Vanligtvis när det talas om företagsvärdering avses värderingar som sker innan en eventuell överlåtelse. Det är således viktigt att skilja på värderingar som görs av företag innan överlåtelse och exempelvis de värderingar som görs inför en taxering av företaget enligt Hult (1998).
Företagsvärdering och teori
Det finns ett antal olika principer och tillvägagångssätt för företagsvärdering, som motsvaras av diverse värderingsmetoder och värderingsmodeller. Det finns inte något absolut värde som kan sättas på företag, vilket enligt Hult beror på att det är flertalet inblandade aktörer i processen med värderingen. Dessa aktörer kan exempelvis vara myndigheter, ägare, konkurrenter, köpare. Olika aktörer sätter dock olika värde på företaget, beroende på vilket perspektiv denne har. Den faktor som vanligen hamnar i fokus är dock företagets framtida utveckling och information förknippad med detta perspektiv, men även synen på företagets tillgångar spelar en central roll, förklarar Hult.
32
Oberoende av vilken modell som väljs ut till själva värderingen bör den dock klara av att hantera all den information som är förknippad med en företagsvärdering. Modellen och dess sammanställning ska även klara av att hantera den risk som är förknippad med de olika komponenterna i modellen. Traditionellt sett så är det främst avkastnings- och substansvärdesmetoderna som modellerna är förankrade i. Hult menar att det är viktigt att modellerna utgår från sådan teori eftersom teori kan hjälpa användaren, eller värderaren, att förstå och analysera verkligheten det vill säga i det här fallet företaget. Den viktigaste aspekten i värderingen är trots allt att värderaren utgår ifrån hur det ser ut i verkligheten och baserar sin bedömning på denna bild.
De flesta teorierna om företagsvärdering baseras på teorier hämtade från investeringsteorin, något som inte är svårt att förstå då företagsöverlåtelser i allmänhet kan liknas med en investering enligt Hult. Den köpande parten räknar således med att det företag denne förvärvar ska inbringa framtida ersättningar etcetera. Det är även investeringsteorin och dess olika begrepp och modeller som gör det möjligt att bearbeta information som sedan ska ligga till grund vid företagsvärderingen. Sådan information kan vara antingen företagsintern, exempelvis budgetar eller marknadsplaner. Informationen kan även vara företagsextern och ett bra exempel på sådan är årsredovisningar.
I grund och botten är det redovisningsteorin och dess utveckling som är avgörande för vilken information som används vid företagsvärderingar. Eftersom redovisningsteorin ständigt utvecklas, bland annat därför att det ska bli lättare för utomstående intressenter och analytiker att kunna jämföra företag med varandra, påverkas även företagsvärderingen i samma riktning menar Hult.
3.3.1 Värderaren
I själva värderingsprocessen ingår ett antal olika aktörer som kan sägas ha olika roller. En central aktör är den utomstående individ, det vill säga han eller hon som har i uppgift att sammanställa och analysera den viktigaste informationen som behövs i samband med värderingen av företaget enligt Hult (1998). Denne person skulle kunna kallas för ”värderaren”, en person som kan agera individuellt som en rådgivare till företaget, där denne beskriver och ger sin syn av företaget som ska värderas. Det är främst företagets framtida
Teori
33
avkastning och framtida kassaflöde som värderaren analyserar och beskriver, förklarar Hult vidare. I sitt arbete utgår värderaren från information som denne fått utav företaget som ska värderas men samtidigt använder sig värderaren av övrig information, exempelvis produktutvecklingsinformation som företaget inte gjort offentlig etcetera.
Den information som värderaren får tillgång till måste även användas korrekt och där kommer begreppet god värderingssed in. Begreppet grundas på diverse normer, det vill säga delvis lagstiftningar, domstols praxis, uttalanden av de specialister som finns inom området för normer med mera. Något som även är viktigt enligt Hult är värderarens egen syn på sin roll, då värderaren framförallt är intresserad av att upprätthålla sitt rykte inom branschen. Den stora frågan enligt Hult är om det egentligen finns någon delad uppfattning bland värderare om vad god värderingssed i själva verket är och hur den påverkar värderingen?
3.3.2 Faktorer som påverkar värderingen
Tid och information
Kvalitén på en värdering beror dels på värderarens kompetens, dels på den tid och information som finns till förfogande. Då det är ont om tid och det råder brist på information kan investeringsbeslutet komma att grundas på mer intuitiva bedömningar enligt PricewaterhouseCoopers (2007).
I en förvärvsprocess genomförs ofta värderingen i steg. Första steget är exempelvis indikativ värdebedömning baserad på officiellt tillgänglig information som ger ett underlag för intresseanmälan. Senare i förvärvsprocessen sker ofta en mer ingående värdering enligt PricewaterhouseCoopers och syftet med denna är att skaffa ett mer välgrundat beslutsunderlag och stabil förhandlingsgrund.
Värderingsobjekt och värderingstidpunkt
Vid värdering av företag måste det objekt och den tidpunkt som värderingen sker vara väl definierad. Ett företags värde ligger i äganderätten och inte i företaget som sådant menar PricewaterhouseCoopers. Värderingstidpunkten är det datum till vilket villkoren för värderingen är relaterade, värderingen ska alltså visa de avkastningskrav, förväntade framtida kassaflöde och så vidare för detta datum. Ett företagsvärde kan i och med detta förändras snabbt då ny information tillkommer efter en bestämd värderingstidpunkt eftersom ny
34
information kan leda till nya förutsättningar och därmed andra framtidsförväntningar och avkastningskrav.
Informationskällor vid företagsvärdering
De vanligaste informationskällor som används vid företagsvärdering är enligt Johansson (1992) diverse företagsrapporter exempelvis årsredovisningar, budgetar, periodbokslut med mera. Vanligtvis kompletteras sådan information med att personen som ska värdera företaget även besöker företaget ifråga, intervjuar personal, samtalar med företagets bank etcetera. För att analysera hela branscher används oftast både nationella och internationella analyser, i första hand genomförda av banker. Övrig information som även måste erhållas är sådan rörande frågor som till exempelvis hur pass beroende företaget är av sina tillgångar, hur företagets marknad ser ut för dess produkter och tjänster som erbjuds, tillgången till kompetent personal eller vilka relationer företaget har till sina leverantörer.
Värderingar och prissättning
Ett muntligt avtal brukar normalt sett reglera värderarens arbetsuppgifter inom företaget, det vill säga mellan uppdragsgivare och värderaren. Förutom att värdera företaget brukar även värderarens arbetsuppgifter utvecklas i takt med själva värderingsprocessen. Något som innebär att värderaren även redovisar exempelvis skatteeffekterna av olika transaktioner som företaget gör, liksom förekommer i samband med själva överlåtelsen enligt Hult (1998). Andra exempel på frågor som värderaren även arbetar med är pensioner, koncernfrågor med mera.
Värderaren kan även ha en mer expertliknande roll under hela processen, det vill säga agera mer som en utomstående objektiv aktör och värderar aktiernas försäljningspris eller så är fallet så att värderaren har en mer subjektiv roll och tar enbart den ena partens sida. Det är även tänkbart att värderaren ikläder sig en mer social roll menar Hult. Då vissa företagsledare har varit verksamma inom samma företag under en längre tid kan överlåtelsen vara en mycket stor affär, ibland något som företagaren enbart gör en gång i livet. Företagsledaren kan då behöva samtala med värderaren och dela sina uppfattningar och åsikter med denne.
Hult menar dock att värderarens roll är begränsad sett till hela överlåtelseprocessen, tillskillnad från köparen och säljaren som deltar under hela processen, från början till slut. Det
Teori
35
innebär dock inte att värderarens roll inte är omfattande, tvärtom. Dock kan själva steget från den tidpunkt då värderaren ska genomföra sin värdering av företaget, fram till att hela överlåtelsen är färdig, kräva väldigt mycket jobb. Det är däremot inte ovanligt att värderaren följer hela processen, även om denne inte deltar hela vägen, förklarar Hult. Grundläggande för all företagsvärdering är att det finns en köpare och en säljare, liksom att en förhandling normalt sett genomförs gällande priset på företaget som ska överlåtas.