Hjärnmodellen

Här följer nu berättelsen om elkonverteringen ur hjärnmetaforens glasögon.

På Företagshälsovården

För att förebygga arbetsrelaterad ohälsa har många företag valt att skicka sina medarbetare på rutinkontroller hos företagshälsovården. Att investera i hälsa skapar märkbara effekter både idag och för framtiden, både för individen såväl som för verksamheten. Med före-tagshälsovårdens kompetens i samband mellan organisation, hälsa och individ, utvecklas företag och organisationer i såväl förebyggande som hälsofrämjande arbete.

P skickas på rutinkontroll på företagshälsan där D upptäcker ett hjärtflimmer. Utifrån läka-rens kunskap från utbildning och erfarenhet anser han att P´s tillstånd är stabilt men att vidare utredning måste ske.

Redan här kan vi ana en komplexitet gällande D's olika kompetenskategorier. Den kunskap D fått genom sin utbildning bör vara likartad med andra som gått samma utbildning. Den kunskap som D fått genom praktisk erfarenhet är dock extremt intagibel. Även hur denna kunskap påverkar D's bedömning blir därmed osäker och mycket unikt. Något som heller inte skall förbises är i vilken grad D's beslut influeras av P´s egen kunskap kring sitt hälso-tillstånd.

P skickas hem med en troligtvis ganska vag bild av sitt hälsotillstånd. Här kan antas att P gör egna efterforskningar kring hjärtflimmer och på så vis erhåller viss kunskap för att lät-tare kunna sätta sig in i framtida utredning.

Hos Hjärtmottagningen

D skickar en remiss till hjärtmottagningen där en SL tar sig an fallet. Då P är ung och i öv-rigt till synes frisk, och då ingen vet hur länge P haft sitt hjärtflimmer, anser SL att behand-ling kan startas snarast. Hade patientfallet hamnat hos en person som inte varit specialist inom området hade en feldiagnos av P mycket väl kunnat ställas.

Utifrån ett antal bedömningar återigen grundade på utbildning, erfarenhet och kunskap, bestämmer SL att P skall komma in för insättning av Waran och elkonvertering. Detta be-slut grundas även på informationen som fanns i patientjournalen. Denna information (data) är den som kan ses som redundant genom hela flödet. Med detta menas att journalen är en gemensam faktor för alla tagna initiativ.

SL's kunskapssamling påverkar just detta fall men också egentligen alla professionella val och tillvägagångssätt. Vad som däremot bör uppmärksammas kan komma att påverka just detta beslut är andra individers kunskap och påverkan. Vi vet inte hur subsystem, informel-la kontaktnät har kunnat influera SL i sitt beslut.

SL kontaktar P telefonledes för att diskutera eventuell behandling och här sker ett kritiskt informationsutbyte. P får antingen en tydligare eller otydligare bild av sitt tillstånd. Detta

Vid varje kommunikationsprocess kommer outputen bero på de referensramar som sända-re och mottagasända-re har. Det som skickas mellan individerna kan förutsättningslöst endast ses som rådata. Dessa data blir till en specifik del information beroende på mottagarens refe-rensramar. Den data som sändaren skickar är självklart också beroende av vilken referens-ram denne har.

Det budskap som SL förmedlar är enligt dennes mening information, men vi kan anta att avsaknaden av i förväg överenskomna och gemensamma koder för information gör att det kan uppstå svårigheter för P att tolka informationen som då endast blir till data. Är dock P istället djupt insatt i och påläst om sitt hälsotillstånd, kan det vara en tillräcklig förutsättning för att uppnå önskad kunskap.

Insättning av Waran och elkonvertering

SL skickar en remiss till medicinkliniken som sedan ser till så att P kommer in och får rätt medicin utifrån det inkomna underlaget. En felmedicinering kan ge stora konsekvenser för P som i detta fall endast kan förlita sig på att vården ger honom rätt behandling.

När nu ännu en aktör involveras i processen blir det viktigt att uppmärksamma den varia-tion av kunskap som finns mellan de olika aktörerna. Detta för att stärka samarbetet mellan dem. Medvetenhet kring variationen behövs, både för att kunna dra nytta av den och se till att den inte skapar missförstånd.

I samband med insättning av Waran ges sedvanlig information om hjärtflimmer. Vad som menas med sedvanlig information är inte fastställt då detta inte finns dokumenterat någon-stans. Det får till följd att vårdgivarna inte kan säkerställa att rätt information getts vilket kan leda till att de utesluter viktiga aspekter.

En viktig del i vårdprocessen handlar om att patienten skall bygga ett lärande kring sitt häl-sotillstånd. Detta kan tyckas bör bestå av två steg. Först att information ges till patienten, det andra att uppföljning och säkerställande av lärande sker.

Genom provtagning och insättning av Waran byggs P´s journal på och därmed den redun-danta informationen i processen. Viktigt att beakta i detta skede är hur även denna infor-mation är beroende av individer. Dessutom är den oftast beroende av två individer, dels läkare eller sjuksköterska och dels läkarsekreteraren. Den del som minst är individberoende är just provresultat.

Den sista fasen i denna process är elkonverteringen. Att detta sker är genom initiativ av flera aktörer och i sin tur deras individuella samt redundanta kunskap.

Slutord

Vi kan på olika sätt konstatera att detta kan ses som en lärande process. Vi kan diskutera detta i tre steg.

Den unika vårdaktören bygger enligt cybernetikteorin upp sina erfarenheter kring denna typ av hjärtflimmerfall. Som vi i tidigare metaforer diskuterat är alla patienter unika. Detta gör att alla fall teoretiskt sett kommer bidra till lärande hos den/de aktörer som är inblan-dade.

Patienten genomgår även den en lärandeprocess frånsett sin medicinska utveckling. I många av hjärtflimmerfallen är medicinska åtgärder lösningen på problemen men lika ofta

kan ökad kunskap vara den viktigaste faktorn. Detta om exempelvis ångest är den största orsaken till hjärtflimret.

I sista steget genomgår organisationen en lärande process då alla inblandade får ökad kun-skap kring hur de skall samarbeta, interagera, kommunicera och gemensamt lösa problem för patienter.

Denna berättelse resulterade i följande modell:

Figur 9 Hjärnmodellen

Förklaring av hjärnmodellen

Längst till vänster ser vi återigen patienten som i denna modell visas tillsammans med sin kunskapsbas. Denna består av tre delar. Det blå fältet är patientens utbildning, det lila är övriga livserfarenheter och det gula är kunskap om patientens hälsotillstånd. Mitt emot patienten ser vi en vårdaktör och i detta fall en doktor. Symbolen är inte generell för alla doktorer utan för denna speciella doktor i just detta fall. Även doktorn existerar i modellen tillsammans med en kunskapsbas. Det rosa fältet är utbildning, det blå övriga erfarenheter och det gröna kunskap om detta specifika patientfall.

Mellan patienten och doktorn finns ett antal pilar. De understa pilarna med en ekvation mellan, symboliserar kommunikation. Ekvationerna symboliserar att det är data som skick-as mellan personerna och att de behöver sin kunskapsbskick-as för att tolka dem. Ur denna kommunikation får båda individerna varsin hjärna som skall visa på att ett lärande har upp-stått. Hos doktorn visar en pil hur detta lärande går in i patientkännedomen.

Den pil som går rakt mellan doktorn till patienten visar hur en undersökning genomförs.

Även här skapas ett lärande hos läkaren som går in i patientkännedomen.

Det som till sist för processen framåt är den stora gröna pilen. Detta är initiativet doktorn tar att skicka en remiss till medicinkliniken. Initiativet tas enligt modellen utifrån läkarens utbildning och erfarenheter samt tillsammans med den patientkännedom hon eller han fått.

Initiativet leder sedan till en journal som skickas till nästa vårdaktör, en specialistläkare (den

läser den. Hjärnan symboliserar lärande som i sin tur går in i denne nye vårdaktörs patient-kännedom. I nederkanten visar pilar med ekvationen att även specialistläkaren och patien-ten kommunicerar, vilket ger dem båda lärande. Modellen visar också hur patienpatien-ten sökt egen kunskap genom familj och vänner som även det skapat lärande.

Nästa initiativ är att specialistläkaren ordinerar insättning av Waran och elkonvertering.

Nu kopplas två nya aktörer in, labb och AVK. AVK-sköterskan kommunicerar med pati-enten vilket visas med pilar med ekvation. Lärandet sjuksköterskan får genom samtalet, tillsammans med information om att Waran är insatt, går in i journalen.

Labbet gör tester på patienten och provresultaten hamnar även det i journalen.

Det sista initiativet, att genomföra elkonverteringen tas här av en underläkare. Underläka-ren har läst journalen och det han eller hon lär sig från detta går sedan in i patientkänne-domen. Initiativet tas genom utbildning, erfarenheter och patientkännepatientkänne-domen.