av psykiska besvär som panikångestattacker, psykossymptom och sömnproblem vilka begränsar vardagen även om en av dem uppger att de psykiska ohälsosymptomen avtagit i omfattning.

En av dem beskriver att hon har svårt att vara ensam och ibland upplever koncentrationssvårigheter pga. psykiska besvär. Hon berättar:

Jag har alltid problem med att sova så jag brukar sova med någon. Men när det är ensamt kan jag inte sova. Då väcks typ alla demoner liksom … Jag tror inte på spöken, men det känns ändå rörelse i min lägenhet liksom. Och det är något jag fått, hjärnskada tror jag (skratt) /…/ Jag tror så här, varje gång du ramlar från cykel får du ett sår liksom och vissa sår läks inte. Även om det läks så finns det kvar någonting. Så känner … varje gång jag är

ensam så blir det väldigt mycket … det blir väldigt mycket tankar. Alltså på dagarna är jag glad, kollar på TV och allt men det kan komma ändå, helt plötsligt (paus) Men jag vet inte … Det känns som att jag hamnar i sjukdom efter klockan 12, blir jag … mig själv när jag var 15 år. Då får jag ångest för att … Där vet jag hur svag jag var, hur blind jag var också.

Vi förstår det som att hon kopplar symptomen till sina erfarenheter av våld och förtryck och att dessa minnen gör sig påminda främst då hon är ensam på natten vilket ger ångest och sömnproblem. Det är vanliga symptom på PTSD.

Hon beskriver hyperkänslighet för ljud som påminner om tidigare traumatiska erfarenheter, även det är ett symptom på PTSD (Länsstyrelsen Västra

Götalands län, 2009:20 s. 4). Hon uppger också att hon ibland hamnar i

”psykossituationer” men att hon inte har fått någon diagnos som inbegriper psykoser. Möjligen är även dessa upplevelser traumarelaterade, de påminner om dissociativa tillstånd vilket är ett vanligt symptom på PTSD (Ibid s. 10).

Hon beskriver det så här:

Psykossituation det är typ att … För en stund så glömmer du det verkliga, alltså du hamnar i ett mörkt rum … I min hjärna finns det ett mörkt rum som är ett spökrum. Jag hamnar där och när jag befinner mig i mörka rummet så är det svårt för mig att komma ut …

De psykiska besvären tycks påverka hennes vardag även om hon menar att hon mår bättre än tidigare, bl.a. därför att vistelsen i skyddat boende bidragit till att symptomen minskat i omfattning. Tidigare upplevde hon ett ”kaos hela tiden”

men att hon under vistelsen lärde sig ”tänka annorlunda”, dvs. omdefiniera sig själv samt sina besvär och erfarenheter, har bidragit till att hon idag mår bättre eftersom hon kan förstå och förhålla sig till sig själv och sina reaktioner menar hon, i alla fall på dagarna. Vistelsen tycks ha bidragit till återhämtning från den psykiska ohälsan även om hon inte kommit lika långt på resan som de två föregående respondenterna.

Den fjärde kvinnan uppger att vistelse i skyddat boende inte bidragit till återhämtning från hennes psykiska problem. Hon berättar att hon idag liksom tidigare lider av ångest, sömnbesvär, traumasymptom och tvångstankar som kretsar kring hygien. Även hon beskriver att nätterna är svårast:

Det går bra liksom men så fort det blir mörkt är det en helt annan värld. Jag har börjat sätta på kvitterljud (visslar) Men ibland du vet jag måste höra vad som händer, allting … Och det som jag oftast har märkt att jag är rädd för är att någon ska komma in i lägenheten.

Hon kopplar dessa svårigheter till traumatiska erfarenheter som gjort att hon ständigt är på sin vakt, ett symptom på PTSD (Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2009:20 s. 5). Hon beskriver också att hon ”ser grejer” och ”hör saker”

som inte finns. Dessa symptom har utretts och läkare har konstaterat att hon inte lider av psykos. Det är inte otroligt att även dessa symptom är

traumarelaterade. Hon beskriver situationer som skulle kunna vara flashbacks vilket är vanligt vid PTSD (Ibid s. 10):

När jag bodde på boendet /…/ Så gick jag in i en annan tjejs rum … Så stod jag så jag fick panik, skrek och bara ”snapped out of it”. Jag bara, nej jag måste ta en cigg. Jag fattar inte vad som händer du vet.

Som redan konstaterats tycks hennes tid i skyddat boende inte bidragit till återhämtning från den psykiska ohälsan. Det menar hon beror på dels att hon flyttade innan hon var ”redo” som vi tidigare konstaterat. Dels menar hon att boendet inte erbjöd henne behandling trots att det var meningen: ”Alltså vi har inte fått den behandlingen som vi ska få. Idag har jag skitsvårt och sova på nätterna du vet.” Senare fortsätter hon: ”Det jag bearbetar med psykologen nu, det skulle jag ju gjort då. Det skulle jag ha gjort då, inte nu.” Upplevelsen av att inte ha fått behandling kan kopplas till att hon inte etablerade någon hjälpande relation under sin vistelse. Även de andra tre kvinnorna har gått i samtalsterapi först efter sin vistelse och två av de övriga uppgav att de tror att det hade varit bra att gå i samtalsterapi redan under boendetiden.

Det är svårt att bedöma till vilken grad kvinnornas återhämtning från den psykiska ohälsan är ett resultat av vistelse i skyddat boende. Mänsklig utveckling är

komplex och svårfångad och kvinnorna har hunnit göra många andra erfarenheter sedan vistelsen avslutats som kan ha medverkat till återhämtning. T.ex. har samtliga gått i samtalsterapi. Det verkar dock som att återhämtningsprocessen i skyddat boende varit en viktig bidragande faktor till återhämtningen då kvinnorna uppger att de blev och började tänka annorlunda under sin vistelse och att just det är en viktig orsak till att de mår bättre. Det stämmer väl med teorier om

återhämtningsprocesser (Topor, 2004; Schön, 2009).

Related documents