Förbättringar

I detta kapitel kommer vi att analysera vilken förbättring som bör göras av de olika model-lerna. Detta utifrån respondenternas reaktioner och synpunkter.

I maskinmodellen ansåg respondenterna att symbolerna för ”data som tolkas” var överflö-dig och borde tas bort. Detta för att de ansåg att begreppet var betydelselöst i deras värld och att kommunikationen ses som självklar. Även vi anser att detta är en onödigt djup ab-straktionsnivå som inte fyller någon funktion när syftet med modelleringen är att beskriva en vårdprocess. Vi anser också att dilemmat med kommunikation mellan patient och vår-den reflekteras tillräckligt över i hjärnmodellen.

Angående organismmodellen hade respondenterna många synpunkter på förbättringsför-slag. Detta tolkar vi som att modellen är mycket viktig för vården att använda och därför är det av störst vikt att den utvecklas för att täcka alla behov.

Den första förbättringsåtgärden är enligt respondenterna att modellen bör innehålla bättre kommunikationsriktlinjer. Med detta menas att det måste bli mer synligt vilka aktörer som är ansvariga för vilka behandlingssteg. Vidare ville respondenterna komplettera modellen med ett när- och om-perspektiv.

De ville med detta visa när och om vilka beslut gällande behandling skall tas. Detta menar vi kopplar till den brist vi själva har analyserat kring, gällande att modellen inte uppfyller kraven på ekvifinalitet. Vi menar att genom att ställa upp flera olika vägar in, och ut ur pro-cessen (där det finns olika behov från patienten och olika funktioner hos vården) kommer automatiskt detta när- och om-perspektiv uppstå.

Den största förbättringspotentialen gällande hjärnmodellen ansåg respondenterna vara att den måste synliggöra hur att människor engageras och bidrar till aktiviteter som inte är dess huvudsakliga roll. Ett exempel på detta är hur läkare diskuterar olika behandlingsalternativ på luncher och i korridoren. På det sättet kan den diskussionen bidra till beslutet i proces-sen.

7 Förslag på ny modelleringsmetod

I enighet med andra delen av vårt syfte har vi här utifrån studien tagit fram ett förslag till Landstinget Jönköping på en ny teknik för processmodellering

Den modell som ur analysen ansågs vara bäst lämpad för processmodellering av vårdens specifika vårdprocesser, var organismmodellen. Dock framkom det också hur den hade vissa brister och alltså var i behov av att utvecklas. De punkter som vi i detta kapitel kom-mer att utveckla organismmodellen utifrån är följande;

 Tydligare ”om-” och ”närperspektiv”

 Tydligare riklinjer för avdelningsansvar

 Flera vägar som synliggör Ekvifinalitet

Då den slutliga modelleringstekniken skall kunna användas utefter verksamhetens önske-mål kommer förslaget att utformas generellt och alltså inte beskriva ett specifikt fall. De olika funktionerna och behoven kommer att symboliseras med siffror som sedan kan bytas ut mot de som verksamheten kommer fram till. Genom att använda tekniken ”story-line”

kan utvecklingsenheten arbeta tillsammans med vårdpersonalen för att diskutera vilka funk-tioner och behov som skall placeras var.

Figur 10 Förslag på modelleringsteknik

I figuren ovan visas förslaget på modelleringstekniken. Behovet som här symboliseras med ett x kan bytas ut mot valfritt symptom, exempelvis ett annat sorts förmaksflimmer såsom persisterande förmaksflimmer. Cylindrarna symboliserar olika enheter i vården och kan bytas ut mot exempelvis primärvård, akutmottagning eller specialistkliniker. Modellen visar i och med detta avdelningsansvar. Sifferfunktionerna kan bytas ut mot verkliga funktioner utifrån de olika enheterna. Detta leder sedan eventuellt till att den framväxande strukturen kommer ta olika vägar.

Patienter med lika symptom kommer ofta in genom olika enheter och precis som bilden ovan visar har de olika funktioner och leder således till att strukturen tar olika vägar. I och med detta har modellen utvecklats till att tydligare visa ekvifinalitet. Detta hänger även ihop med när- och om-perspektivet som även det i den utvecklade tekniken blir tydligare. Mo-dellen visar exempelvis att om patienten kommer via enhet A och får tillgång till funktio-nerna 4 och 5 så kan den hoppa över enhet C. Modellen kan anpassas till att innefatta fler ingångar och steg i processen.

Även hjärnmodellen ansågs enligt analysen vara värdefull för förståelse av vården fast som en generell modell. Den behöver också symbolisera att vårdpersonalen skapar sig ny kun-skap. Vi har därför i den utvecklade modellen nedan ersatt specifika titlar på vårdaktörerna med bokstäver för att göra dem mer generella.

Figur 11 Hjärnmodellen, utvecklad

8 Slutsatser

Vi kommer här utifrån analysen diskutera om uppsatsen har svarat på våra forskningsfrågor och vårt syfte.

I enighet med vårt syfte har vi undersökt om processmodellering, utifrån Morgans Organi-sationsmetaforer, beskriver samt förmedlar nya synsätt till en vårdprocess. Vi kommer nu presentera forskningsfrågorna och hur vi anser att uppsatsen besvarat respektive fråga.

Hur kan metaforiska perspektiv representeras i en modellering av en vårdprocess?

Vi anser genom dels analysen av mot teorin och dels den mot respondenterna reflektioner, att de modeller som vi skapat speglar de avsedda metaforerna. Svaret på denna forsknings-fråga är i och med det den metod som vi utvecklat för att skapa modeller utifrån metaforis-ka synsätt. Den metod som bäst passade var att först penetrera teorin och ta fram centrala begrepp ur metaforen. Sedan att använda den så kallade ”story line”-metoden. Alltså att först ur de centrala begreppen skapa en levande berättelse med text som i nästa skede ut-vecklas till en modell.

Metoden med att göra berättelser av en process anser vi även kan ses som ett bra verktyg för Qulturum att använda när de skall skapa modeller tillsammans med verksamheten.

Ger olika modelleringar av samma vårdprocess olika förstålelser?

Denna fråga anser vi vår analys svarar Ja på. Det blir mycket tydligt att de olika metaforerna styr respondenterna till att diskutera sin process på olika sätt. Maskinmodellen gav dem en teknisk diskussion av processen, organism gav dem fokus på patientens behov och hur vården anpassade sig utefter dessa och slutligen gav hjärnmodellen dem fokus på lärande kommunikation i vården generellt.

Vidare visar analysen på att de olika modellerna har förmåga att passa i olika sammanhang och för olika personer.

Har en modelleringsform större förmåga att skapa förståelse eller ger flera typer av modelleringar större möjlighet till förståelse?

Under workshopen testade vi att se om hjärnmodellen och organismmodellen tillsammans gav en rikare bild av verksamheten. Reaktionen på detta blev negativ. Dock antyder analy-sen på att organismmodellen behöver kompletteras med några komponenter som vi hittar i maskinmodellen. Detta indikerar alltså på att man behöver flera metaforer för att på ett mer heltäckande sätt beskriva processen.

Den modell som dock ensam bäst skulle kunna beskriva processen är enligt analysen orga-nism. Det är också denna som utvecklades till den färdiga modelleringstekniken.

Den modell som enligt analysen är minst ämnad för processmodellering av en specifik vårdprocess är hjärnmodellen. Den är istället bättre för att beskriva lärandeprocessen och kan vara ett pedagogiskt komplement till processmodelleringen.

Skapar modellerna ökad förståelse för nya problemlösningar inom vårdlogistiken?

I analyserna kan vi utläsa att de olika modellerna alla lyfter upp olika problem. Maskinmo-dellen och organismmoMaskinmo-dellen är de som främst lyfter upp logistiska problem medan hjärn-modellen belyser problem inom kommunikation.

Även de logistiska problemen som respondenterna diskuterar skiljer sig mellan maskin- och organismmodellen. Medan maskin lägger fokus på effektivitet i det mekaniska flödet ger här organism nya synvinklar och flyttar fokuset till placering av funktioner. Vi anser här att organismmodellen går djupare ner i problematiken och tittar på förutsättningarna för att flödet skall gå en viss väg.

Diskussionen kring standardisering inom våden kan således med organismmodellen hitta nytt fokus mot att exempelvis decentralisera expertkunskap för att få ett kortare flöde.

Hjärnmodellen belyser som nämnts hur problematisk kommunikation och validering av förmedlad information kan vara inom vården.

Avslutningsvis menar vi att uppsatsen har svarat på samtliga forskningsfrågor och därför uppfyllt syftet.

9 Reflektion och avslutande diskussion

I detta kapitel har vi en avslutande diskussion där vi redogör för tankar kring vilket bidrag vår uppsats har gett på olika sätt.

1. Vårt första bidrag är den modelleringsteknik som blev det slutgiltiga resultatet av modelleringen. Även den metod som användes för att ta fram modellerna ser vi som en del av detta bidrag. Tekniken kan även tänkas vara ett bidrag för andra verksamheter än vården då den inledande problematiken generellt diskuterats inom människointensiva tjänster.

2. Vårt andra bidrag är våra slutsatser och svar vi genom studien fått på våra forsk-ningsfrågor. Studien visar här på att behovet av förändring är aktuellt och att en så-dan här modellering främjar utvärdering av interna processer.

Vi tycker även att det är mycket relevant att definiera det informationslogistiska bidraget för den här uppsatsen. Vi anser att vi genom modellerna i studien har kunnat synliggöra information på ett mer kommunikativt sätt. Inte bara förmedlar de information på ett tydli-gare och mer tillräckligt sätt, utan skapar även nya och bättre plattformar för diskussioner.

Informationslogistik brukar ofta beskrivas med sex ”Rätt”. Dessa är;

”Rätt information, till Rätt person, i Rätt tid, på Rätt plats, till Rätt kostnad och av Rätt kvalitet”

(Centrum för informationslogistik, 2010)

Vi anser att vår studie ger ett bidrag inom kategorierna Rätt information och Rätt kvalitet.

Detta då modellerna ger en för vården mer anpassad bild av verkligheten. Den tidigare tekniken gav förvisso också mycket information men var det verkligen rätt information?

Vi kan här koppla till det gamla ordspråket; En bild säger mer än tusen ord. Kanske kunde den gamla tekniken säga tusen ord genom processmodeller, men den skulle lika gärna kun-na göra att tusen ord blir osagda.

De övriga ”rätten” är också viktiga men tas mer i beräkning för varje enskild modellering som görs. Det är då exempelvis viktigt att ett språk används som den ”rätta” personen kan ta till sig.

Begreppet ”rätt information” är flexibelt och varierar beroende på vilken bransch och vil-ket företag/organisation som skall modelleras. Därför anser vi att det alltid, oavsett typ av organisation, är av stor vikt att se över och utveckla sina processmodelleringstekniker. Vi tyckte att Morgans (1997) organisationsmetaforer var bra att använda för att kunna avgrän-sa innehållet i modelleringsteknikerna. Det var också ett bra verktyg att använda för att hitta tidigare forskning kring viktiga synsätt på organisationer. Just de metaforer som vi använde fungerade bra att skapa processmodelleringar på. Dock inte med det sagt att det skulle fungera på alla. Ju mer specifikt inriktad en metafor blir på ett visst fenomen, ju svå-rare blir det förmodligen att modellera en process istället för det fenomenet. Vi kunde se tendenser till detta när vi skapade hjärnmodellen. Kommentarerna blev att modellen egent-ligen mer synliggjorde lärande än vårdprocessen.

10 Förslag på fortsatt forskning

Vi har under tiden som arbetet med denna uppsatts pågått uppmärksammat ett antal relate-rade områden som hade varit intressant för kommande studenter att undersöka.

 Vilken roll och påverkan har IT i de olika mateforerna och dess förändringsområ-den?

 Morgan talar om hur de olika metaforerna ser på ledning och vad det egentliga uppdraget ledarskap består av. Det hade varit intressant att i sjukvården genomföra en kvalitativ studie kring hur de olika synsätten får människor i ledarroller att reso-nera.

 Vidare hade det varit intressant att undersöka om den modelleringsteknik som vi tagit fram kan appliceras på andra tjänsteföretag och vilka effekter den i så fall kan få på processförbättringsarbeten.

Litteraturförteckning

Ashby, W. Ross (1956). An introduction to cybernetics., New York

Bateson, Gregory (1972). Steps to an ecology of mind. 13. pr New York: Ballantine

Bertalanffy, Ludwig von (1973). General system theory: foundations, development, applications, Rev.

ed., 4. Pr., New York: Braziller

Burns, Tom & Stalker, George M. (1974). The Management of Innovation, Rev. ed., Oxford:

Oxford Univ. Press,

Burrell, Gibson & Morgan, Gareth (1979). Sociological paradigms and organizational analysis:

elements of the sociology of corporate life. London: Heinemann

Emery, F.E. & Trist, E. L. (1965) The causal texture of organizational environment. Human Rela-tions, vol. 18 (1965), pp. 21-32

Eriksson, Katie (2000). Vårdprocessen. 4. uppl. Stockholm: Liber

Isaksson, S. Dinter, B (2001) Processbeskrivning genom tjänstekartan. Möjligheter och begränsningar i personintesiva tjänster. Karlstad University Studies 2001:13 Cent-rum för tjänsteforskning, Instutionen för ekonomi, Karlstad Universitet, Sveri-ge

Jacobsen, D. Ingvar &Thorsvik, Jan (2008). Hur morderna organisationer fungerar. 3., [rev.] uppl.

Lund: Studentlitteratur

Kast, Fremont E. & Rosensweig, James E (1973). Contingency views of organization and manage-ment, Chicago: Science Research Associates (SRA)

Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning

Lawrence, Paul . & Lorsch, Jay Williams (1986). Organisation and Environment: managing diffe-rention and integration, Rev. ed., Harvard Business School Press, Boston, Mass.

Lindquist, H. Person, J.E (1997) Kundupplevd kvalitet i tjänsteverksamheter. Lund: Författarna Ljungberg, A., & Larsson, E. (2001) Processbaserad verksamhetsutveckling. Danmark: Narayana

Press

Maslow, Abraham H (1987). Motivation and personality, 3. Ed., New York: Harper & Row Maula, Marjatta (2006). Organizations as learning systems: “Living Composition” as an enabling

infrastructure. 1. ed Amsterdam: Elsevier

Mayo, Andrew &Lank, Elisabeth (1995). Lärande organisationer: hur företag ökar sin konkurrens-kraft genom att bli lärande organisationer, 1. uppl. Malmö: Liber-Hermon

Mayo, Elton (1960) The human problems of an industrial civilization., Viking Press

Morgan, G. (1997) Organisationsmetaforer. Lund: Studentlitteratur.

Palmberg, M.(2006)Kunskapsunderlag om ledarskap i hälso- och sjukvården. L. Fritzén (red.). ”On the edge” – om förbättringsledarskap i hälso – och sjukvården; Växjö: Växjö University Press, 2006, sid 41-53.

Wallén, Göran (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Vikström, Björn (2005). Den skapande läsaren: hermeneutik och tolkningskompetens. Lund:

Stu-dentlitteratur

Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik.

2., [omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag Internetrefferenser

Centrum för informationslogistik (2010) Vad är informationslogistik, Hämtat; 2010-05-15, från http://www.cil.se/index.cfm?id=51&l=2

Förmaksflimmer (2007) Vad är förmaksflimmer, Hämtat; 2010-03-05 från http://formaksflimmer.com/pages.aspx?page=1

Muntliga referenser

Jan-Erik Karlsson, överläkare, 2010-03-02

Eva Lindholm, utvecklingsledare, 2010-02-03, 2010-03-18, 2010-03-30, 2010-05-04 Workshop-respondent 1, överläkare, 2010-04-08

Workshop-respondent 2, sjuksköterska, 2010-04-08 Workshop-respondent 3, läkarsekreterare, 2010-04-08 Workshoprespondent 4, utvecklingsledare, 2010-04-08 Övriga källor

Internt material, 2009-05-20