Organismmodellen

Nedan följer berättelsen om elkonverteringen ur organismglasögonen Företagshälsan

P kommer först i kontakt med företagshälsovården. Då det är en rutinkontroll är den bak-omliggande anledningen till detta inte patientens egna vårdbehov. Besöket beror troligtvis istället på bestämmelser från dels företaget P jobbar på och i sista hand fackorganisationer som sätter bestämmelser och riktlinjer för att sådana här rutinkontroller skall ske.

Vid rutinkontrollen utförs ett antal moment som också de är påverkade av riktlinjer från socialstyrelsen samt lagar. Nu upptäcks ett eventuellt hjärtfel hos P som förmedlas av D. D skickar en remiss till medicinkliniken. I detta läge startar även patienten att få medicinska behov. Vi kan anta att P har ett behov av att veta om och vad som är fel med hjärtslagen samt att få detta åtgärdat. Då P inte är utbildad hjärtspecialist kan vi också anta att han eller hon känner ett mått av ovisshet och får i och med det ett behov av ytterligare kunskap.

Dessa tre behov påverkas även de av patientens omgivning. Det kan exempelvis finnas anhöriga som gör att förväntningar på vård blir högre eller lägre och på så sätt också beho-vet. Beroende på P's egen förmåga att söka information kommer behovet av kunskap kring sitt flimmer även det variera. vi kan alltså då dra slutsatsen att tillgång till dator, internet, bibliotek och så vidare. Även det spelar in på vilka behov som patienten slutligen har.

Medicinklinikens beslut

Samtidigt som patientens behov från vården tar form gör SL på Medicinkliniken en be-dömning. Bedömningen görs endast utifrån patientens medicinska behov då detta är den enda förutsättningen som SL i nuläget har. Till sitt förfogande i beslutet och bedömningen finns ett antal funktioner (vårdalternativ) samt externa och interna riktlinjer.

Vi kan anta att det i detta skede inte finns någon fast struktur för vården av P utan endast dessa alternativ och riktlinjer. Strukturen kommer att skapas utifrån dessa tillsammans pati-entens medicinska behov och blir alltså unik för detta fall. Även att konstatera är att struk-turen kommer att regleras automatiskt genom resultat allt eftersom.

Informerar om beslut

SL informerar senare P via telefon. De diskuterar vårdalternativ och kommer fram till att P skall starta med blodförtunnande Waran för att senare eventuellt göra en elkonvertering.

Detta är ett konkret exempel på hur strukturen och organisationen är självreglerande. El-konvertering kan endast göras om provresultat tillåter detta. Aktiviteten att faktiskt göra denna elkonvertering på P blir alltså i detta skede endast en alternativ handling. För att verksamheten skall kunna hålla denna nivå av intern anpassning krävs en syn på ledning av aktiviteter som tillåter detta.

P får genom samtalet förändrade behov utifrån den nya informationen. Exempelvis hade det inte utan information om elkonvertering och Waran funnits ett behov av detta hos P.

Att beakta är hur behovet av information i detta läge kan ha minskat eller ökat. Antingen kan det ha ökat då P fått ökad oro för sitt hjärna. Eller så kan det ha minskat då P nu har mer vetskap om tillstånd och framtida behandlingar.

AVK och Labb

Internt i verksamheten sker nu planering av vård mellan avdelningarna. SL kontaktar AVK-mottagningen som ansvarar för att Waran sätts in hos P samt att nödvändiga prover tas. Då vårdavdelningarna styrs som separerade funktioner krävs en gemensam förståelse för pati-enten och vilka behov denne har. De bör vara påverkade av samma interna riktlinjer då de verkar inom samma vårdprocess. Den fortsatta vårdstrukturen bestäms härifrån även av AVK-mottagningens förutsättningar.

AVK beställer dessutom provtagning från labb vilket blandar in ännu en avdelning i P's vårdprocess. Det är nu alltså fyra aktörers förutsättningar som tillsammans påverkar struk-turen.

Waran och Provtagning

AVK och labb kallar nu P till dels insättning av Waran och provtagning. Vid insättningen av Waran får P ytterligare information av en sjuksköterska. Detta är det första steget som konkret utförs i behandlingen vilket påverkar patienten både medicinskt och psykiskt. Det behov som byggts upp kring att sätta in Waranet blir här besvarat. Eventuellt behov av mer

information blir också på något vis påverkat men som innan vet man inte om det blir större eller mindre.

I och med att provtagningen görs byggs nu ännu ett behov om besked upp. Än så länge är genomförandet av elkonverteringen fortfarande osäkert.

Elkonverteringen

Då P blir kallad för elkonvertering kommer ytterligare frågor att dyka upp och likaså beho-vet av mer information. Då vi tidigare konstaterat att ett behovsområde byggde på åtgärder finns nu också förväntan på att få detta uppfyllt. De kringliggande förutsättningarna för att genomföra elkonverteringen är dels P´s medgivande, hjärtmottagningens rekommendation, positiva prover samt interna och externa riktlinjer. P får här ännu ett behov uppfyllt vilket i sin tur skapar nya behov om kunskap kring sitt tillstånd.

Slutord

Elkonverteringen av P är nu genomförd. Behov har skapats och uppfyllts. Strukturen på detta vårdflöde skapades kring unika förutsättningar. Samtliga handlingar och behov påver-kades av omgivningsfaktorer. Dessa kunde vara tillexempel vara riktlinjer eller teknisk till-gång. Vi kan konstatera att denna process präglas av ekvifinalitet. Målet är att elkonvertera patienten men det finns mer en ett standardiserat sätt att ta sig till detta mål.

Figur 8 Organismmodellen

Förklaring av organismmodellen

Längst till vänster finns en stående fyrkant bredvid en gubbe. Denna symbol är patienten och dess behov. Åt höger finns flera boxar som är de vårdfunktioner som skall svara på behovet. Kring patienten finns två ovaler som symboliserar dess omgivning. Den blå är den sociala omgivningen så som familj och vänner och den gröna är den informationstekniska så som telefon och dator. Även kring vården finns en omgivning som modellen delar upp i extern och intern. Den externa består av lagar, regler och riktlinjer och den interna av poli-cybeslut och interna bestämmelser.

Vidare finns en liten bit av en traditionell processkarta som sitter i ena änden på en pil.

Denna symbol är tänkt att visa på att en del av processen växer fram i taget och att det inte finns någon förutbestämd väg att gå. Allt beror på behov, funktoner och omgivning.

I nästa steg har patienten utvecklat nya behov som kräver andra funktioner av vården.

Denna del av vården har också annan extern och intern omgivning.