Först och främst när vi sammanfattar ovanstående material kan vi konstatera att det med hjälp av förberedelser finns goda möjligheter att vidta åtgärder för att värdet på företaget ska öka. Köparen anser att stor osäkerhet är avgörande och det är därför säljarens uppgift att försöka minska denna osäkerhet om de vill öka värdet, anser vi. Osäkerheten kan mer konkret beröra exempelvis konjunktur, kunder och personal. De faktorer som är på det samhällsekonomiska planet anser vi vara utom företagarens kontroll att påverka, så vida det inte är säljarens mening att sälja under rätt tidpunkt, det vill säga mitt i rådande högkonjunktur. De faktorer som mer berör företaget, vilka vi diskuterar i ” den fullständiga balansräkningen”, anser vi att säljaren bör lägga mycket energi på att identifiera, förbättra och exponera. Dessa faktorer exempelvis kunder och personal kan inte tas för givna och riskerna är därför att dessa lämnar det köpande bolaget med resultatbortfall och kompetensminskning som följd. Att säljaren i god tid ”låser” dessa värdedrivare till företaget i ett tidigt stadium ökar möjlighet för köparen att inse att det är en minskad risk som leder till minskat avkastningskrav och slutligen att värdet på företaget i och med detta ökar.
Vi kommer under denna rubrik inte dela in rekommendationerna efter i vilken fas resultatet av dem uppkommer då exempelvis åtgärder som sker innan processens början kommer att ha
90
konsekvenser vid integreringen. Vi listar istället ett antal rekommendationer och förbättringar nedan.
Som vi har nämnt ovan är det dessutom viktigt att säljaren redan innan försäljning har genomgått den mentala processen. Samtidigt anser vi att det här innebär att denne kan ställa sig mer objektiv till de värden som finns i företaget.
Alla företagsförvärv är olika och kan alltså inte hanteras på samma sätt. En företagstyp har inte exakt samma värdedrivare som en annan företagstyp. Likaså är det inte så att alla tjänsteföretag har exakt samma värdedrivare heller. Det är därför viktigt att säljaren gör någon form av SWOT-analys för att upptäcka företagets brister och möjligheter. De förslag som vi presenterar och den information som är presenterad i empirin är ingen absolut sanning men en bra indikation för vilka värdedrivare som är viktigt, med reservation för avvikelser
Värdedrivare förknippas starkt med ”det som företaget tjänar pengar på”, vilket gör dessa väldigt viktiga vid värderingen av företaget. Personalen har i undersökningen visat sig vara en viktig värdedrivare. Nyckelpersoner i personalen har avgörande betydelse för värdet på framförallt tjänsteföretag, men även för andra företagstyper. Det finns alltså ett stort behov att binda dessa till företaget så att de stannar kvar efter överlåtelsen. Två möjliga åtgärder kan vara att sprida kunskaperna i företaget så att nyckelpersonernas betydelse minskar eller ett alternativt låta nyckelpersoner köpa in sig i företaget till en mindre del med villkoret att ägande enbart kan ske som anställd i bolaget.
Tillgångarnas beskaffenhet är en värdedrivare som är viktigt för tillverkande företag, något som vi finner föga överraskande. Viktiga åtgärder som säljaren kan genomföra är att ha service på maskinerna samt att i allmänt ha dem i gott skick, vi anser likaså att det är viktigt att säljaren bevisar vilken produktionskapacitet som maskinerna har. Säljaren kan ligga på underkapacitet och har därför inget behov av fler skift eller att effektivisera maskiner. Det är därför viktigt att säljare poängterar för köparen om produktionsmöjligheterna skulle vara stora.
Hur säljaren bör agera anser vi även påverkas av om företaget är nystartat eller etablerat likaså om det är stort eller litet bolag. Ägare av nystartade bolag anser vi inte har så mycket historisk
Analys
91
data som det kan beräknas prognoser på, vilket värdet även ska baseras på. I dessa fall gäller det för ägaren att denne argumenterar för den potentiella avkastningen och tillväxten. Köparens vikigaste argument är att produkten inte är etablerad, vilket leder till stor osäkerhet kring företagets framtid och därför minskat värde. Vi anser att säljaren bör framhålla upparbeta kundrelationer och att försöka motivera varför detta företag skiljer sig från redan etablerade bolag.
Ägaren har större betydelse för små bolag än för stora, något som Magnusson 56nämner och undersökningen stärker. Större bolag bör lägga mer energi på att profilera sitt varumärke, då ett starkt varumärke är en viktig värdedrivare och kan leda till högre pris. I små bolag har ägaren stor betydelse, säljaren måste därför ta ställning till om han ska arbeta kvar eller ej. Årets resultat och årets kassaflöde är värdedrivare som inte får hamna i skymundan. Det är värdedrivare som är lätta att analysera och framförallt hitta, då det går att finna dem i den externa redovisningen. Då många värderingsmetoder baseras på dessa två betyder det att det är relevant för säljaren att visa företagets potentiella vinster och kassaflöde, då ägaren kanske har skäl till att hålla vinsterna låga. Säljaren måste därför bevisa att tidigare års kassaflöde och vinster inte gör sig rättvisa sätt till vilka vinster de skulle ge i en koncern. Ofta om de har varit mindre bolag försöker ägaren att skriva ner vinsterna så mycket som möjligt för att undvika beskattning. Det här är något som kommer att påverka värderingen negativt och därför är det viktigt att justera resultatet, så att det visar ett mer rättvisande resultat. Vi har också fått den uppfattningen att ägaren i ett mindre aktiebolag inte alltid tar ut den lön han egentligen ska ha med tanke på den stora arbetsinsats han lägger ner. Detta är då något som behöver justera resultatet åt andra hållet.
Säljaren bör i tidigt skede fundera över om denne vill jobba kvar i företaget efter överlåtelsen. Vi anser att det med stöd av undersökningen kan ha en betydelse för förvärvspriset att säljare arbetar kvar. Om tidigare ägare stannar anser vi att det finns en större sannolikhet att kundrelationerna hålls intakta likaså att man lättare kan uppnå positiva synergieffekter och undvika negativa synergier. I och med att ägaren stannar, kvarhålls betydelsefull kompetens och kunskap i företaget. Alternativt kan ägaren några år innan en överlåtelse blir aktuell anställa en VD som tar hand om driften av verksamheten för att göra företaget mindre
56
92
beroende av ägaren, och på så finns ändå en person kvar i bolaget efter försäljning som kan verksamheten och har kontakt med kunder.
Ordning på redovisningen är något som är viktigt för alla företagstyper och redovisningsrutiner som exempelvis månadsbokslut bör införas. Vilket underlättar integreringen i en koncern om en sådan hade varit köpare. Det här gör givetvis också företaget mer attraktivt för köpare att förvärva, vilket höjer värdet på bolaget, anser vi.
Eftersom varje företag är unikt och ingen företagsöverlåtelse är den andra lik kan vi inte täcka in alla tänkbara faktorer som en företagare ska tänka på. Därför rekommenderar vi att företagaren tar kontakt med sin revisor och bank i god tid innan en försäljning för att kunna planera och förbereda sig så gott som möjligt inför överlåtelsen av företaget och få tips om vad det specifika företaget ska beakta.
Slutsats
93
6 Slutsats
I följande kapitel kommer vi att presentera de sammanfattande slutsatser vi har kommit fram till som är förenliga med uppsatsen problem och syfte.
Hur går företagsvärdering till i praktiken gällande mindre bolag?
Hur värderingen går till i praktiken varierar en del beroende på vem som gör den och motivet bakom den. Det vi kan säga är att avkastningsvärdering är vanligt förekommande och att relativvärdering även används. Kassaflödesvärdering är mycket viktig då det är de framtida kassaflödena som köparen betalar för. Företagsvärdering är väldigt situationsanpassad och baseras mycket på subjektiva bedömningar av risk och framtida resultat. Därav präglas värderingen av en hel del osäkerhet och kan alltid ifrågasättas på grund av värderarens subjektiva åsikter. Dock är osäkerheten oundviklig och den som gör värderingen bör ha väl underbyggd information och siffror för att minska denna osäkerhet.
Vilka är de största problemen som förekommer vid företagsvärdering och företagsöverlåtelse?
Vanliga problem vid företagsöverlåtelse är att säljaren inte är tillräckligt förberedd, både mentalt och att företaget inte är förberett för överlåtelse, det vill säga att ägaren inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att underlätta överlåtelseprocessen. Andra problem har att göra med säljarens övertro på företagets värde vilket Olsson berättade och som Allansson ansåg kunde bero på värderarens alltför positiva prognos. Övriga mer generella problem har att göra med osäkerheten i de prognoser som grundas på historisk data och värderarens erfarenheter.
Vilka är de värdedrivande faktorer som säljare respektive köpare använder i sin argumentation för att påverka det slutliga förvärvspriset?
Enligt branschfolket så är de viktigaste argumenten för att öka priset på sitt företag att belysa företagets starka kundrelationer, dess viktiga personal och företagets tidigare resultat och företagets förväntade framtida kassaflöde. På köparens sida har det generellt varit så att motiv till att få ner priset är att det säljande företaget är starkt beroende av såväl ägare som övriga nyckelpersoner, likaså den osäkra framtiden har setts som mycket viktigt.
94
Hur bör en säljare agera vid företagsöverlåtelse när man tar hänsyn till de värdedrivande faktorerna?
Vi har i den här uppsatsen försökt identifiera och mäta betydelsen av viktiga värdedrivare som påverkar värdet av företaget. Först och främst bör ägaren vara ute i god tid, helst att 10 år innan eventuell försäljning börja fundera kring det här för att kunna vidta de åtgärder som krävs för att få ut ett så högt pris som möjligt vid överlåtelsen. En risk som kan undvikas är då att ägaren av ett företag blir tvungen att sälja i en lågkonjunktur och därmed få sämre betalt. Med bra planering och förutseende kan säljaren pricka in rätt tidpunk det vill säga en högkonjunktur och sälja då. De mest generella aspekter en säljare bör tänka på, som är viktiga för alla typer av företag är att arbeta för att kundrelationerna upprätthålls även efter försäljningen, exempelvis skulle kontrakt kunna skrivas med kunderna.
En annan viktig åtgärd är att identifiera nyckelpersoner och vidta åtgärder för att göra företaget mindre beroende av deras kunskap och erfarenheter, exempelvis genom att sprida kunskapen till flera medarbetare i företaget. Ägaren kan även ge nyckelpersoner ett egenintresse av att stanna kvar, exempelvis skulle denne kunna ge dessa personer en liten ägarandel i bolaget, som är bunden till att de stannar kvar i bolaget.
När ägare arbetat i företaget och varit den som drivit verksamheten är även denne en nyckelperson. För att få ut så mycket pengar som möjligt av en köpare är det bra om ägaren arbetar kvar under en övergångsperiod, menar vi. Några år är lämpligt, där den nya ägaren skolas in och får information. Samtidigt blir kundrelationerna mindre påverkade, samt att verksamheten flyter på som tidigare och därmed är det mindre risk för minskat resultat för företaget. Om säljaren inte skulle vilja arbeta kvar i företaget efter försäljningen kan vi rekommendera att denne några år innan försäljningen anställer en VD som tar hand om driften av företaget. VD:n har då redan stor kunskap om verksamheten och har dessutom etablerat en kontakt med företagets kunder. Det här leder till att säljaren ändå kan få ut ett högt pris vid försäljningen då verksamheten inte längre är beroende av säljaren.
Något annat som vi uppfattat som väldigt viktigt för alla företagstyper är att sköta sin redovisning väl. Genom att företaget exempelvis skaffar sig redovisningsrutiner kring månadsbokslut kan det även leda till att företaget blir mer attraktivt för potentiella köpare men
Slutsats
95
även för att en ordnad bokföring gör det betydligt lättare att få fram relevant och korrekt information.
Till slut kan vi rekommendera att eftersom alla företag och företagsöverlåtelser är unika bör även kontakt med revisor och bank tas för att se vad som just säljarens företag behöver göra för att förbereda inför försäljning och det här bör göras i god tid.
Våra råd till olika företagstyper sammanfattas i tabellen nedan (tabell 1).
Även hur storleken på företaget påverkar försäljningen är något säljaren bör beakta. De justeringar som vi rekommenderar att säljaren bör göra, när det gäller större företag, är att fokusera mycket på att profilera det upparbetade varumärket samt att göra en rimlig bedömning av företagets framtidsutsikter och konkurrenssituation. I mindre företag är det viktigare att försöka binda kunder genom exempelvis avtal men även att motivera nyckelpersoner att stanna kvar i bolaget samt att själv vara villig att arbeta kvar några år i företaget för att bibehålla kundrelationerna. För nystartade bolag rekommenderar vi att säljaren gör en bedömning av framtida kassaflöden och pekar på företagets potentiellt starka tillväxt. För nystartade bolag är det även viktigt att ägaren stannar kvar en övergångsperiod för att behålla eventuella nyckelpersoner kvar i bolaget.
96
Våra bidrag
I det här avsnittet presenterar vi de centrala delar som vår uppsats har berört liksom vi även belyser sådan teori som tidigare har tagits upp inom ämnet och jämför den med det som vi själva har valt att undersöka mer ingående.
Planeringen
Vi har gjort det tydligt för säljande parten vad denne ska tänka på och visat på behovet av föreberedelse och planering. Den mentala processen bakom en överlåtelse har vi belyst som mycket viktig, något som även Allansson beskriver är en aspekt som normalt sett glöms bort helt i värderingssammanhang. Säljaren måste veta svaret på frågan varför företaget ska säljas.
Värderaren
Vi har senare diskuterat värderarens betydelse för en säljare och funnit stöd för att framförallt småföretagaren som står inför ett generationsskifte har väldigt stor nytta av att anlita en utomstående värderare som rådgivare under hela överlåtelseprocessen, något som både Magnusson och Allansson har delgett. Tidigare har Hult (1998) talat om att denne kan inta olika roller, men inte beskrivit vikten av att säljaren använder en värderare. Hult har förvisso förklarat att värderaren kan vara ett stöd för sådana ägare som står inför en stor affär. Vi har dock förklarat och funnit stöd för att en säljare bör anlita en värderare, något som Allansson beskriver. Det här bör anses som nödvändigt med tanke på överlåtelseprocessens omfattning och tidsåtgång som normalt sett är sex månader eller upp till ett år menar Magnusson. Vi anser även att värderaren bör ses som viktig när det gäller att uppskatta ett värde på icke- materiella resurser, exempelvis de som beskrivs i Johanssons (2005) modell över kraftfältet.
Analysering av företaget
Sevenius (2003) redogör för transaktionsprocessen och den strategiska delen där det framförallt beskrivs att köparen finner sina behov genom att analysera det säljande företagets olika verksamhetsdelar. Vi anser att säljaren även bör presentera sina argument och beskriva de delar som företagets redovisning tar upp liksom lägga stor vikt vid att dessa argument alltid ska vara underbyggda, något som Allansson även poängterar är viktigt för att den säljande parten ska kunna begära det pris som denne önskar. Vi har även genom vår enkätundersökning granskat variablerna eller de så kallade värdedrivarna som en säljare och köpare väger in i den analys som görs av det säljande företaget, vilket är något som Sevenius
Slutsats
97
(2003) inte har beskrivit. Vi har även funnit att oavsett hur noggrann analys som görs av företagets redovisning, kommer köparens ”magkänsla” med största sannolikhet vara avgörande, något som Allansson tar upp. Säljaren bör således vara medveten om vilken erfarenhet eller vilken känsla köparen har för den bransch det säljande företaget verkar i, något som varken Sevenius eller PricewaterhouseCoopers (2007) beskriver.
Värdegapet
Hult (1998) beskriver värdegapet samt att det består av ett högsta pris som köparen inte vill bjuda över liksom ett lägsta pris som säljaren inte är beredd att understiga men utelämnar att beskriva vilka faktorer som ligger bakom de två olika priserna som uppskattas. Vi har undersökt dessa bakomliggande faktorer genom att triangulera resultaten från våra intervjuer och även vår enkätundersökning för att finna förklaring till varför värdegapet uppstår och vad det beror på. Vi anser att vi funnit förklaringar till varför säljaren begär ett visst pris och vad det här främst beror på exempelvis ägarens betydelse och värde eller personalens kunskap med mera. Köparen kommer genom att genomföra en utförlig företagsanalys även analysera säljarens argument och granska det säljande företagets redovisning för att utforma ett uppskattat pris och för att kunna ge ett bud, beskriver även Allansson.
DCF-teknikens brister
PricewaterhouseCoopers (2007) beskriver den här tekniken utförligt men lyfter inte fram några egentliga brister med att värderaren använder sig utav den här tekniken. Vi har undersökt vilka brister men även risker som finns med att använda en sådan modell vid värderingen. Magnusson har bland annat tagit upp bristande underlag och värderaren subjektivitet som en av riskerna som existerar. Vi har även diskuterat faktorerna bakom det avkastningskrav som värderaren uppskattar genom subjektiva bedömningar av företaget samt mer ingående vad den specifika riskpremien, som är en del avkastningskravet, egentligen beror på. Vi har diskuterat huruvida våra undersökta värdedrivare, inkluderade i vår enkätundersökning, har en betydelse för den här specifika riskpremien och förklarat hur den möjligtvis påverkar värderarens uppskattning av företagets värde.
Fortsatt forskning
Vårt förslag på fortsatt forskning i ämnet är att studera värdedrivare mer ingående och undersöka hur stor betydelse dessa har för värderingen. Ett sätt att genomföra en sådan studie
98
skulle kunna vara att studera ett antal företagsöverlåtelser och prata med den som gjort värderingen med fallstudie som metod. Om forskaren får tillgång till siffror som värderingen bygger på och hur stort avkastningskravet var, tror vi att det att det går att urskilja hur stor betydelse varje värdedrivare har. Vi har i denna uppsats identifierat och till viss del rangordnat dessa värdedrivare men inte studerat hur stor påverkan dessa har på enskilda värderingar. Då området företagsvärdering och företagsöverlåtelse kännetecknas av hög sekretess anser vi att en forskare som tar sig an denna uppgift bör ha etablerade kontakter med företagsvärderare och stor respekt för vikten av anonymitet.
Källförteckning
99
7 Källförteckning
Andersson B-E. (1985) Som man frågar får man svar – en introduktion i intervju- och
enkätteknik Rabén & Sjögren
Chemnitz M. (2008) Vanliga fällor och misstag vid en företagsöverlåtelse Foretagande.se (elektronisk)Tillgänglig:<http://www.foretagande.se/Starta-eget-och-Driva-eget-foretag/Salja- foretag-Vanliga-fallor-och-misstag-vid-en-affarsoverlatelse.html> (2009-04-27)
Davidson B. & Patel R. (2003) Forskningsmetodikens grunder 3: ed. Lund: Studentlitteratur Gordon H. (1970) Intervjumetodik Stockholm: AWE/Gebers
Hartman J. (2001) Grundad teori – Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur
Hartman J. (2004) Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur
Hult M. (1998) Värdering av företag Malmö: Liber Ekonomi
Johansson G. (1992) Företaget utifrån och inifrån Lund: Studentlitteratur
Johansson S-E. (2005) Familjeföretaget: så fungerar det, så kan det utvecklas Malmö. Liber Ab
Luehrman T. (1997) What’s It Worth?: A General Manager’s Guide to Valuation (elektronisk)Tillgänglig: <http://hbr.harvardbusiness.org/1997/05/whats-it-worth/ar/ > (2009- 05-11)
Mälardalens-Bergslagens affärer(2008) Generationsskifte– hot mot många småföretag (elektronisk)Tillgänglig:<http://www.pwc.com/extweb/service.nsf/docid/e27289cd222fb7178 525710f0046e2be/$file/artikel_malardalen_bergslagens_affarer_080530.pdf > (2009-05-11) Nationalencyklopedin(2009). Förförståelse (elektronisk)Tillgänglig< http://www.ne.se/l%C3%A5ng/f%C3%B6rf%C3%B6rst%C3%A5else> (2009-04-14)
Orrebeck, M. (2006) Företagsförvärv i praktiken Lund: Studentlitteratur
PricewaterhouseCoopers (2007) Företagsvärdering – översikt av området baserat på
erfarenhet Lund: Studentlitteratur
PricewaterhouseCoopers(2009) Ägarskift inom familjen (elektronisk) Tillgänglig:< http://www.pwc.com/extweb/challenges.nsf/docid/57B3BC6C5C709C79802570DF00510A0 A>(2009-05-22)
100
Trost J. (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
7.1 Figurförteckning
Figur 1: Relation mellan teori och verklighet, Davidson & Patel 2003:25 Figur 2: Modell över DCF-tekniken, PricewaterhouseCoopers 2007:20 Figur 3: Marknadsvärde till avtalat pris, PricewaterhouseCoopers 2007:9 Figur 4: Företagets värdegap, Hult 1998:12